När kapitalkravet för att starta aktiebolag sänktes var bland andra Bolagsverket och Revisorsnämnden kritiska. Men var farhågorna befogade? Nej, visar en studie gjord vid Handelshögskolan i Göteborg.
Kapitalkravet för att starta aktiebolag har vid flera tillfällen varit i fokus. 1973 höjdes det från dåvarande 5.000 kronor till 50.000 kronor, 1995 höjdes det till 100.000 kronor för att 2010 sänkas igen till 50.000 kronor. Forskning inom området efterfrågas då olika instanser har vitt skilda uppfattningar och i en proposition från 2009 konstaterar justitiedepartementet att det sannolikt inte är möjligt att finna en optimal nivå.
Syftet med sänkningen av kapitalkravet var att skapa fler arbeten och ökad tillväxt, samt att fler företagare skulle välja bolagsformen aktiebolag. Invändningarna var att aktiebolag som bolagsform inte längre skulle uppfattas lika seriös, och att ett lägre kapitalkrav skulle leda till större risk för konkurs. Det fanns också farhågor att ett sänkt kapitalkrav skulle leda till att företag fick svårare att få långivares förtroende.
Martin Kalnins och Andreas Nordqvist har studerat redovisning vid Handelshögskolan i Göteborg och när de skulle skriva sin kandidatuppsats inom externredovisning fastnade de för frågan.
– Konsekvenserna har varit i fokus och diskuterats men det har inte funnits mycket kvantitativ forskning på området. Den tidigare svenska forskningen som gjorts har främst varit ur ett kvalitativt perspektiv, säger Martin Kalnins.
Han och Andreas Nordqvist satte upp två hypoteser för att testa frågeställningen: Hur har det sänkta kapitalkravet från 100.000 kronor till 50.000 kronor påverkat konkurser bland mikroföretag?
– Vi kunde konstatera att hur stort aktiekapital ett företag startar med endast har en marginell påverkan på oddsen för att gå i konkurs, säger Martin Kalnins.
Kanske något överraskande kunde de även konstatera att företag som startar med ett högre aktiekapital har något högre odds för att gå i konkurs än företag som startar med ett lägre aktiekapital.
– Vi har dragit slutsatsen att en sänkning av kapitalkravet inte har föranlett någon ökning av andelen konkurser för svenska mikroföretag. Vi har heller inte kunnat se att sänkningen skadat kapitalkravet i egenskap av seriositetsspärr, säger Martin Kalnins.
Charlotta Marténg