Vad kan en revisor skriva intyg om? Och vilka uppdrag bör man undvika? FAR:s medlemsrådgivning får ofta frågor om vilka olika intyg en revisor kan utfärda. Björn Bäckvall reder ut vad som gäller.
1 Vad kan en revisor bli ombedd att skriva intyg om?
Svar: Egentligen bör vi inte använda ordet intyg, eftersom det indikerar att vi uttalar oss med absolut säkerhet. Ett ord vi använder allt mer är granskningsuppdrag, det vill säga att vi upprättar en rapport som baseras på en granskning vi har utfört.
Vanliga uppdrag är uppdrag som följer av lag (lagstadgade tilläggsuppdrag) till exempel revisorsyttranden vid kontrollbalansräkning och fusioner. Andra exempel är uppdrag som har sin grund i avtal mellan bidragsgivare och bidragsmottagare, som EU-bidrag och SIDA-uppdrag. När kunder säljer bolag för snabblikvidation efterfrågas också i många fall någon form av granskningsrapport från revisorn.
2 Finns det något en revisor inte bör skriva intyg om?
Svar: Jag har tackat nej till att granska kontrollbalansräkningar i bolag som jag inte är revisor i. Andra riskuppdrag är uppdrag kopplade till tvister, going concern, uttala sig om saker som ska ske i framtiden, garantera att en inkråmsöverlåtelse är en momsfri transaktion och om ett bolag är tillräckligt försäkrat.
Det är viktigt att vi kan utföra vår granskning och skapa revisionsbevis som ger stöd för vårt uttalande. Om vi ska uttrycka en åsikt (så kallat bestyrkandeuppdrag) behöver vi kriterier för att mäta granskningsobjekt mot. Om vi till exempel granskar en årsredovisning så har vi årsredovisningslagen där det framgår hur olika poster ska redovisas. Kriterier kan exempelvis vara en lag, föreskrifter från en bidragsgivare eller avtal mellan två parter. Om det inte finns relevanta kriterier kan revisorn inte utföra ett bestyrkandeuppdrag.
3 Ska det alltid vara företaget som begär att få intyget eller kan till exempel en myndighet begära ett intyg direkt från revisorn?
Svar: Jag anser att uppdraget alltid ska gå via företaget som är uppdragsgivare och skriver på uppdragsbrevet. Vi revisorer ska alltid beakta tystnadsplikten när vi utför ett uppdrag, annars kommer vi inte att uppfattas som professionella.
4 Känner beställarna av intyg till vad en revisor kan skriva intyg om?
Svar: I normalfallet saknas kunskap om vad en revisor kan och inte kan göra, det gäller även andra till exempel advokater och rådgivare. Men det har blivit bättre de senaste åren, mycket tack vare att FAR varit mer aktiva och att revisorerna är mer pålästa.
5 Vet revisorerna själva vad de kan skriva intyg om?
Svar: De normala granskningsuppdragen som följer av lag känner revisorerna till. Bidragsuppdrag är också ett område som revisorerna ofta känner sig bekväma med. Men det är viktigt att stämma av med intern expertis eller FAR om du är osäker.
6 Vilken information behöver revisorn från beställaren för att kunna utforma ett korrekt intyg?
Svar: I rekommendationen Ramverk för utförande av granskningsuppdrag framgår i punkt 3.1.2 vilken information revisorn ska inhämta inledningsvis. Det kan handla om syftet med uppdraget, om det finns någon tredje man och om det krävs att revisorn uttrycker en åsikt.
7 Ska man upprätta ett uppdragsbrev när ett intyg ska lämnas?
Svar: Ja, alltid. Det är särskilt viktigt då det finns olika alternativ, till skillnad från vid lagstadgad revision. Uppdragsbrevet är också en viktig del av revisorns risk management.
8 En del myndigheter och organisationer har färdiga mallar som de vill att revisorn ska använda. Kan revisorn använda dessa och vad bör revisorn i så fall tänka på? Är det bättre att utforma intyget själv?
Svar: När revisorn fastställt vilken typ av standard som är tillämplig får en jämförelse ske mellan den föreslagna mallen och vad standarden föreskriver. Det finns skallkrav i standarden om vad som måste finnas med. Oavsett om den föreslagna mallen anpassas eller om revisorn tar fram en egen rapport måste avstämning ske med parterna om detta. Om revisorn inte får igenom skallkraven kan det medföra att uppdraget inte kan utföras.
9 Är det någon skillnad i hanteringen av intyg beroende på om det är en revisionskund eller ej?
Svar: Ja. Om det är en revisionskund ska särskild omsorg ske när det gäller analysmodellen. Är det inte en revisionskund finns det annat att tänka på, till exempel att revisorn måste skaffa sig tillräcklig information och göra en mer omfattande undersökning innan uppdraget utförs.
Pernilla Halling