Den outtröttliga aktivisten

Revisor på dagarna, kvinnorättskämpe på kvällarna. Agneta Fält Pålsson varvar sin roll på Cederblads med att jaga orättvisor, jobba för integration och stärka kvinnors ställning genom sitt engagemang i Zonta International – en organisation med nästan hundra år på nacken.

Du brinner för kvinnorättsfrågor, varför?

– Dels har jag tre döttrar, men även en serbisk bonusdotter som bodde hos oss som utbytesstudent för några år sedan. I hennes berättelser om hur svårt det är att vara tjej, att hennes bror till exempel aldrig skulle hjälpa till hemma, fick jag ytterligare insikt om hur viktigt det är med jämställdhet. Flickor och kvinnor över hela världen drabbas av bristen på jämställdhet, även här i Sverige. Det vill jag ändra på.

Du lägger ner mycket tid i Zonta, helt ideellt. Vad driver dig?

– Jag känner att jag kan göra skillnad. Vi bidrar ekonomiskt genom att stötta FN i projekt som handlar om att bland annat minska sexuellt våld mot kvinnor, könsstympning, trafficking och barnäktenskap. Dessutom ger vi bidrag till lokala kvinnojourer och delar ut stipendier för att stärka unga kvinnor som engagerar sig ideellt. Viktiga frågor som måste drivas!

Har du haft nytta av ditt engagemang i karriären?

– Det är alltid bra för karriären att träffa nytt folk. Jag sitter med i Zontas styrelse för distriktet Sverige/Lettland där jag möter människor jag förmodligen aldrig hade träffat annars, och det händer att jag blir kontaktad i jobbfrågor.

Vad är du mest stolt över under din tid i Zonta?

– Det integrationsprojekt som jag lanserat och dragit igång. Jag är även med i Rotary som har ett samarbete med Urbana Hembygdsgården, en mötesplats för nyanlända där det bedrivs svenskundervisning och språkcafé. En dag slog det mig: Varför inte göra samma sak i Zonta? Så till varje månadsmöte bjuder vi nu in fyra nyanlända kvinnor. Vi lär känna varandra och pratar svenska för att de ska få träna språket.

Varför är integration viktig?

– Därför att en stor del av de som kommer till Sverige som flyktingar kommer att stanna kvar här. Att de då integreras på ett bra sätt i samhället är en vinst för hela Sverige. Många kan ha varit här i flera år men aldrig ens varit i ett svenskt hem. Med det i åtanke bjöd jag in 20 personer från Syrien och 15 från Sverige på integrationsfika hemma hos mig en dag. Vi fikade, pratade och fick en fin kontakt. Det blev en total succé – alla var helt lyriska.

Vad är målet med integrationsprojekten?

– Som det ser ut nu får man inte läsa på SFI utan uppehållstillstånd, vilket är helt vansinnigt. Det är ett enormt resursslöseri att bara sitta hemma och vänta på beslut, utan att kunna ett ord svenska. Genom våra integrationsprojekt får de nyanlända ett sammanhang och en gemenskap, de lär sig språket och kan via våra nätverk knyta kontakter för framtida praktikplatser eller anställningar.

Vad ser du som den största utmaningen?

– Svårigheterna för Zonta att nå ut i mediebruset. Alla vet ju vad Rotary är, men som kvinnoorganisation har vi inte alltid tagits på allvar. Men vi försöker vara aktiva och uppmärksamma omgivningen på att vi finns, och framförallt gör vi allt vi kan för att synliggöra kvinnors utsatthet.

Hur sker detta rent konkret?

– Vi ordnar allt från föreläsningar, manifestationer och events på Internationella kvinnodagen, till modevisningar och loppmarknader. Ett exempel är Sundsvalls Zontaklubb som arrangerade manifestationen ”Be a man and walk like a lady” där hundratals män promenerade genom Sundsvall i damhattar som en markering mot kvinnovåld. De fick till och med med sig Sundsvalls hockey- och fotbollslag. Det var mäktigt!

Therese Johansson