I skrivande stund är det osäkert vem som kommer att regera i detta avlånga land, men redovisningen består. Samt dess problem. Oavsett vilken regering det blir så har jag en önskelista med tre åtgärder för att förenkla för företagen.
Först och främst, bokföringslagen behöver moderniseras. Denna lag som trädde i kraft år 2000 har nu arton år på nacken och grundar sig till stor del på 1976 års bokföringslag. Jag började arbeta i branschen 1979 och under många år fungerade bokföringslagen bra. När 1999 års bokföringslag kom, det vill säga den som trädde i kraft år 2000, var den stora nyheten att lagstiftaren hade sammanfört all bokföringslagstiftning i en lag. Det var definitivt en förenkling. Den andra stora nyheten var att utredningen som skrev lagen tog sig en rejäl funderare på vad god redovisningssed egentligen är och skrev in i lagen att Bokföringsnämnden har ansvaret för att utveckla god redovisningssed.
Men under de senaste åren har den tekniska utvecklingen gått i expressfart, vilket har lett till problem med att tillämpa bokföringslagen. Jag tänker exempelvis på lagring i molnet, skanning av fakturor och digital kontering av fakturor. Andra problemområden är bokföring utomlands och var räkenskapsinformation ska arkiveras. Jag är medveten om att EU-lagstiftningen i vissa fall förhindrar utvecklingen, men då kanske det är dags för våra folkvalda politiker att påverka EU. Lagen har inte hängt med och problemet är också att när väl en lagändring kommer till stånd – ja då har expresståget och den tekniska utvecklingen redan rusat förbi.
Låt oss få en ny bokföringslag där förarbetena är fullständiga, utan hänvisningar till gammal lagstiftning och där Bokföringsnämnden, inom lagens ramar, kan skriva allmänna råd om bokföring som är anpassade till den tekniska utvecklingen. Jag tror att alla företag, stora som små, noterade eller enskilda firmor, kan ha nytta av en ny bokföringslag.
Nästa punkt på min önskelista är att Redovisningsutredningen fas 2 ska bli klar. I denna utredning föreslås att regler om mikroföretag införs. Gränsen har satts till samma gränsvärden som revisionsplikten. Låt dessa mikroföretag själva bestämma om de vill upprätta en årsredovisning med alla notupplysningar, kassaflödesanalyser och genomarbetade förvaltningsberättelser eller om de vill ha en minimal årsredovisning. Ser man till det stora antalet mikroföretag i Sverige som enligt lagen ska upprätta en årsredovisning så tror jag mig veta att lejonparten av dessa kanske inte har mer än två intressenter, ägarna och Skatteverket. Borde det då inte räcka med en årsredovisning med en förvaltningsberättelse som beskriver vad företaget har för verksamhet, en resultatdisposition, resultat- och balansräkningen i en förenklad form och med få notupplysningar? Jag är övertygad om att så är fallet.
Så min tredje önskan. gör det enklare att lämna in årsredovisningen digitalt. Om lagstiftaren vill införa ett lagkrav på digital inlämning måste lagstiftaren förstå att det finns företag som inte har programvaror som stödjer detta. Utveckla ett program som är gratis för alla företag. Men digital inlämning är kanske inte en så stor förenkling för företagen? Det tar inte särskilt många minuter att ta en fotostatkopia av årsredovisningen, förse den med intyg, stoppa ner den i ett kuvert och skicka den till Bolagsverket. Så vem är det en förenkling för?
Detta är min önskelista. Hur ser din ut?
Caisa Drefeldt är redovisningsspecialist och auktoriserad revisor på KPMG i Göteborg.