”Fotbollen höll på att ta kål på mig”

Det höll på att gå illa en gång, men kärleken till fotboll har ändå tagit honom till arenor runt hela världen tillsammans med familjen. Möt revisorn Sten Eriksson som ser fotboll som en form av familjeterapi – och karriärboostare.

Hur blev du fotbollstokig?

– Jag växte i princip upp på fotbollsplanen, bodde mitt emot ingången till idrottsplatsen och spelade fotboll för jämnan. Jag spelade till jag var 19 år, men var tvungen att sluta då jag drabbades av en hjärtmuskelinflammation som höll på att ta kål på mig – jag hade fifty-fifty chans att överleva. Innan spelade jag ofta flera matcher i veckan, men efter åkomman fick jag inte träna på ett helt år.

Du är särskilt tokig i landslagsfotboll, varför?

– Det är där de äkta känslorna finns. Det är hjärta, smärta och totalt engagemang – ära och stolthet står på spel. Förr i tiden var klubbfotbollen likadan, men i takt med att idrotten har blivit mer som ett jobb där spelarna byter arbetsgivare allt oftare finns inte den där klubblagkänslan kvar, vilket är synd. När jag som supporter investerar mycket tid och energi i fotbollen vill jag självklart att spelarna ska vara helhjärtat engagerade.

Har du haft nytta av ditt intresse även i karriären?

– Ett starkt intresse gör att man sticker ut och lämnar avtryck. Det finns absolut ett antal människor runt omkring, kunder och andra kontakter, som jag har bättre relation till tack vare fotbollsintresset. Det är positivt att ha något att prata om som inte bara rör torra fakta och siffror – det gör att man får en djupare kontakt. Det har hänt att jag har tagit med kunder på fotbollsmatcher efter jobbet vilket brukar vara uppskattat.

Varför är fotbollen en så viktig del av ditt liv?

– Den knyter ihop familjen. Ända sedan våra döttrar var små har hela familjen rest för att kolla på matcher tillsammans. Det är ett gemensamt intresse som har skapat en stabil grund och har gjort att vi kommit varandra väldigt nära. Det påverkar även jobbet – har man en fungerande och stöttande familj blir det lättare att klara av hektiska perioder. Att ha gemensamma saker att se fram emot, och många minnen att dela, är guld värt.

Din bästa fotbollsupplevelse?

– Den osannolika vändningen när Sverige hämtar in 0–4 till 4–4 den sista halvtimmen i VM-kvalmatchen mot Tyskland 2012. Jag har sett många mästerskap, men fotbollen Tyskland bjöd på då var det bästa jag någonsin sett. Att Sverige sedan lyckades vända en sådan förnedring till oavgjort på bortaplan är historiskt. Stämningen på läktaren var euforisk. Det var många som lämnade matchen efter första halvlek – de ångrar sig nog ganska rejält.

Och din sämsta?

– Sverige-Danmark på bortaplan 2007. Spelmässigt var det en av de bästa matcherna som två nordiska lag har spelat mot varandra, men med en tråkig avslutning. I 89:e minuten, när ställningen var 3–3, sprang en full dansk supporter in på planen och attackerade domaren just när Sverige skulle skjuta straff. Matchen avbröts och Sverige tilldömdes segern. Men det var inte direkt en rolig vinst.

Hur mycket tid lägger du egentligen på fotboll?

– Jag följer svenska landslaget på plats och åker på alla hemma- och bortamatcher. Jag har sett över hundra landslagsmatcher, och familjen har hängt med på många av dem. Förbundet har en supporterklubb där man får lojalitetspoäng efter hur många matcher man går på, där ligger alla fyra familjemedlemmar bland topp 150. Jag själv ligger kanske i startelvan. Det säger en hel del!

Therese Johansson