Auktoriserad revisor – mer än bara en titel
Auktoriserade revisorer fyller en viktig och central funktion i vårt samhälle. Det är därför naturligt att vi ställer särskilt höga krav på revisorer och deras kompetens. I dag genomgår man i genomsnitt tio års utbildning innan man skriver provet för revisorsexamen. Vid provet får sex av tio godkänt. Först därefter kan man ansöka om auktorisation. Att få sin auktorisation innebär dock inte att man är färdiglärd och kan behålla titeln yrkeslivet ut. Revisorns arbete kvalitetskontrolleras löpande och vart femte år omprövas auktorisationen. Som revisor åtar man sig ett kontinuerligt lärande och att leva upp till de höga kvalitetskrav som ställs genom lagar och förordningar samt vid kontroller. Samhället har inte råd med ett minskat förtroende för revisorer och det arbete de gör. Därför är det bra att kraven på revisorer är högt ställda.
Antalet revisorer i Sverige minskar, till stor del beroende på förändrad revisionsplikt, pensionsavgångar, ökade krav samt rekryteringar till näringslivet. Detta är helt naturligt, men det skapar också en ökad sårbarhet. Fortsatt stora avgångar från yrket eller ett ökat behov av revision kan lätt skapa en brist på revisorer som inte enkelt kan lösas. Åtgärder i dag får inte genomslag på antalet revisorer förrän efter tio år.
RI överväger löpande behovet av särsvenska regler för revisorer. Särkrav är befogade när det finns ett uttryckligt behov av dem. Detta gäller inte minst de krav som följer av svensk lagstiftning när det gäller förvaltningsrevision och revisorers ansvar att motverka och rapportera olika former av ekonomisk brottslighet. RI vill dock bidra till ett system anpassat för framtidens revision, ett system som inte styrs av hur många timmar man studerat, arbetat och fortbildat sig utan av att man genom studier och erfarenheter faktiskt skaffat sig de kunskaper, färdigheter och värderingar som krävs för att leva upp till de krav som revisorsyrket fodrar. Vi vill flytta fokus från ett kvantitativt till ett mer kvalitativt system. Detta vill vi göra i samverkan med FAR och revisionsföretagen.
1 juli 2018 påbörjade vi förändringsarbetet och införde nya utbildningskrav för blivande auktoriserade revisorer. Nu har vi kommit till nästa steg i reformarbetet, nämligen de regler som gäller för auktorisation. Inom ramen för fortsatt höga krav på revisorer vill vi skapa förutsättningar för en ökad tydlighet och flexibilitet i auktorisationssystemet. Nuvarande föreskrifter från RI är till stor del kvantitativa till sin karaktär. För auktorisation och fortsatt auktorisation krävs det i dag att revisorn har 1.500 timmars erfarenhet av revisionsverksamhet under de fem år som föregår ansökan om auktorisation. Vi överväger att ta bort denna regel och i stället gå över till en mer kvalitativ bedömning av den enskildes förutsättningar för fortsatt auktorisation. Utgångspunkten bör vara att revisorn kommer att vara verksam i yrket framöver och på ett tillfredsställande sätt kan visa att han eller hon har den kompetens och erfarenhet som krävs.
Det är främst två områden vi vill förändra. Vi vill skapa bättre förutsättningar för att återvända till revisorsyrket och tydligare krav på revisorers fortbildning.
Revisorsprofessionen behöver inte vara ett val som sträcker sig över hela yrkeslivet. I synnerhet de yngre generationerna vill inte fastna i ett yrke utan ha möjlighet att prova på andra yrken och karriärer. Att arbeta med något annat en tid kan ge erfarenheter som är värdefulla, kompetenshöjande och av stor nytta om man senare beslutar sig för att arbeta med revision igen. Vi vill därför underlätta för revisorer att återkomma till yrket och återfå sin auktorisation efter uppehåll i ett annat yrke. I exempelvis Finland tas hänsyn till annan relevant yrkeserfarenhet som internrevision, offentlig revision och mer kvalificerat ekonomiadministrativt arbete. En tänkbar modell skulle kunna vara att efter en längre bortavaro göra en kvalitativ bedömning av, förutom oberoende och redbarhet, arbetsområde och fortbildning.
Övergången till mer kvalitativa bedömningar gäller också kraven på fortbildning. RI vill skapa en tydligare koppling mellan revisorsutbildning och fortbildning, med revisorsdirektivets ämnesområden och relevanta lärandemål som gemensam grund. Därigenom uppnås en bättre beskrivning av fortbildningens innehåll som svarar mot både internationella standarder och specifik svensk lagstiftning.
Vidare kan övervägas om RI ska begära att revisionsföretaget har en fortbildningsplan, där viss obligatorisk fortbildning genomförs efter vilket revisorn ges ansvar, ”signing rights”, exempelvis för finansiella företag. Även fortsättningsvis måste varje revisor ta ett eget ansvar för att ha den kompetens som behövs för att leva upp till kraven på god revisors- och revisionssed.
Per Johansson är chef för Revisorsinspektionen.