EU:s revisionspaket – osäkert in i det sista

Om mindre än tre månader träder EU:s nya regler för revisorer och revision i kraft. Mycket måste klaffa för att den svenska implementeringen inte ska leda till onödig osäkerhet för företagen och deras revisorer.

Vid den här tidningens pressläggning råder en febril aktivitet för att få de sista bitarna på plats i den proposition som ska ligga till grund för riksdagsbeslutet och ett slutgiltigt införande av det så kallade revisionspaketet i svensk rätt. Regeringen ligger ett par månader efter i den tidsplan som presenterades sommaren 2015.

– Det är olyckligt att regeringens uppfattning i väldigt väsentliga frågor presenteras så här sent, särskilt eftersom dessa förutsätter en omställningsperiod för både branschen och företagen, säger Helene Agélii, chefsjurist på FAR.

EU:s nya regler för revisorer och revision införs genom dels en förordning, dels ett direktiv. Förordningen är direktverkande medan direktivet införs genom nationell lagstiftning. Just den här förordningen innehåller emellertid flera möjligheter för medlemsstaterna att själva besluta om både strängare och mildare regler än vad som anges i förordningen – förutsatt att de nationella särregleringarna finns på plats vid ikraftträdandet. Med andra ord är det bråttom att lösa alla eventuella meningsskiljaktigheter i Sverige, innan förordningen och direktivet träder i kraft 17 juni.

FAR är sedan tidigare kritisk till delar av innehållet i EU-paketet och har dessutom skrivit till Lagrådet och påpekat ett antal otydligheter i lagrådsremissen som kom 3 mars. Synpunkterna som FAR har framfört gäller bland annat ikraftträdandetidpunkten, huruvida det är förenligt med EU:s regleringsmetod att ha särregler för vissa grupper av företag av allmänt intresse och huruvida sanktionsavgifterna mot revisorer kan komma att i juridisk mening betraktas som straff och därmed aktualisera förbuden mot dubbelbestraffning och självangivelse.

Lagrådet delar dock inte FAR:s farhågor, vilket framgår av ett sammanträdesprotokoll från 17 mars. ”Någon skyldighet att antingen utnyttja revisionspaketets möjligheter [...] fullt ut eller också helt avstå från möjligheten finns emellertid inte”, skriver Lagrådet med anledning av att finansiella företag inte föreslås få del av de lättnader som EU erbjuder inom ramen för de nya reglerna för tvingande byrårotation.

När det gäller frågan om sanktionsavgifter kan betraktas som straff instämmer Lagrådet i regeringens tolkning av ett mål i Europadomstolen där en österrikisk advokat tilldelades erinran med böter av advokatsamfundet i Wien: ”Europadomstolen fann i sitt avgörande att detta var frågan om ett disciplinärt och inte ett straffrättsligt förfarande. Avgörandet ger enligt Lagrådets mening stöd för att även förfarandet i Revisorsnämnden är disciplinärt.”

Nästa steg i processen är att regeringen färdigställer sin proposition till riksdagen. Därefter måste viss motions- och beredningstid lämnas innan frågan kan tas upp för omröstning av riksdagsledamöterna, som senast i maj månad. 17 juni träder revisionspaketet i kraft, förutom vissa delar som träder i kraft vid inledningen på närmast följande räkenskapsår.

– I frågan om ikraftträdandetidpunkten råder in i det sista stor osäkerhet, särskilt eftersom vad regeringen synes föreslå avviker från kommissionens egen uppfattning. Detta hindrar företagen och deras revisorer att planera arbetet på ett optimalt sätt. Det är en mycket olycklig situation eftersom EU:s revisionspaket är synnerligen omfattande, säger Helene Agélii.

Rakel Lennartsson