”Hållbarhetsrapporten ska utgå från väsentlighet och risk”

Torbjörn Westman. Hållbarhetsspecialist, affärsområdeschef på KPMG och ordförande i FAR:s specialistgrupp för hållbar utveckling. För Balans läsare reder han ut det nya lagkravet om hållbarhetsrapportering.

Vad har hänt?

– Under hösten har årsredovisningslagen (ÅRL) uppdaterats till följd av ett ändringsdirektiv till EU:s redovisningsdirektiv. Det innebär att från och med räkenskapsår som inleds efter 31 december 2016 råder lagkrav för större företag att upprätta en hållbarhetsrapport.

Vilka företag omfattas av krav på hållbarhetsrapport?

– De nya reglerna om hållbarhetsrapportering ska tillämpas av större företag, det vill säga företag som uppfyller vissa kriterier (se definition i faktarutan). Alla företag, oavsett associationsform, som omfattas av årsredovisningslagen (ÅRL), lagen om årsredovisning i kreditinstitut (ÅRKL) och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) och som uppfyller storlekskriterierna ska hållbarhetsrapportera.

Vad gäller för koncerner?

– Moderföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, om moderföretaget individuellt uppfyller mer än ett av kriterierna i faktarutan. Om moderföretaget har emitterat aktier eller skuldebrev som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska koncernredovisning med en hållbarhetsrapport upprättas om koncernen uppfyller mer än ett av kriterierna ovan. Om moderföretaget omfattas av ÅRKL och ÅRFL (kreditinstitut, värdepappersbolag, försäkringsföretag och finansiella holdingföretag) ska koncernredovisning med hållbarhetsrapport upprättas om koncernen uppfyller mer än ett av kriterierna ovan.

Okej, då vet vi vilka som omfattas. Hur ska då hållbarhetsrapportern se ut?

– I dagsläget finns det inte något antaget bindande regelverk i Sverige för upprättande av en hållbarhetsrapport. Inte heller finns det någon rekommendation i förarbetena som säger om hållbarhetsrapporten ska följa ett visst regelverk. Det mest vedertagna ramverket är GRI (Global Reporting Initiative). Ytterligare ramverk eller standarder är exempelvis FN:s Global Compact, ISO 26.000, FN:s Guiding Principles Reporting Framework, Integrated Reporting med flera. Hållbarhetsrapporten kan även innehålla hänvisningar till FN:s Globala mål.

Hur vet man vad företaget ska rapportera på?

– I enlighet med 6 kap. 12 § ÅRL ska hållbarhetsrapporten innehålla de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten. Här ska en bedömning göras utifrån vad som bedöms vara väsentligt för företaget att rapportera. De områden som företaget alltid ska rapportera är miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Om ett företag har upprättat en GRI-redovisning, uppfyller denna automatiskt lagkravet?

– Nej, inte automatiskt. Ett företag kan välja att uppfylla lagkravet genom att upprätta en GRI-redovisning. Företaget måste då säkerställa att samtliga upplysningskrav som ingår i ÅRL har efterlevts.

Vad innebär kravet att revisorn ska uttala sig om huruvida en rapport har upprättats eller inte?

– Revisorn ska uttala sig om huruvida en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Revisorn är alltså inte skyldig att göra någon granskning av rapportens innehåll. Hållbarhetsrapporten är, i likhet med bolagsstyrningsrapporten, således undantagen från kravet på revision. Rapporten måste dock bli föremål för genomgång i sådan omfattning att revisorn kan konstatera att den i verklig mening utgör en sådan rapport som regleras i lagen. Att rapporten benämns hållbarhetsrapport är inte tillräckligt.

Hur ska revisorn uttala sig om hållbarhetsrapporten, vad ska uttalandet innehålla och var ska det ligga?

– FAR kommer under 2017 i RevU 16 att utarbeta en mall för uttalandet. Uttalandet från revisorn hanteras på motsvarande sätt som revisorns uttalande avseende bolagsstyrningsrapporten.

Rakel Lennartsson