”Rotationsreglerna stärker yrkesetiken”

Anders Malmeby. Revisor och ordförande för KPMG. Specialisering mot noterade bolag samt IT och högteknologi. Även ordförande i FAR:s policygrupp för etik och aktuell med ett nytt etikuttalande med anledning av EU:s revisionspaket.

Du är relativt ny ordförande i FAR:s policygrupp för etik, vad betyder yrkesetiken för dig?

– Utan fungerande yrkesetik har vi inget existensberättigande. Yrkesetiken är fundamentet för revisorns yrkesverksamhet, det är den plattform vi arbetar utifrån. Utan den skulle det inte finnas något förtroende för revisorskåren och vi skulle inte kunna fylla någon funktion i samhälle och näringsliv.

Har du exempel på en konkret situation där du haft hjälp av de yrkesetiska reglerna?

– De inträffar dagligen. Det handlar om vilka uppdrag vi accepterar, att vi strikt håller på vår tystnadsplikt, att vi håller på vår integritet och vårt oberoende, det vill säga att vi arbetar opartiskt och självständigt och att vi i övrigt beter oss professionellt i allt vi gör.

I juni publicerade FAR ett nytt etikuttalande, vilka är de viktigaste nyheterna?

– Uttalandet, som heter EtikU14, behandlar ett antal centrala frågor kopplade till EU:s förordning om revision av företag av allmänt intresse. Det gäller frågor med bäring på revisorns opartiskhet och självständighet. Vi tar upp så kallad rotation av revisorer samt villkoren för att leverera icke-revisionstjänster till revisionskund.

På vilket sätt är rotationsreglerna en etikfråga?

– Rotationsreglerna, precis som upphandlingsreglerna, syftar till att öka revisorns oberoende, som är grundbulten i yrket och därmed yrkesetiken. Genom rotationsreglerna begränsas tiden som en kund kan nyttja en viss revisionsbyrå för revision. Det införs också regler för hur upphandlingen ska gå till.

Får kunderna fortfarande välja revisor?

– Ja, det är kunden som väljer revisor. Det kan också tilläggas att EU-regelverket bygger på att det är ett byråval, men Sverige är speciellt på det sättet att vi också tillåter personval av revisor. I rotationssammanhanget behöver man tillämpa en nätverkssyn, det vill säga en genomsyn där byråer och personer i samma nätverks ses tillsammans. Det är också så intressenterna ser på ”revisorn”.

En annan regel som ska öka revisorns oberoende är begränsningen av icke-revisionstjänster. Hur slår den?

– När det gäller möjligheten för kunden att nyttja revisorn för icke-revisionstjänster införs begränsningar av olika slag. Det är inga omvälvande förändringar eftersom de regler vi redan har innebär likartade begränsningar. Det som är knepigt är att vi har flera parallella regelverk som alla gäller samtidigt och som man således måste hålla rätt på. Till detta kommer att olika EU-länder kan göra olika val inom ramen för revisionspaketet och exempelvis införa egna restriktioner, det här blir tydligt för internationella koncerner.

Förändringarna gäller främst revisorer i företag av allmänt intresse, det är väl inte så många?

– Det är fler än man kan tro. Sverige har hittills tillämpat ett undantag när det gäller vilka företag som omfattas av reglerna för företag av allmänt intresse. I och med att revisionspaketet trätt i kraft upphör det svenska undantaget, vilket innebär att antalet företag som betraktas som företag av allmänt intresse ökar. Det är kategorin finansiella företag inklusive försäkringsföretag som tillkommer.

Räcker det att dessa revisorer har koll på regeländringarna?

– Nej uttalandet bör läsas av alla FAR-medlemmar. Både revisorer och rådgivare berörs av de strängare reglerna kring kundens möjlighet att köpa icke-revisionstjänster genom sin revisionsbyrå. För redovisningskonsulterna är förändringen mindre, eftersom det redan sedan tidigare finns en tydlig gränsdragning mellan redovisning och revision. Flera av de nya reglerna berör också företagen, så även de behöver läsa på.

Vilka andra regelverk har FAR förbundit sig att följa på etikområdet?

– Kärnan för svenska revisorer är vår nationella lagstiftning inklusive reglerna kring oberoende. Revisorsnämnden (RN) är ansvarig för tillsynen och de ställningstaganden RN gör i sin tillsynsverksamhet är centrala för normgivningen på området.

Utöver detta har alla medlemmar i FAR förbundit sig att följa reglerna från den internationella organisationen för revisionsbranschen, IFAC (the International Federation of Accountants).

När det gäller just oberoenderegler påverkas vi även av amerikanska regler. Det gäller framför allt stora revisionsbyråer, som för att kunna revidera bolag som ingår i koncerner med notering i USA måste registrera sig hos PCAOB (the Public Company Accounting Oversight Board) och därmed blir föremål för amerikansk tillsyn.

Etik borde vara något ganska stabilt, hur ofta ändras etikregler och varför?

– De grundläggande principerna kring tystnadsplikt, kompetenskrav och en del annat är stabila. Det som har ändrats de senaste 15 åren är reglerna kring revisorns oberoende. Dels sker det proaktiva ändringar som revisorerna själva driver, främst inom IFAC, dels sker förändringar genom extern reglering, främst via EU. Eftersom revisorer har en viktig samhällsfunktion, särskilt kopplad till kapitalmarknadens funktion, har lagstiftarna i olika länder och på EU-nivå ett berättigat intresse av att spelreglerna utformas ändamålsenligt.

Vilka omfattas av FAR:s yrkesetiska regler?

– Alla medlemmar i FAR.

Finns det någon uppföljning av hur de följs?

Ja, det finns en omfattande uppföljning både internt inom respektive byrå, men beroende på byråstorlek, och det nätverk som revisionsbyrån är knuten till samt externt via RN och de utländska tillsynsmyndigheter som byrån är registrerad hos. En del av RN:s tillsyn är delegerad till FAR som ansvarar för löpande kvalitetskontroller av sina medlemmar.

Rakel Lennartsson