Debatt: Sent inlämnade årsredovisningar

Vilket mervärde av information ger en årsredovisning?

I Balans nr 3.2015 skrev jag en artikel om inlämnande av årsredovisningar där statistik från Bolagsverket visade att en mycket stor andel kommer in sent. Den statistik jag redovisade gällde åren 2012 och 2013. Denna visade att mer än 60 procent av årsredovisningarna offentliggörs de två sista tillåtna månaderna. Lägger vi till månad fem utgjorde de mer än 75 procent. Således visade det sig att tre av fyra årsredovisningar blir offentliga först efter fyra månader och jag undrade då vad vi gjorde de första 120 dagarna!

Visst finns det uppdrag som tar extra tid och visst finns det årsredovisningar som ägare/styrelse av olika anledningar vill offentliggöra sent, men de torde utgöra en mycket liten del av det totala antalet och kan inte utgöra en rimlig förklaring. Till det kommer att många uppdrag är små, många bokförs av oss, vi gör boksluten, vi har känt de flesta i flera år och känner till deras verksamhet och risker väl. Det gör att det finns goda förutsättningar att göra klart dem betydligt tidigare. Jag menar att det handlar om en planerings- och resursfråga från vår sida och att det inte borde inte vara så svårt.

Jag har nu kompletterat statistik med aktuell information och fått med åren 2014–2016 där jag hade en förhoppning om förbättring. Med tanke på att allt fler bolag inte har revisor, möjligheter med digitaliseringen, förenklingsregler och allt mindre information i K2, borde det väl ge effekt?

Uppställningen är på samma sätt som förra gången där uppdelning sker på de mest vanliga bokslutsmånaderna och inlämningsmånader 6–7 respektive 5–7. Visst det är några procent bättre, men fortfarande händer det inte särskilt mycket de första fyra månaderna!

Jag menar att vi på allvar måste diskutera nyttan med att lägga så mycket tid och kostnader på att upprätta årsredovisningar, jag tänker då främst på K2, när dessa fortfarande lämnas in så sent. I de flesta fall, vad gäller K2, kan det nog sägas finnas två läsare; ägare och bank. Vi måste då ställa oss frågan vilket mervärde av information en årsredovisning ger till ägaren. Kan det på något sätt tillkomma någon information som denne inte redan vet. Knappast. Och vad gäller banken, är de intresserade av att vänta 5–7 månader på information? Knappast. Vill de ha information är det ju mycket snabbare att direkt kontakta företaget.

Ska nyttan finnas kvar med årsredovisningar så måste tempot upp!

Karl-Johan Kjöllerström är auktoriserad revisor på K-J K Revisionsbyrå i Borås.