2015 får betraktas som ett provår. Det säger experterna när det börjar bli dags att summera hur branschen hanterat valet mellan K2 och K3. Förändringar är att vänta.
När det blev dags att summera det första året med skarpt val mellan K2 och K3, visade det sig att en ansenlig del företag valt fel. ”Jag är övertygad om detta med tanke på alla frågor som kommit in under året”, skrev redovisningsspecialist Caisa Drefeldt i sin krönika i decembernumret (Balans nr 10/2015). Stefan Pärlhem, kanslichef på Bokföringsnämnden (BFN) bekräftar den bilden.
– Utifrån de frågor vi får kan jag uppleva att det som kunde uppfattas som en kritik mot regelverket kanske i stället grundar sig på att man inte har förstått hur K2 fungerar. Det uppstår ofta frågor som inte är motiverade utifrån hur K2 är konstruerat, säger han.
Eftersom k2 är ett förenklingsregelverk finns det enligt Caisa Drefeldt konsulter som tänkt att det bara är att fortsätta som tidigare, men kalla det för K2. Detta är naturligtvis fel. Både K2 och K3 är nya regelverk.
– Det är två olika regelverk som läses på två olika sätt. En duktig konsult måste kunna båda två, säger Caisa Drefeldt.
Både Caisa Drefeldt och Stefan Pärlhem är av den uppfattningen att en hel del av företagen som lagt sig i K2 borde byta till K3.
– Många har kanske bara tittat på gränsvärdena när de valt regelverk och inte funderat så mycket på vad som är ett lämpligt regelverk utifrån företagens verksamhet, säger Stefan Pärlhem.
En viktig felkälla, enligt flera experter som Balans har talat med, är att gränsvärdena höjdes under tiden som K2 utvecklades, vilket innebär att regelverket blivit tillåtet för en större grupp företag än det ursprungligen var designat för.
Sedan finns det exempel på företag som pressat in sig i K2 för att slippa vissa krav, som till exempel fastighetsföretag som vill slippa komponentredovisning.
Revisions- och rådgivningsbranschen har ett stort ansvar för att deras kunder väljer rätt, men även andra aktörer som exempelvis bostadsrättsorganisationer som ger rekommendationer till sina medlemmar har ett ansvar för att företag och organisationer väljer det årsredovisningsramverk som är bäst lämpat för att ge en rättvisande bild av verksamheten.
Den som känner sig träffad och funderar på att göra ett omval, bör dock skynda långsamt. Det kommer att bli en hel del förändringar i både K2 och K3 med anledning av ändringar i årsredovisningslagen (läs mer på sidan 28).
– Känner man sig någorlunda komfortabel med sin tillämpning av K2 i dag kan man avvakta över remissrundan. Men ser man stora problem i dag bör man byta genast, säger Stefan Pärlhem.
Under våren kommer BFN att remittera sitt förslag till förändringar av K2 och K3 till följd av nya ÅRL. Den som inte måste byta regelverk akut kan avvakta tills 2017, då en helt ny ÅRL förväntas komma.
Rakel Lennartsson
FAKTA:
Möjliga felkällor i valet K2-K3:
Gränsvärdena för K2 höjdes under resans gång.
K2 blev färdigt före K3, de som började implementera K2 har fortsatt av bara farten.
Ett ”politiskt” tryck att välja K2 för att uppfylla regeringens förenklingsmål.