Grattis ARK till tio år

Året var 2008 när FAR öppnade upp för auktoriserade redovisningskonsulter som medlemskategori. Lagom till tioårsdagen söker vi rätt på ursprungsmedlemmarna Maria Giannourakis och Anders Hell för att prata yrkesstolthet, status, prissättning och framtid.

Från att hantera fakturaunderlag på gammalt solkigt papper till att analysera siffror, ta emot digitala kvitton och agera rådgivare. På bara tio år har den auktoriserade redovisningskonsulten gått från att vara en pappersnörd till att bli ett uppsökande socialt redovisningsproffs med säljambitioner.

Och samtidigt. Medan de unga redovisningskonsulterna ser på auktorisationen som ett tydligt mål i karriären, frågar inte kunderna specifikt efter just en auktoriserad redovisningskonsult. Det skriver Henrik Lundquist och Markus Sjöfors i sin masteruppsats Becoming Professionalised – Accountant Stories of Professionalisation, i vilken de har djupintervjuat 20 redovisningskonsulter.

Uppsatsförfattarna menar att det är de stora byråerna, Big 7, som ska bidra till att synliggöra auktorisationen i samhället och det genom att göra redovisningskonsulternas auktorisation till en nödvändig del av karriärstegen. Vilket kan leda till en ökad vilja bland de små och medelstora byråerna att få sina medarbetare auktoriserade. Och därmed en självklarhet bland kunderna att anlita en auktoriserad redovisningskonsult.

Vad säger FAR:s medlemmar själva? Balans kontaktar Maria Giannourakis (MG), partner, delägare och ansvarig för redovisningsavdelningen på RSM i Göteborg och Anders Hell (AH), kundansvarig på Aspias Borås-kontor; båda bland de första auktoriserade redovisningskonsulterna i FAR 2008.

Vad betyder titeln auktoriserad redovisningskonsult (ARK) för er?

AH: Jag var en av de som var med i uppstarten av FAR:s redovisningssektion. När vi skapade den auktoriserade redovisningskonsulten så blev stoltheten över yrket mycket större. Det hjälpte många konsulter inklusive mig själv att gå lite mer rakryggat. Att få en stämpel på att jag uppfyller krav som mäts av marknaden och branschen var värdefullt. Framförallt nu när de stora byråerna har skilt sig från redovisningsverksamheten.

MG: Den är en kvalitetsstämpel och borgar för säkerhet och en kvalitet. Det finns faktiskt en hel del kunder som efterfrågar just en auktoriserad redovisningskonsult. Jag har kunnat försvara mina kunder inför banker och andra intressenter. I dag är det betydligt svårare att bli auktoriserad än vad det var för 10–15 år sedan. Och det är bra.

Hur har yrket förändrats under de här tio åren?

MG: Både branschen och yrket har förändrats, på gott och ont. Själva grundyrket och hantverket är ju detsamma. Fördelen är att yrket är mer strukturerat i dag. För tio år sedan var det inte ovanligt att man inte hade avtal. Man gick mycket på lösa boliner.

MG: I dag arbetar man mer med att rådge och hjälpa kunden. Och det är det som är det stora pucken för många auktoriserade redovisningskonsulter som har jobbat länge. Det är en omställning i sättet att tänka, eftersom man blir en lärare i stället för en redovisare. Vi ska in och granska det kunden lägger in i systemen – och vi måste lära kunden att göra rätt från början.

AH: På medarbetarnivå är det tydligt att de yngre är mycket mer intresserade av att gå snabbare framåt. De unga är mer otåliga än för tio år sedan, vill lära sig snabbt och få det på sitt cv.

AH: Jag är orolig att vi tappar kundfokus. Att vi inte kan leverera med tillräckligt hög garanti. Det är möjligt att jag sätter säkerheten för högt, men jag vill kunna titta kunden i ögonen och vara säker på att jag och medarbetarna kan leverera.

Hur ser ni på yrkets status?

MG: Statusen på yrket har höjts i och med auktorisationen. Det häger ju också samman med att yrket har förändrats. Går man ännu längre, 20 år tillbaka i yrket, finns det knappt några likheter alls. Då var man en ”siffertrillare”. Man fick en rapport som man tittade på. I dag som konsult krävs det mycket mer.

AH: Visst är statusen hög, men jag vet inte om den har blivit ännu högre. Under hela den här tiden, tio år, har vi haft en högkonjunktur i Sverige. Det har hela tiden funnits helt okej betalda och intressanta jobb. Det är inte svårt att få jobb för den som har erfarenhet av branschen. Hade det varit svårt att få jobb hade statusen varit högre.

MG: Men statusen är också hög just för att det finns en auktorisation. Vi har nu möjlighet att skriva bokslutsrapport. Vi skriver i vår deklarationsinlämning att den är upprättad av auktoriserad redovisningskonsult. Eftersom att krysset finns på deklarationen hos Skatteverket, så måste det tyda på kvalitet.

Kan man som ARK prissätta sina tjänster på ett annat sätt än för tio år sedan?

MG: Ja. Vi på RSM nyttjar differentierad prissättning. Vi säljer också ett koncept; auktoriserad redovisningskonsult, auktoriserad revisor och skattejurist. Kunden får mer för pengarna. Så då kan man se ARK som en del av det paketet.

AH: Det är lättare att ta högre arvoden när jag lägger fram en medarbetare som är auktoriserad. Om jag jämför med tio år sedan så hamnade ett klurigt uppdrag i revisorns knä, kanske för att man inte hade en auktoriserad redovisningskonsult. Att det är lättare att ta mer betalt beror nog också på högkonjunkturen.

KPMG och PwC har sålt redovisningsverksamheten till riskkapitalbolag som vill satsa på redovisningskonsulterna. Hur ser ni på det?

AH: Jag ser det som en möjlighet. Att erbjuda marknaden en mängd nya tjänster. Man blir också frikopplad från revisionsbyråns jävsstämpel. För oss inom Aspia finns numera en väldigt stor teknikavdelning som hjälper oss att utveckla verksamheter och tjänsterna. Jag kommer från KPMG, och där fanns inte alls samma tekniska tyngd.

MG: Vi diskuterar detta mycket på RSM. Hur mycket ska vi satsa? Vad ska vi göra? Aspia har ett färdigt digitalt koncept och de har byggt en egen plattform. De har andra resurser än vad vi har, med marknadsavdelning, PR-strateger och IT-utvecklare. Vi kan inte jämföra oss med de stora byråerna eller med innovationsbolagen. Vi leder inte heller utvecklingen, utan vi följer med.

Om jag säger Reko, vad säger ni då?

MG: Reko är bra! Man arbetar mer strukturerat. Man undviker att göra vissa saker. Reko är tydlig med vad du får och ska göra. Men Reko kan ju vara en nackdel på det sättet också. Just för att det blir så oerhört mycket dokumentation. Att det inte riktigt hör till yrket.

AH: När Reko kom, så var det något främmande och skrämmande. Vi skulle ju också kvalitetskontrolleras efter det som stod i Reko. I dag är det ingen issue längre. Vi har handboken eller texten med oss i vårt dagliga jobb. Reko i sig har höjt kompetensens och kvaliteten på jobbet vi gör. De ARK:arna jag jobbar med och de byråer jag känner till, där behöver man inte ifrågasätta standarden längre.

Den digitala omställningen kan vara tuff. Hur ser ni på det?

AH: Att vi jobbar digitalt och använder de hjälpmedel som finns, som programvaror, det tycker jag är jättebra. Vi ska inte sitta och harva med onödiga arbetsuppgifter. Vi får fram en snabbare produkt om vi jobbar mer digitalt. Vi kan leverera mer rådgivning. Allt sådant är oerhört positivt. Vi ska bara köra på med fakturaskanning, kvittolösning – allt utifrån kundens önskemål. De kunder som inte vill gå för fort fram, de behöver vi också kunna hjälpa. Vi har väldigt många småföretag i Sverige som vill ha det som det är. Antingen så lyckas jag visa kunden på alla fördelar med att börja jobba mer digitalt Eller så får man jobba vidare på kundens invanda sätt.

MG: Mycket spännande! Annorlunda arbete. Förr var det mycket sortera kvitton och hantera mögliga fakturor. Digitalt kommer vi ifrån det statiska arbetet och den löpande hanteringen. Nu jobbar vi mer med att analysera och hjälpa kunderna tolka siffrorna.

MG: En del av våra kunder attraheras av de heldigitala uppstickarbyråerna, som levererar automatiska lösningar utan någon personlig kontakt. Men en kund som inte värdesätter vårt personliga engagemang, är kanske inte en kund för oss. Samtidigt är det viktigt att vi följer med i utvecklingen, annars har vi inga kunder kvar. Det finns till och med kunder som inte har smart phone, vilket gör det svårt att arbeta digitalt. De kunderna vill vi också behålla. Sen tror jag att samtliga system blir automatiserade och förenklade på sikt.

Hur är kravprofilen på en auktoriserad redovisningskonsult om ni jämför tio år bakåt?

AH: För tio år sedan kunde du som auktoriserad redovisningskonsult göra mycket bra arbete fast du inte behövde fronta eller träffa kunden så mycket. Om du tänker på en revisionsbyrå med en redovisningsavdelning, så gick mycket av det jobbet via revisorn.

MG: I dag ställs det mycket höga krav på personlighetstypen, att du är analytisk och god personkännare. Du måste vara mer utåtriktad och kunna prata med och läsa av människor och deras behov. På sikt kommer de allra flesta företag att sköta sin bokföring själva med hjälp av AI.

MG: Förut lärde man upp kunden hur de skulle sortera sitt material. Men i dag handlar det om att lära kunden redovisning och olika specifika redovisningsregler; ”Så här hanterar du representation, bilar, utbildning”. Det som ska leda till företagets rapport. Kunden tänker att den lär sig något, får något för pengarna. Vårt yrke handlar väldigt mycket om att skapa förtroende. För att få ett försprång så måste man leverera kvalitet. Yrket bygger på relationer.

AH: Jag tror att redovisningskonsulten i framtiden måste ha mer sälj i sig. Det blir viktigare än någonsin att denne känner till kundens verksamhet utan och innan. Har du inte de löpande samtalen med kunderna, så kommer inte heller kunderna att anförtro dig uppdragen.

Hur ser ni på yrkesrollens framtidsutsikter?

AH: Yrkesrollen kommer att fortsätta växa. Sen blir det en stagnation givetvis. I det läget tror och hoppas jag att de som ligger långt fram i tekniken når dit där konsultrollen får en ännu större betydelse för att man ska kunna driva sin verksamhet. Genom rådgivningsdelen och framåttänkandet.

AH: Men om jag tänker på hur det var för tio år sedan när vi började prata om titeln auktoriserad redovisningskonsult, då upplever jag att ARK inte har att den genomslagskraft som vi önskade. Visst finns det en tyngd. Men fortfarande efterfrågar inte marknaden att redovisningskonsulten ska vara auktoriserad, inte lika mycket som vi trodde. Och det är tråkigt.

MG: Framtiden är ännu mer automatisk, programmen tolkar underlagen åt oss och kunderna gör mer arbete själva. Vi bistår med bokslut, årsredovisning och löpande konsultation. Men vi jobbar inte så som vi har gjort traditionellt, med momsrapport och deklaration, för det kommer kunden att göra själv. Jag tror att jag kommer att vara mer fokuserad på att sälja och marknadsföra oss och våra tjänster.

MG: Det är svårt att förhålla sig till allt. Man måste stå med fötterna på jorden och hålla isär de olika begreppen. Och som auktoriserad redovisningskonsult är det viktigt att ha sin yrkesstolthet på plats.

Sofia Hadjipetri Glantz