Den förste revisorn

Med Per Johansson får Revisorsnämnden för första gången en chef med revisorsbakgrund. Förväntningarna är höga på värmlänningen som jobbat nästan överallt där en revisor kan arbeta. Han har skaffat sig en både bred och djup förståelse för vad revision är och ser fram emot att vara en del av den offentliga debatten om framtidens revision.

Östersund, London, Karlstad, Bryssel, Stockholm, New York, Genevé, Tbilisi. Per Johansson har verkat på många platser och upplevt dem från insidan. I kraft av sin yrkesroll har han haft förmånen att befinna sig i händelsernas centrum, men med revisorns privilegium att stå lite vid sidan av och se på händelseutvecklingen med konstruktivt kritisk blick. En sak har han aldrig ändrat på – sin varma värmländska. Den som inte visste bättre, skulle kunna tro att han just klivit av bussen från Edane utanför Arvika. I själva verket är han personen som regeringen har utsett till ny chef för Revisorsnämnden. I februari tillträder han tjänsten. Intervjun med Balans gör han för att branschen ska få en chans att veta vem han är, varifrån han kommer och hur han ser på revision.

– Jag ser fram emot att följa utvecklingen i branschen och verka för förtroendet för revisionen. I det ingår att ha en nära dialog med branschföreträdarna och att vara en del i det offentliga samtalet. Jag kommer inte inrikta mig på detaljer, som ledare måste man tillföra något mer, någonting övergripande. Experter finns redan i organisationen, säger Per Johansson.

Det är en solig förmiddag i december och vi sitter i varsin bekväm fåtölj på plan 10 på Riksrevisionens huvudkontor i Stockholm. Ljuset flödar in genom fönstren med utsikt över Stockholms takåsar. Här finns gott om utrymme för möten och spontana träffar och här finns det godaste kaffet. Senare på eftermiddagen ska Per Johansson för första gången någonsin besöka sin nya arbetsplats och sina nya arbetskamrater. Än så länge är han ett oskrivet blad i sammanhanget.

– Det som är utmärkande för mig är att jag har arbetat med revision och revisionsrelaterade frågor under en lång tid. På något vis har jag hittat mitt område. Det är stimulerande att jobba med revision, säger han.

Det låter som att han ler när han pratar, och det gör han också.

– Jag tycker att det är så roligt med revision. Revision är en grundpelare för ett fungerande samhällssystem. Uppgiften är angelägen och därför också motiverande att arbete med. När man känner att man jobbar i ett sammanhang så blir det viktigt, eller hur!?

Som student såg han en akademisk karriär framför sig. Han har en Masters of Business and Administration och pluggade statskunskap, nationalekonomi och företagsekonomi och fastnade särskilt för redovisningsämnet som han också började undervisa i på Mittuniversitetet.

– Det är ju när du undervisar som du verkligen lär dig själv på djupet, säger han.

Men han fick inte den doktorandtjänst han hade spetsat in sig på och började fundera på alternativa karriärvägar. Det blev Komrev, som sedan köptes upp av PwC.

– Jag inledde en klassisk revisorsbana och lärde mig yrket från grunden och det passade mig bra att få arbeta med många olika typer av organisationer och att få analysera risker, att läsa in mig på ett problem, förstå det och sedan komma med förslag på lösningar. Och så tyckte jag om att sälja också säger han, som om han själv vore lite överraskad.

18 år senare har Per Johanssons karriär främst utspelat sig inom det offentliga. Från PwC gick han till Räddningsverket med uppgiften att bygga en internrevision från grunden.

– Efter ett antal år i yrket hade jag mycket idéer om hur jag skulle vilja utforma en revisionsverksamhet så det var väldigt utvecklande att få vara med i det arbetet från start. Detta var under den perioden som regeringen introducerade internrevision i de större och mer komplexa myndigheterna inom statsförvaltningen.

Förutom att bygga upp och etablera revision inom en organisation blev det många uppmärksammade revisioner av Räddningsverkets internationella hjälpverksamhet i forna Jugoslavien och Afrika.

– Under den här tiden fick jag också möjlighet att vara med och stödja uppbyggnaden av internrevisionen i andra europeiska länder som stod inför ett EU-medlemskap och involverades även av finansdepartementet för att delta i det svensk-ryska utvecklingssamarbetet inom revision och internkontroll. Sedan dess har Per Johanssons fokus legat just på utveckling av revision. Makroperspektivet passar honom, att sätta ihop delarna till ett sammanhang. Ju längre han har jobbat desto starkare tycks hans övertygelse ha blivit om hur viktig revisionen är för ett välfungerande samhälle, för demokratin och ekonomin. Revisionen påverkar och har ett ansvar för samhällsutvecklingen.

– Man kan jobba med revision utifrån så många olika perspektiv: operativt eller strategiskt, internt eller externt, nationellt eller internationellt, privat eller offentligt.

Själv började han som sagt privat, men gick snabbt över till det offentliga. Efter Räddningsverket blev det Regeringskansliet.

– Statstjänstemannarollen är någonting som jag är stolt över och genom mina internationella uppdrag har jag fått inblick i betydelsen av en fungerande statsförvaltning. När The Economist 2013 ställde sig frågan varför det går så bra för ”The Viking Economies – the next super model?” visade det sig att det som var gemensamt för de nordiska länderna var väl fungerande statsförvaltningar, som har ett högt förtroende bland allmänheten, säger Per Johansson och påminner sedan om att det ju var Axel Oxenstierna som lade grunden till den svenska statsförvaltningen och i den meningen även den offentliga revisionen, som institution betraktad.

– Att medborgare, företag och omvärlden har förtroende för staten är grundläggande för ett fungerande samhälle och en välfungerande ekonomi. Här upplever jag att den svenska staten har följt med och speglat nya förväntningar som omvärlden ställt.

Revisionen fyller en viktig funktion i denna dynamik. Genom att kritiskt granska, men också vara rådgivande hjälper revisionen till att utveckla offentliga verksamheter på samma sätt som privata. Det är ju mycket diskussion om gränssnittet mellan rådgivning och revision och detta är särskilt känsligt inom affärsvärlden, men som Per Johansson ser det finns revisorns dubbla roller även i den offentliga revisionen.

– Det är viktigt med oberoendefunktionen, men du kan inte isolera dig utan måste vara lyhörd för vad som händer, revision ska också vara värdeskapande.

Vad som är mervärdet och hur det skapas skiftar från uppdrag till uppdrag, enligt Per Johansson.

– Det finns olika drivkrafter i olika organisationer och roller. Men där organisationskulturen var som starkast var när jag arbetade för FN:s internrevision.

FN:s Office of Internal Oversight Services (OIOS) har sitt huvudkontor i New York, men uppdragen sker främst ute i fält. Vart man åker och vad man gör styrs som i all revision av väsentlighet och risk.

– Inga-Britt Ahlenius har lämnat efter sig ett väldigt bra arv på OIOS, och det var i högsta grad levande när jag började jobba i organisationen. Det var hon som introducerade riskbaserad revision i FN-systemet och arbetssättet på internrevisionen var över lag väldigt proffsigt.

Efter kriget 2008 i Kaukasus, Georgien på en sida och med Ryssland och utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien på den andra sidan, inträffade en stor flyktingkris i Georgien. Per Johansson var på plats, utsänd av OIOS, med uppdraget att göra ett slags realtidsrevision. Parallellt med att FN byggde upp flyktingläger och upphandlade tjänster av olika leverantörer och partners på plats, genomförde Per Johansson med olika revisionsteam granskningsinsatser av UNHCR för att garantera att världssamfundets pengar användes på effektivast möjliga vis – och inte försvann i korruption.

På Riksrevisionen har Per Johansson arbetat sedan 2010 och han har under dessa år haft flera chefsbefattningar inom både den finansiella revisionen och effektivitetsrevisionen. Han beskriver det som en enormt lärorik tid där han haft avdelningsansvar för finans-­, social- och försvarsdepartementets områden.

Per Johansson återkommer till att revision bör vara både granskande och rådgivande.

– Revision är att skapa förtroende och då måste den som utför revisionen ha det förtroendet. Revisorn måste uppfattas som oberoende och objektiv i sin roll, annars hotas den förtroendeskapande funktionen.

Väl medveten om de senaste årens förtroendekris i branschen är Per Johansson beredd att ta diskussionen om hur branschen kan stärka sitt förtroende.

– Om branschen inte åtnjuter förtroende så hotar det ett helt system, så att alltid verka för förtroende ser jag som ett mål för Revisorsnämnden.

Att bygga förtroende handlar inte bara om att följa regler och leva upp till formella standarder. För att få allmänhetens förtroende krävs också att man har förmågan att möta dess förväntningar, menar Per Johansson.

– Förtroendegapet handlar bland annat om att revisorer inte gör det uppdragsgivare och andra intressenter tror att de gör. Därför är det så viktigt att revisorn verkar där riskerna och utmaningarna är som störst. Standarder måste finnas, men professionen måste också vara öppen när det gäller förtroendefenomen som riskeras och vara lyhörd för förväntningar utöver dem som uppfyller standardens minimikrav.

Per Johansson pekar ut tre stora utmaningar som han tror kommer att prägla de kommande åren: Kompetensförsörjningen, digitaliseringen och förtroendefrågan.

Hur ska han kunna bidra till att branschen lyckas attrahera de duktiga tjejerna och killarna och sedan lyckas behålla dem? Hur ska branschen bäst kunna anpassa sig till digitaliseringen och hantera automatiseringen som förändrar arbetet i grunden? Hur kan RN bidra till att stärka förtroendet för professionen som sådan och i förlängningen för branschen och samhällssystemet?

– I RN:s uppdrag ligger att följa utvecklingen i branschen både nationellt och internationellt. En förutsättning för detta är att delta i det offentliga samtalet om revision, säger Per Johansson.

Rakel Lennartsson