Annika Bränström, generaldirektör för Bolagsverket | Karl Hansell, internationell samordnare IT, Finansinspektionen | Björn Rydberg, revisor på EY och ordförande i XBRL Sweden |
Bolagsverket har fått ett nytt uppdrag, kommer det lyckas den här gången?
– Ja, förutsättningarna är bättre nu. Det är ett regeringsuppdrag som vi genomför i nära samarbete med Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Bokföringsnämnden och Finansinspektionen, så alla viktiga myndigheter är direkt inblandade i arbetet. Tajmingen är också rätt, företag och medborgare har större digital mognad och förväntar sig att man ska kunna skicka in sina uppgifter digitalt till en myndighet. | – Den här gången finns det en större uppslutning kring den digitala rapporteringen. Flera andra myndigheter är inblandade och det finns ett intresse ifrån regeringen. Marknaden är också mer mogen och XBRL är standardiserat som elektroniskt format för utbyte av ekonomisk information i Sverige. | – Det tror jag definitivt. Det är väl förberett med exempelvis XBRL som svensk standard, och de stora myndigheterna har en samsyn kring att detta är vägen framåt. Bolagsverket hade för övrigt en riktigt bra e-tjänst för årsredovisningar redan 2006. Marknaden var inte riktigt redo då, men digitaliseringen har gått väsentligt framåt och vi kan förvänta oss en helt annan respons nu. |
Alla kan tjäna på digital rapportering, men vem ska betala för omställningen?
– Det gäller att se detta ur ett koncernperspektiv för hela Sverige, där många måste bidra – myndigheter, privata aktörer och enskilda. Då blir det bra totalt och kan ge stora samhällsekonomiska vinster, som kommer alla till godo. Vi som myndighet har ett ansvar för att utveckla vår verksamhet i linje med samhällets övriga utveckling och regeringens beslut, så den kostnaden ska vi stå för. | – Jag tror att i framtiden, när man ser hur stora besparingar digital rapportering kommer att ge, så kan alla aktörer bära sina egna kostnader, eftersom totalkostnaden blir lägre för dem. I ett första skede tror jag att regeringen måsta satsa lite pengar för att ”få bollen i rullning”. | – Som sagt, alla tjänar på detta och det kommer att bli vissa kostnader för implementering i alla led. Men, vi kan dessutom förvänta oss att nya aktörer kommer fram för utveckling av nya tjänster och applikationer, vilket kommer att ge nyttoeffekter och ökad konkurrens. Summa summarum kommer hanteringen av finansiella data bli bättre och billigare. |
Borde digital rapportering bli obligatoriskt, varför?
– Ja, i alla fall i de delar som är ofta återkommande och där informationen kan återanvändas. Det ger en snabb och standardiserad inrapportering av information till myndigheterna, som sedan kan återanvända den informationen utan att belasta en person eller ett företag igen. En ytterligare aspekt är de möjligheter som skapas för att analysera och bearbeta den digitala informationen. | – Ja, det kommer att bli orimligt dyrt att ha icke-digitala inrapporteringskanaler eftersom dessa ofta kräver mycket manuellt arbete och de har många källor till fel. Hastighetskraven på rapporteringen kommer också att kräva digital rapportering. | – Jag tycker det. Optimal nytta i alla led får vi inte förrän alla är med på tåget och ett obligatorium kan hjälpa till att snabbare uppnå totala effektmål både i producent- och konsumentledet av information. Företagaren är ju både producent och konsument av den finansiella informationen och gynnas därmed av effekter i båda leden. |