Hållbarhet: ”Siffror och ord måste tala samma språk”

Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på Mazars, brinner för utvecklingen av yrkesrollen och vill att branschen tar tillvara sin unika position som rådgivare när det gäller hållbarhet. Men det gäller att agera snabbt. Konkurrenterna är redan på bollen.

På FAR:s Branschdagar höll du ett seminarium om hållbarhet. Varför bör redovisningskonsulter och revisorer intressera sig för hållbarhetsfrågor?

– Det är viktiga frågor för våra kunder och därför är det viktigt att vi sätter oss in i vad de innebär. Och det är ett växande affärsområde där vi som bransch måste positionera oss. Konkurrenterna är redan i full gång med uppvakta våra kunder.

Hur står sig branschen i konkurrensen?

– Vår kunskap om företagen ger oss en unik möjlighet jämfört med externa hållbarhetskonsulter. Vi kan börja arbeta direkt med hållbarhetsfrågorna, utan någon uppstartssträcka, vilket innebär att det dessutom blir billigare för kunden att anlita oss. Hållbarhetsarbetet omfattar ju även den finansiella delen, som vi redan arbetar med, och har man inte koll på den är det ju svårt att arbeta med de andra områdena, det vill säga miljö och socialt ansvar. Men vi måste agera nu, vi har inte råd att vara tvåa på bollen. Vi måste ut och berätta för våra kunder att vi kan och vill hjälpa dem med hållbarhetsarbetet. Och om vår kompetens inte räcker till kan vi hänvisa dem till experter i våra nätverk på samma sätt som vi gör med andra specialistfrågor.

Hur väcktes ditt intresse för hållbarhetsfrågor?

– Det tog fart på allvar sommaren 2015, då det pratades mycket om hållbarhet. Bland annat lyssnade jag på Johan Rockströms sommarprat i radion, som gav perspektiv på frågorna. Det blev så tydligt att vi alla är världsmedborgare med ett gemensamt ansvar för planeten. Nu är jag i nästa fas, där det handlar om vad vi faktiskt kan bidra med, och hur vi kan förhålla oss till FN:s 17 globala hållbarhetsmål.

Vad kan branschens aktörer själva göra för att bidra till ett hållbart samhälle?

– Precis som andra företag kan vi ställa krav på leverantörer och samarbetspartners när det gäller till exempel kontorsmaterial och resor. Men vårt största bidrag är att väcka intresse för frågorna hos våra kunder och fungera som dörröppnare i olika sammanhang.

2016 känns som något av ett genombrottsår för hållbarhetsfrågor. Delar du den bilden?

– Ja. Det ligger i tiden med ansvarsfullt tänkande och hållbarhetsfrågorna uppmärksammas i många olika sammanhang. Och nu har vi ju dessutom det nya kravet i årsredovisningslagen på hållbarhetsrapportering.

Vad innebär det nya kravet?

– Även om kraven gäller stora företag så kommer också mindre företag att beröras. De stora företagen kan ju till exempel behöva veta och redovisa hur leverantörer och underleverantörer arbetar med hållbarhet. Dessutom ökar omvärldens efterfrågan på information om hur företagen arbetar med hållbarhetsfrågorna oavsett storlek, exempelvis vid rekrytering av personal och vid upphandlingar.

Hur påverkar den nya lagen branschens olika yrkesroller?

– Det är en fråga som förenar yrkesrollerna. Både revisorer och redovisningskonsulter kommer att ha en rådgivarroll och med vår goda insyn i företagen har vi lika goda förutsättningar.

Hur arbetar du själv med hållbarhet tillsammans med dina kunder?

– Jag gör digitala bokslut så ofta det går. Och jag arbetar aktivt med att ställa frågor till kunderna, för att väcka deras intresse för hållbarhet. Jag tittar på bokslutet med andra ögon och i resultatanalysen lyfter jag även fram miljörisker och sociala aspekter beroende på kundens verksamhet. Ofta arbetar kunderna redan med hållbarhetsfrågorna, men utan att ha satt den etiketten på arbetet. Det handlar både om att lyfta fram det som redan görs och att lägga upp en plan för hur arbetet kan utvecklas.

Vilken betydelse kan en extern granskning av hållbarhetsredovisningen ha?

– Den ökar trovärdigheten. Det är viktigt att vara transparent, både när det gäller positiva och negativa aspekter. Att vara öppen med att så här är det, och att berätta att företaget jobbar med det som är mindre bra, i stället för att säga att allt är bra.

Anser du att vi bör införa lagstadgad revision av hållbarhetsredovisning?

– Jag tror behovet av bestyrkta hållbarhetsrapporter kommer att öka, och då blir det ju automatiskt en efterfrågan på revision. Det är bättre än att lagstifta om det, tycker jag.

När kommer den icke finansiella informationen att vara lika viktig som den finansiella?

– Jag tycker redan att den är lika viktig, allt hänger ju ihop. Siffror och ord måste säga samma sak, annars blir det inte trovärdigt.

Ditt engagemang för yrkesrollen går inte att ta miste på. Vilka utmaningar ser du som de största?

– Att hålla sig uppdaterad om allt som påverkar kunderna. Det handlar inte bara om redovisningsregler, utan vi måste ha en bredare kunskap i och med nya regelverk och förväntningar. Det är ett stort ansvar och kunderna förväntar sig att vi kan det här. Men min gissning är att fler i framtiden kommer att specialisera sig inom något eller några områden, till exempel kan man välja att bara jobba med K2-företag, vilket många konsulter gör redan i dag.

Automatiseringen och digitaliseringen skakar om branschen, kommer det att finnas plats för alla i framtiden?

– Jag tror det. Men yrkesrollen kommer att förändras. När kunderna gör allt mer själva blir vår uppgift mer serviceinriktad. Vi ska utbilda kunden, svara på frågor och tolka siffrorna. Vi kan ju sätta in det specifika företagets siffror i ett större sammanhang och ge perspektiv och se trender.

Vilka riskerar att ”åka ut”?

– De som inte håller sig uppdaterade. Utbildning blir allt viktigare och det gäller att avsätta tid för vidareutbildning. Kvalitetssäkringen är också viktig. Jag ser den som en viktig hörnsten, som kommer att vara avgörande för byråns framtid. Kunderna förväntar sig att våra tjänster håller hög kvalitet.

Om du får gissa, hur stor del av redovisningskonsulterna har börjat omställningen till det nya affärslandskapet?

– Runt 80 procent, gissar jag. Det är nog inte så många som har påbörjat omställningen rent praktiskt, men man har påbörjat processen mentalt. Och de som tänker att ”detta kommer inte att påverka mig”, blir allt färre.

I FAR:s nya framtidsstudie nämns ett antal områden som måste förändras för att branschen ska överleva. Ett av dem är att kasta timdebiteringen över bord och satsa på värdeförsäljning. Hur arbetar du med detta?

– Jag kommunicerar sällan timpris till mina kunder. I stället för att prata om timpris och hur många timmar arbetet beräknas ta, tar jag upp vad som ska göras och hur förutsättningarna ser ut. För mig är det självklart att ta betalt för värde. Allt måste vägas in i tjänsterna vi säljer, som kunskap, utbildning och kvalitetssäkring av produkten. Kunderna betalar för erfarenhet och kunskap, inte för att jag ska trycka på en knapp. Timpris innebär ju bara att ju effektivare jag arbetar desto mindre får jag betalt.

Pernilla Halling