Efter avslöjandet: Etikregler ses över – kan Riksrevisionen lära av FAR?

Det åligger varje revisor att ta ansvar för att upprätthålla sitt oberoende. FAR:s medlemmar har sina yrkesetiska regler och kvalitetsgranskas även av branschorganisationen. Men hur fungerar det på den offentliga sidan?

Dagens nyheters avslöjande granskning av missförhållandena på Riksrevisionen har än en gång satt ljuset på oberoendets avgörande betydelse för all revision, såväl offentlig som privat. Efter finanskrisen var det de privata revisorernas arbete som ifrågasattes och politikernas krafttag utmynnande i det så kallade revisionspaketet som ska stärka revisorns oberoende.

Nu riktas den kritiska blicken mot Riksrevisionen, som på sitt trettonde verksamhetsår ifrågasätts i grunden. Den mångfasetterade problematiken som avslöjats av Dagens Nyheter kan kokas ned till en frågeställning: Är Riksrevisionen den oberoende granskare den ska vara? Det vill säga, kan riksrevisorerna hantera sin särställning och det ansvar som följer med denna?

Riksrevisionens och riksrevisorernas ställning är grundlagsstadgad. Därutöver finns lagen om revision av statlig verksamhet (2002:1022) som beskriver uppdraget vad gäller både årlig revision och effektivitetsrevisionen samt lagen med instruktion för Riksrevisionen (2002:1023).

Utöver dessa lagar följer Riksrevisionen internationella standarder för offentlig revision, International Standards of Supreme Audit Institutions, ISSAI. ISSAI 30 Code of Ethics lägger en bas för yrkesetiken inom offentlig revision. Den är inte detaljerad utan hänvisar till att varje nationell revisonsmyndighet måste ha sin egen etikkod. I Riksrevisionens fall är det ett knappa sex sidor långt dokument med titeln Intern regel om etik. Där betonas att förtroende är grundläggande för verksamheten och att alla Riksrevisionens anställda måste uppträda så att förtroendet upprätthålls. Därefter hänvisas till såväl ISSAI 30, IESBAS etikkod och ”de särskilda yrkesmässiga krav som gäller för revisorer”. Jämfört med FAR:s 300-sidiga medlemsvolym är det en summarisk sammanställning.

Diskussionen om oberoende ”in fact” och oberoende ”in appearance”, som förts i branschen återfinns även i Riksrevisionens etikkod: ”Det är viktigt att vi inte bara faktiskt är oberoende och opartiska utan också uppfattas så”. Policydokumentet hänvisar sedan till den så kallade analysmodellen som tillämpas inom den privata revisionen. ”Inför varje revisionsuppdrag och granskningsuppdrag ska vi pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för vår opartiskhet eller självständighet”. Analysmodellen listar saker som kan utgöra ett hot mot revisorns oberoende: egenintresse, självgranskning, partsställning, vänskap och skrämsel.

Frågan är, räcker riksrevisionens etikkod för att leva upp till myndighetens och yrkets högt ställda krav på oberoende. Kanske ger det avslutande stycket i densamma en fingervisning:

”Etiska standarder för revisionsverksamhet i privat sektor är ofta mer omfattande än etikregler för revisionsverksamhet i offentlig sektor. Detta beror inte minst på att privata revisorer har mer komplexa förhållanden till uppdragsgivare och revisionsobjekt genom att verksamheten finansieras genom arvoden från uppdragsgivaren i konkurrens med andra revisorer och genom att revisorer och revisionsföretag utför kompletterande uppdrag för uppdragsgivare och granskade organisationer.”

Dagens nyheters granskning av Riksrevisionen pekar på att förhållandena mellan granskare och granskad i den offentliga revisionen kan vara nog så komplexa som i den privata.

– Statsförvaltningen i Sverige är inte så stor och det innebär att man under ett yrkesverksamt liv riskerar att möta samma person i flera roller. Detta är en realitet som måste hanteras. Det bästa sättet att göra det är att säkra transparens. Hos oss innebär det att vi riksrevisorer motiverar fördelningen av ansvarsområden och att vi både inom den finansiella revisionen och inom effektivitetsrevisionen har rutiner som syftar till att undvika jävssituationer men även säkra oberoende ”in appearance”, säger riksrevisor Margareta Åberg, och fortsätter:

– Sommarens debatt visar att det finns anledning för oss att tillsammans med våra medarbetare se över dagens praxis och interna regelverk i syfte att genomföra ändringar där det behövs.

Har du tankar om hur ni genom etikarbete skulle kunna hantera detta?

– Ja, vi kommer att starta ett internt arbete som syftar till att pröva våra etiska regler med avseende på oberoendet. Vi riksrevisorer ser detta som ett naturligt resultat av de brister som framkommit i sommarens mediedebatt.

Rakel Lennartsson