Snart är det EU-val. Mellan 23–26 maj har medborgarna i de 28 EU-länderna möjlighet att påverka vem som ska representera dem i EU-parlamentet. I Sverige är det 26 maj som gäller. Och det verkar som att vi svenskar nu på allvar fått upp ögonen för valet till EU-parlamentet. Enligt en Sifo-undersökning som gjordes i februari och som presenterades på europaportalen.se uppger drygt 70 procent att de troligen eller absolut kommer att rösta i årets EU-val. Det är en bra bit över valdeltagandet i förra valet för fem år sedan, då drygt 51 procent nyttjade möjligheten att rösta.
Oavsett vad man anser om EU-samarbetet så påverkas vi av de beslut som fattas inom EU:s institutioner. Och varje år betalar medlemsländerna en avgift till EU, för Sveriges del har avgiften legat på 24–44 miljarder kronor de senaste åren. Det finns alltså all anledning att bry sig om vad som sker inom unionen.
Så hur vet vi då att de pengar vi betalar in varje år hanteras på rätt sätt, alltså används effektivt och redovisas korrekt? Balans har träffat Eva Lindström som är en av 28 ledamöter i Europeiska Revisionsrätten i Luxemburg, som är Riksrevisionens motsvarighet. I korthet går revisionsrättens uppdrag ut på att kontrollera att EU-medlen redovisas korrekt, används enligt gällande regler och att medborgarna får valuta för pengarna. Och utan att göra någon mer ingående analys av vad det beror på, så kan jag i alla fall konstatera att det går åt rätt håll. Revisionsrättens så kallade felprocent har minskat varje år den senaste femårsperioden.
Läs mer om Eva Lindströms uppdrag som EU-revisor på sidorna 12–17.
Pernilla Halling, chefredaktör för Balans.
Hör gärna av dig till mig på pernilla.halling@far.se