Ett ökat ansvar hos styrelserna för hållbarhetsredovisningen och fokus på FN:s hållbarhetsmål. Det är några av trenderna i hållbarhetsredovisningarna i år.
Priset för Bästa redovisning av hållbarhet 2017 delas ut 18 maj. Redovisningarna som granskas rör bolagens verksamhet för 2016 och FAR:s specialistgrupp för hållbarutveckling ser vissa trender.
– Det vi såg förra året håller i sig även i år. Det är inget som avviker kraftigt utan trenden fortsätter, säger Andreas Drugge, ledamot i juryn för Bästa redovisning av hållbarhet, och anställd på Deloitte.
Förra året talade juryn om tre övergripande trender:
Det integrerade tänket började slå igenom. Hållbarhetsmålen togs upp i förvaltningsberättelsen och företagen gjorde en mer heltäckande analys av sina risker.
Styrelserna tog ett ökat ansvar för hållbarhetsredovisningen.
Frågor om mutor och korruption klättrade högre upp på företagens agenda.
– Det vi sett flera företag göra i år är att flytta sin deadline för publicering av hållbarhetsredovisningen närmare den deadline som är för årsredovisningen. Detta för att kunna anpassa sig till det nya lagkravet 2017, säger Isabelle Hammarström, ledamot i juryn för Bästa redovisning av hållbarhet, och anställd på PwC.
FN:s hållbarhetsmål, så kallade SDG:s (Sustainable Development Goals) har också fått större utrymme i hållbarhetsredovisningarna som granskas av juryn. Bolagen har dock behandlat dem lite olika. Vissa har låtit hållbarhetsmålen genomsyra hela rapporten och påverka målsättningen medan andra har valt ut de tre eller fem viktigaste målen som de jobbar med.
– Man kan säga att det stegvis går mot att bolagen mer och mer kopplar sitt arbete mot internationella initiativ, eller branschinitiativ, även om det fortfarande är något vanligare bland multinationella bolag än dem som bara verkar i Sverige, säger Andreas Drugge.
Exempel på det kan utöver FN:s hållbarhetsmål vara mänskliga rättigheter, barns rättigheter eller redovisning av indirekta utsläpp (scope 3).
Isabelle Hammarström konstaterar att många bolag har valt att fortsätta att rapportera enligt GRI G4 i stället för att gå över till den nya GRI-standarden. Det är inget som överraskar henne.
– Det var ganska väntat. Många känner sig nog trygga i sättet att redovisa och vill i stället för att byta standard fokusera på att höja kvaliteten i de interna processerna samt arbeta för att nå sina mål, säger hon.
2016 fattades beslut om den nya lagen om hållbarhetsrapportering. Omkring 1.600 företag i Sverige omfattas, och för dessa gäller som huvudregel att hållbarhetsrapporten ska tas in i förvaltningsberättelsen. Företaget får dock själv välja om de hellre vill upprätta rapporten som en separat handling.
– Självklart märker vi att lagen är på ingång, även om detta inte varit prio ett i de redovisningar vi nu kommer att utvärdera. Detta kommer att vara givet för nästa års redovisningar då det är ett krav, men för många av de större företagen kommer det troligtvis inte heller nästa år vara så stora skillnader i redovisningen, säger Isabelle Hammarström.
Charlotta Marténg