Lidl vet att bristande transparens har ett pris. Med hållbarhetsredovisningen fick livsmedelskedjan ett verktyg att kommunicera. Att informationen är granskad av företagets revisor ökar trovärdigheten.
Ett sjuttiotal svenska företag har granskade hållbarhetsredovisningar. Merparten av dessa är statliga och har inget val (kravet ställs i regeringens ägardirektiv). Därutöver är det ett tjugotal börsnoterade bolag och ett dussintal privatägda bolag som har valt att låta granska sina hållbarhetsredovisningar.
– Varför vill man ha en bestyrkt hållbarhetsredovisning om man inte måste? Det handlar naturligtvis om trovärdighet. Sedan tror jag att företaget upplever att det finns andra vinster med att ha en oberoende samtalspart som ställer de kritiska frågorna, säger Charlotte Söderlund, specialistrevisor på EY.
Livsmedelskedjan Lidl tillhör den lilla gruppen privatägda bolag som på frivillig basis valt att ha en granskad hållbarhetsredovisning.
– Vi bestämde oss tidigt för att vi skulle redovisa vårt hållbarhetsarbete och sedan förra året är hållbarhetsredovisningen även externt granskad. Mot bakgrund av att vi i början när vi kom till Sverige fick en del problem på grund av företagets bristande transparens var det ett sätt för oss att visa att vi inte har någonting att dölja, säger Martin Kauffner, ekonomidirektör på Lidl.
Varumärket och butikskonceptet Lidl grundades i Tyskland 1973. 30 år senare öppnade lågpriskedjan sina första butiker i Sverige. Det var inte kärlek vid första ögonkastet. Den svenska marknaden förväntade sig mer insyn och transparens än vad Lidl var vant vid. Tyska Lidl, som ägs av en stiftelse, hade inte samma tradition av att kommunicera offentligt.
– Vi har vissa fördomar som vi brottas med på grund av att vi som företag inte var så öppna och transparenta som vi borde ha varit. Det blev tydligt när vi kom till Sverige där det finns en helt annan öppenhetskultur, säger Martin Kauffner.
För cirka tre och ett halvt år sedan bestämde sig företaget för att börja arbeta mer strukturerat med hållbarhet. Katarina Rosenqvist, med en bakgrund inom bland annat Fairtrade, anställdes som hållbarhetschef.
– Brinner man för hållbarhetsfrågor och verkligen vill bedriva ett arbete som gör skillnad är livsmedelssektorn en viktig aktör, säger hon.
För ett lågprisföretag som Lidl har det alltid varit självklart att hushålla med resurser och effektivisera alla led i affären.
– Vi har aldrig slösat med resurser, då hade vi inte kunnat hålla så låga priser. När man sparar, lägger man till exempel ett lock på frysen. På så sätt har hållbarhet alltid varit en del av vår verksamhet, även om vi kanske inte använt det ordet, säger Martin Kauffner.
Katarina Rosenqvist fyller i:
– Den effektiva logistiken och de energisnåla butikerna fanns på plats sedan länge. Det som behövde utvecklas när jag kom in i företaget var framför allt sortimentet.
Produkter som lever upp till marknadens förväntningar och olika krav för märkning är avgörande för att uppfattas som ett hållbart företag.
– Vi har satsat otroligt mycket på att ta fram ett ekologiskt sortiment och på att sälja lokalproducerade, svenska produkter, säger Katarina Rosenqvist.
När balans besökte en Lidl-butik i centrala Stockholm var det ekologiska och rättvisemärkta sortimentet påtagligt. Ändå utgjorde de miljö- eller etikmärkta varorna räkenskapsåret 2014–15 knappt sex procent av det totala sortimentet. Målet för det år som just avslutats, men ännu inte rapporterats, var 5,5 procent miljömärkta varor och 3 procent etiskt märkta varor. 2013–14, som var första året Lidl hållbarhetsredovisade, låg motsvarande siffror på 1,3 respektive 0,9 procent.
– Samtidigt som vi inledde vår stora satsning på sortimentet såg vi att ett bra, konkret och trovärdigt sätt att beskriva det skulle vara i form av en hållbarhetsredovisning, säger Katarina Rosenqvist.
Många av nyckeltalen som redovisas i hållbarhetsredovisningen användes redan i den interna styrningen. – Hållbarhetsredovisningen visar på samma sätt som årsredovisningen hur långt vi har kommit och var vi står. Nyckeltalen behövs för att vi ska kunna förbättra oss, det gäller även hållbarhet. För att hållbarhetsrapporten skulle bli bra var samarbetet mellan Katarina och mig redan i ett tidigt skede av processen väldigt värdefullt, säger Martin Kauffner.
Rent praktiskt är det ekonomiavdelningen som tar fram siffrorna, medan Katarina Rosenqvists team arbetar med väsentlighetsanalys, rapportering och kommunikation. För tredje året i rad tar Lidl nu fram en publik hållbarhetsredovisning.
– Den första hade inget externt bestyrkande, men sedan förra året låter vi vår revisor granska även denna del av vår samlade redovisning, säger Katarina Rosenqvist.
Åsa Lundvall på EY, som varit bolagets revisor i många år, tycker att hållbarhetsgranskningen tillför nya perspektiv till revisionen och förhoppningsvis bidrar den till att minska glappet mellan vad revisorn faktiskt gör och vad allmänheten tror eller vill att revisorn ska göra.
– På vissa områden finns ett förväntningsgap och där kan hållbarhetsredovisningen bli ett extra stöd. Genom hållbarhetsredovisningen lär jag känna min kund ännu bättre och blir en bättre revisor, säger Åsa Lundvall.
Rakel Lennartsson