Hållbarhet – lever branschen som den

Hållbarhetstjänster är ett växande affärsområde för revisions- och rådgivningsbranschen. Branschen hjälper sina kunder att bli hållbara, men hur ser det ut i de egna företagen? Balans har granskat de sju största revisionsbyråerna.

Balans rundringning bland de sju största revisionsbyråerna i Sverige visar att utvecklingen sker snabbt och att frågan hanteras på högsta nivå i företagen. Hur långt byråerna har kommit med sitt interna hållbarhetsarbete är ofta en reflektion av hur stor affär byrån har på området. Men det ska påpekas att det är svårt att ge en rättvisande bild av hur många timmar som läggs varje år på hållbarhetstjänster. I takt med att efterfrågan ökar och hållbarhet blir allt mer integrerat i företagens strategiska tänkande blir det också en integrerad del av allt fler revisorers och rådgivares vardag.

– När hållbarhet blir mer integrerat i företagens verksamhet, kommer hållbarhetstjänsterna vara en del av den verktygslåda som alla våra konsulter har tillgång till. Tendensen går mot att vi specialister för över vår kunskap till våra revisorer och rådgivare som tar den vidare till sina klienter, säger Fredrik Ljungdahl, delägare och chef för både affärsområdet och för det interna hållbarhetsarbetet på PwC.

Han ser framför sig att hållbarhetsspecialistens roll kommer att bli allt mer som redovisningsspecialistens – en specialistfunktion som servar andra team med expertis inom hållbarhet.

I tabellen här intill redovisas hur många personer på varje byrå som arbetar uteslutande med hållbarhet. Med andra ord innebär det att samtliga tillfrågade byråer har uppgett sin lägsta siffra och denna är fortfarande bara en uppskattning.

Hur hållbarhetsarbetet bedrivs och var tyngdpunkten ligger kan också vara en effekt av vem som leder det – affärsområdeschefen, miljöchefen eller företagets vd. Att samtliga byråer har en internt hållbarhetsansvarig och att denna person finns på en hög position i företaget är dock en tydlig indikation på att revisions- och rådgivningsbranschen tar hållbarhetsfrågorna på allvar. Trycket kommer såväl från kunder som från medarbetare.

Flera av de intervjuade pekar på att medarbetare och särskilt de yngre, så kallade millenials, efterfrågar arbetsgivare med tydliga värderingar i linje med vad individerna själva står för. Men revisionsbyråernas kunder står också för ett väsentligt ökat tryck när de i samband med upphandlingar ställer olika hållbarhetskrav.

– Det blir allt vanligare att företag vill ha in en hållbarhetsredovisning i offertunderlaget, säger Anders Bäckström, delägare och hållbarhetsansvarig på KPMG.

Han har också varit med om att få uppfordrande feedback när underlaget inte levt upp till kundens krav.

– En kund i fastighetsbranschen tyckte att vår hållbarhetsredovisning var intetsägande och saknade konkreta mål att följa upp. De anmärkte även på att den inte var granskad av revisorer. Men de tyckte dessvärre att våra konkurrenter var lika dåliga, säger Anders Bäckström.

Sedan i somras har han tagit rollen av internt hållbarhetsansvarig på KPMG. Tidigare har företagsledningen kommit in ganska sent i processen för att godkänna en i princip färdig rapport. Nu vill KPMG arbeta strategiskt med frågorna, precis så som de rått många av sina kunder att göra.

– Det var när jag såg utkastet till hållbarhetsredovisningen för 2014–2015 som jag insåg att det här måste vi göra bättre, säger Anders Bäckström.

EY och Deloitte bekräftar bilden att hållbarhet är en viktig faktor i offertunderlagen till kunder.

– Det ställs allt oftare hållbarhetskrav i offertdiskussioner, säger Mats Uggelberg, miljöchef och samordnare av det interna hållbarhetsarbetet på EY.

Trots det har de valt att inte upprätta en hållbarhetsredovisning. Blir det inte en konkurrensnackdel?

– Nej, det har inte varit ett problem ännu, säger Didrik Roos, delägare och chef för avdelningen för hållbarhetstjänster på Deloitte.

– Ofta efterfrågar företagen viss specifik information. En del är intresserade av jämställdhet, andra av vår miljöpolicy, så det gäller att vi har koll även om vi inte just redovisar det i form av en GRI-redovisning. Utmaningen är att våra klienter kommer med egna checklistor som kräver unika lösningar för varje klient.

Kanske skulle det underlätta för våra klienter om GRI-redovisningen blev standard, resonerar Didrik Roos vidare. Mycket tyder på att den också kommer att bli det. De fem största revisionsbyråerna omfattas av årsredovisningslagens nya krav på obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag. Eftersom de flesta har räkenskapsår som börjar en bra bit in på året kommer de inte att behöva leverera förrän 2018, och har därför inte tagit ställning till vilken form den ska ha – följa GRI eller någon annan standard, vara integrerad eller separat? Men Balans rundringning ger vid handen att samtliga överväger GRI som det mest sannolika scenariot.

– Vi har redovisat enligt GRI tidigare, men de senaste åren har vi redovisat vårt hållbarhetsarbete i olika dokument som är av vikt för våra intressenter. I och med det nya lagkravet diskuterar vi nu i vilken form vi ska redovisa framöver, att använda oss av GRI:s riktlinjer är ett alternativ, säger Mats Uggelberg.

Till och med de som inte måste redovisa enligt lagen går den vägen.

– Jag ser framför mig att det kommer att bli en branschpraxis att ha en hållbarhetsrapport i linje med lagens krav, säger Carl-Johan Kjellman vd på BDO och även högsta ansvarig för byråns hållbarhetsarbete.

BDO, omfattas inte av lagkravet men har valt att upprätta en hållbarhetsredovisning.

– Vi kommer sannolikt att utveckla vår hållbarhetsrapport i riktning mot den nya lagen och eftersträva att uppfylla kraven även fast vi inte måste. För ett företag som siktar på tillväxt kan det vara lika bra att följa lagen redan nu.

– Inom en ganska snar framtid kommer vi att ha vuxit ikapp lagen, förutspår Carl-Johan Kjellman.

Mazars är minst av de stora revisionsbyråerna och träffas inte av det nya kravet, men uppger att de ändå berörs eftersom flera av deras kunder gör det.

– Vi är fem personer som arbetar med externa hållbarhetstjänster och vi märker av ett ökat intresse för både granskningar och konsultationer, säger Yvonne Jansson, redovisningskonsult med specialisering inom hållbarhet.

Precis som BDO har Mazars valt en modell där byråns vd är högst ansvarig för det interna hållbarhetsarbetet. Grant Thornton har som enda byrå valt att nyrekrytera en hållbarhetschef, Linda Mannerby, med ett tydligt uppdrag att driva den interna kommunikationen och förändring kopplad till hållbar utveckling.

– Vi vill få in hållbarhetsarbetet i hjärtat av organisationen och skapa rätt förutsättningar att agera katalysator för hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt. Min roll bygger på ett nära samarbete med olika funktioner och jag bygger virtuella team för att driva förändring i olika frågor, säger hon.

Fredrik Ljungdahl på PwC betonar också att hållbarhetsarbetet inte bara handlar om att bygga kundefterfrågan, utan att många av dem som arbetar med det också vill driva förändring.

– Syftet med hållbarhetsredovisningen har hela tiden varit att visa det goda exemplet. Eftersom vi säljer sådana tjänster vill vi visa att vi också tar vår egen medicin. Men för mig personligen handlar det också om att jag gärna vill driva förändring. Vi som arbetar med det här tror på kraften i redovisningen, när man börjar redovisa hållbarhet tvingar det fram beteendeförändringar, säger han.

Hållbarhet på de sju största byråerna

Rakel Lennartsson