Förändringsvilja så in i Norden

Per Hanstad har lett de norska revisorerna sedan 2001. Det har varit en tid av prövningar, men också möjligheter. 15 år av förändringsarbete har gjort honom till en av de ivrigaste förespråkarna för Nordisk standard för revision i mindre företag – och han saknar inte självförtroende.

Spårvägsområdet vid Oslo Centralstation har genomgått en förvandling liknande den i Stockholm – fast större. Det som nyligen var ett centralt beläget ingenmansland bereder nu plats åt huvudstadens flottaste kontorsfastigheter. Moderna, geometriska, assymmetriska och mestadels spegelblanka huskroppar reser sig högt mot den för dagen grådisiga himlen. Många välbekanta loggor pryder fasaderna.

– Tre av de fem största revisionsbyråerna har sina huvudkontor här, bekräftar Per Hanstad, verkställande direktör för Den norske Revisorsforening.

Den norske Revisorsforenings kontor ligger en bit västerut, invid Slottsparken, i en byggnad av närmast sovjetiska proportioner. Men väl uppe på våningsplanet möter ljusa lokaler och skandinaviskt formspråk. Som framgår av namnet organiserar DNR enbart revisorer, de är cirka 5000 till antalet inklusive 1000 studerandemedlemmar. Frågan om att öppna för fler typer av medlemskap har varit uppe ett antal gånger de senaste åren, som en följd av avskaffad revisionsplikt och allt vad det innebär för företagens efterfrågan på olika tjänster. Men två gånger har föreningen fattat beslut om att fortsätta vara en förening uteslutande för revisorer.

– Vi tänker att det är viktigt att ha en egenart och en identitet som gör att det blir lätt att samla gruppen. Och vi har faktiskt haft en liten ökning av antalet medlemmar. Vi hade länge en ökning på 100–150 medlemmar om året. Nu är det mer i storleksordningen 10–15 per år, men det är ändå en ökning, säger Per Hanstad.

Antalet redovisningskonsulter växer däremot kraftigt och uppgår i dag till omkring 10.000. I Norge har redovisningskonsulterna, precis som revisorerna, en statsauktorisation och tillsynen över båda grupperna utövas av den norska finansinspektionen. En revisor som ansöker om att bli auktoriserad redovisningskonsult får i princip titeln automatiskt, så dubbelauktoriserade revisorer står för en del av tillväxten på redovisningssidan.

– Vi försöker se till att ha ett tjänsteutbud som passar även dessa, så att en revisor som även arbetar som redovisningskonsult inte ska behöva vara med i båda föreningarna, säger Per Hanstad.

Vi sitter i det stora konferensrummet där porträtt av samtliga tidigare ordföranden fyller ena kortväggen. Historiens närvaro är påtaglig, men i dag handlar det mesta om att överleva in i framtiden. Förändring har varit temat alltsedan Per Hanstad tillträdde sin tjänst för snart 15 år sedan.

– Jag började här 2001 och det blev väldigt annorlunda än jag hade trott. 2002 kom Enron och Worldcom och efter det var det mycket förändringar.

De har varit såväl påtvingade som frivilliga, kommit såväl utifrån som inifrån. Politiska beslut har utmanat revisorernas ställning, men teknikutvecklingen och förändringar av ekonomiska och sociala strukturer spelar förmodligen en ännu större roll för förändringsbehovet i branschen. Per Hanstad är stolt över att ligga i framkant och verkar inte vara särskilt ledsen över att han och hans medlemmar – ja hela den statliga utredningen – blev överkörd av politikerna i frågan om revisionsplikten.

– Vi kämpade emot. Jag var inte alltid säker på att det var smart, men mitt mandat från medlemmarna var att kämpa emot. Föreningen skulle göra vad den kunde för att stoppa detta.

Han satt själv med i utredningen som kom fram till att Norge borde behålla revisionsplikten. Men politikerna valde att gå emot den samlade expertisen och det norska stortinget röstade enhälligt för en reform som sades kunna spara en till två miljarder för företagen.

– Det är ju en svår uppgift för politiker att hitta bra möjligheter och förslag på hur man kan spara pengar för näringslivet, och då leder det till att de tar till dessa lite lätta lösningar, säger Per Hanstad.

Det var ”mycket bekymrat” i professionen när revisionsplikten avskaffades 2011, speciellt bland dem som driver väldigt små firmor med små klienter.

– Men i efterhand kan vi konstatera att det varit en tillväxt i branschens omsättning på mellan tre till fyra procent om året, säger Per Hanstad.

Förvisso är det en minskning med cirka en procentenhet mot tidigare, men en ambitiös utvärdering som nyligen gjorts på Handelshögskolan BI i Oslo bekräftar Per Hanstads bild av att revisionspliktens avskaffande haft marginell effekt på omsättningen i branschen. Däremot, enligt samma utvärdering, tycks revisionspliktens avskaffande ha haft vissa omfördelningseffekter. Exempelvis ser det ut som att revisionsarvodena för dem som måste ha revision har gått upp i genomsnitt mer, jämfört med arvodena för dem som har frivillig revision.

– Väldigt många revisorer har tagit tillfället att se över sin portfölj. Många av de minsta kunderna var inte lönsamma eller speciellt intressanta att arbeta med. När du blir av med några av de olönsamma kunderna får du mer tid över till de större, mer intressanta klienterna och därmed tjänar du mer pengar, säger Per Hanstad och avfärdar tesen att revisorerna skulle ha passat på att ta mer betalt av dem som inte har något val.

– Det råder alltför hård konkurrens på markanden för att kunna höja priserna om du inte kunnat leverera något som uppfattas som värdefullt.

Att leverera värde. Så lyder ledmotivet för branschen sedan revisionspliktens avskaffande.

– När man har fokus på värdet för företagets ägare i förhållande till revision kommer tjänsten i ett annat ljus.

Historiskt sett har man varit väldigt fixerad vid det externa behovet, det vill säga vad banker, långivare och den typen av intressenter har behov av. Men vi har sett att så fort komplexiteten ökar i en verksamhet och så fort det blir fler aktieägare så väljer man ofta att ha revision och det är helt naturligt för då finns det ett behov.

Enligt Per Hanstad är det inte banker och kreditinstitut som driver efterfrågan på revison i Norge – de har redan sina vägar att kolla upp företagen. I stället är det aktieägarna som behöver tjänsten, för att kunna lita på varandra.

– Ta till exempel det lilla företaget som jag träffade, med åtta aktieägare. Två av dem skulle vara involverade i den dagliga driften, de andra var passiva ägare och de tyckte ju att om de skulle kunna lita på varandra så var det viktigt att ha revision.

Per Hanstads filosofi är att branschen måste skapa en tjänst som företagen (inte bara intressenterna) ser värdet i. Annars kommer revisionen att på sikt helt försvinna från segmentet mindre företag. Cirka 70 procent av de nystartade företagen väljer bort revision och av dem som hade revisor innan det blev frivilligt har snart hälften valt bort revisorn. Det är här den nordiska standarden för revison i mindre företag kommer in i bilden.

– Vi har i hög grad varit pådrivande för att den nya standarden ska komma till. Jag vill inte acceptera att revision på sikt försvinner från segmentet mindre företag. Revision är en värdefull tjänst, även för dessa, men då måste man kunna leverera revision på en nivå som de behöver, säger han.

Oslo är en av de huvudstäder i Europa som växer snabbast just nu. Den ekonomiska tillväxten med många nystartade företag och stor arbetskraftsinvandring har bidragit till att dämpa konsekvenserna av avskaffad revisionsplikt för de mindre företagen.

– Kanske missade vi lite det momentum vi hade, eftersom det är alltid mycket svårare att driva förändringsarbete när allt går bra, än när man har en burning platform.

Men även utan eld i baken har de norska revisorerna tagit stora kliv mot framtiden. Bland annat har DNR som enda branschförening i världen utvecklat ett eget internetbaserat datorprogram för revision – Descartes som nu går på export till ett antal länder och Världsbanken har visat intresse (mer om Descartes i Balans nr 9/2015). DNR uppmuntrar även sina medlemmar att arbeta med bokföring och löpande redovisning i molntjänster. Sedan 2007 har DNR självt lagt ut sin redovisning på entreprenad – hos ett företag som arbetar ”i molnet”.

– Andelen företag som har outsourcat bokföringen och redovisningen är enormt hög i Norge. Det innebär att nästan inga små eller mellanstora företag gör det själva. Dessutom använder sig en stor andel norska företag av internetbaserad redovisning och det förenklar ju outsourcingen, säger Per Hanstad.

Genom ett samarbete mellan DNR och en av de tre största leverantörerna av internetbaserad redovisning i Norge, erbjuds alla medlemmar förmånliga priser på programvaran i utbyte mot att de uppmanar sina kunder att använda samma system.

Som bransch är det viktigt att vi är pådrivande i den här utvecklingen, för ytterst handlar det om värdet på våra tjänster, menar Per Hanstad.

– Tänk vad mycket mer relevanta våra tjänster blir för kunden när de får del av dem i realtid och inte som historiska data efteråt. Även för revisorerna är det en fördel att ha tillgång till räkenskapen i realtid och kunna gå in och få alla detaljer. Om du exempelvis ser att här är en utveckling på likviditeten som inte är bra, så kan du ta en telefonkontakt med entereprenören och uppmana honom eller henne att fakturera tidigare för att förbättra sin likviditet. Då plötsligt blir du en intressant person för klienten.

Rakel Lennartsson