Få problem är lika svårhanterliga vid en analys som valutaeffekter. Sverige har inte bara en lång devalveringshistorik. Dessutom har vi den dramatiskt svängande US-dollarn, som därtill är ett ankare för många andra länders valutor. Dollarkursens svängningar sedan 1960-talet har varit extrema, vilket haft en avgörande inverkan på svenska börsbolags vinstutveckling, så även i dag.
Valutaproblemen finns inom två huvudområden: Vid konsolidering av utländska dotterbolag, samt vid import/exportverksamhet. Fram till början av 1990-talet dominerade exportproblemen, men därefter ökade mängden utländska förvärv markant. Ett dotterbolags valutaeffekt är normalt mildare på koncernens resultat. I de flesta fall omräknas nämligen dotterbolagets intäkter och kostnader med samma valutakurs.
Utländska dotterbolag ger därtill en stor omräkningsdifferens, som redovisas i ”övrigt totalresultat”. Differensen uppstår när eget kapital och förvärvad goodwill i dotterbolaget omräknas till den nya valutakursen. Om dotterbolagets valuta exempelvis stiger (som nu US-dollarn) skapas en positiv omräkningsdifferens. Det ökar eget kapital och borde vara positivt för aktieägarna. Dessvärre kan det vara precis tvärtom. Den stigande dollarn gör det nämligen svårare för det amerikanska dotterbolaget att konkurrera, vilket drar ner rörelseresultatet. Omräkningsdifferensens dubbla budskap bidrar till att få placerare bryr sig om den.
Går vi över till exportverksamheten skapar den normalt större valutaeffekter i resultatet, än dotterbolag. Ju större andel svenska kostnader, desto större effekt på resultatet (som exempelvis i skogsbolagen, som använder svensk råvara). Valutaeffekten kommer dock in i räkenskaperna med en fördröjning, som dels beror på att det tar det tid att få nya affärer till den ändrade valutakursen. Dels använder de flesta exportföretag valutasäkringar, som är en finansiell transaktion skapad i syfte att reducera valutaeffekten i exporten. När exempelvis dollarn stiger och företaget tjänar mer på exporten, skapar valutasäkringen en förlust, som förskjuter den samlade resultateffekten. Förskjutningen varierar dock, även för ett och samma bolag, eftersom bolagen ständigt ändrar andelen säkringar.
Redovisningen av säkringar upplevs ofta som komplicerad. När valutan förändras och säkringsinstrumentet omvärderas, ”parkeras” denna omvärdering i övrigt totalresultat fram till dess att exportaffären genomförts. Då förs säkringsresultatet över från övrigt totalresultat till rörelseresultatet. I årsredovisningarna framgår denna omföring tydligt. Dessvärre inte i kvartalsrapporterna, där effekten relativt resultatet ofta är störst. De flesta företag nettoredovisar omföringen mot omvärderingen, vilket visar att de inte förstår hur informationen kommer att används av placerarna.
Kan informationen om valutaeffekter förbättras? Utan tvekan. Den viktigaste förbättringen gäller hur stor del av periodens försäljning och resultat, som påverkats av valutaeffekter (exklusive säkringar). Bara de bästa lämnar den informationen. Att även få effekten kvantifierad i de viktigaste valutorna, vore naturligtvis en dröm. Därutöver är det mycket viktigt att bolagen separerar omvärderingen av säkringsinstrument från omföringen av säkringsresultatet till rörelseresultatet, även i kvartalsrapporterna. Den nuvarande nettosiffran i övrigt totalresultat är nämligen helt oanvändbar.
Peter Malmqvist Chefsanalytiker, Remium Nordic