Katarina Ljungqvist, revisor på Mazars och ordförande i FAR:s kvalitetsnämnd för revision
Jan-Hugo Nihlén, revisor på Deloitte och ordförande i FAR:s policygrupp för etik
Christina Kallin, revisor R3 Revisionsbyrå i Stockholm
Ge exempel på ett typiskt yrkesetiskt dilemma?
– När kunder i all välmening erbjuder rabatter eller förmåner som vi inte kan ta emot. Eller när de bjuder in till någon form av tillställning som inte fullt ut är arbetsrelaterad. Då gäller det att tacka nej på ett sätt så de förstår att det inte beror på att man är otrevlig, osocial eller inte vill umgås med dem. Särskilt på mindre orter där antalet revisorer är få och alla känner alla kan det nog vara svårt.
– När revisorn påpekar att bokföringen av en post är felaktig. Bolaget replikerar att så har de alltid gjort och eftersom du som revisor inte påpekade detta vid förra årets revision anser de att du inte ska agera i år heller. Men det är inte säkert att just detta som revisorn upptäckt i år granskades i fjor. Då är det viktigt att revisorn står på sig och påpekar att rättelse sker.
– Självgranskningshot kan bli ett yrkesetiskt dilemma, exempelvis hur pass involverade vi revisorer kan vara vid rådgivning till bolaget utan att det påverkar vårt oberoende.
Är självprövning ett tillräckligt verktyg för revisorns oberoende?
– Jag tycker att analysmodellen är tillräcklig för att bedöma om uppdraget kan utföras med opartiskhet, självständighet och objektivitet samt om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för revisorn och revisionen. Det gäller ju att inte bara göra prövningen i samband med accepterandet av en ny kund utan även löpande då det sker förändringar i uppdraget eller i omständigheterna runt uppdraget.
– Jag tycker att det är viktigt att oberoendet prövas utifrån en analys och inte efter en förbudskatalog. Alla frågor om revisorns oberoende ska därför prövas av revisorn utifrån analysmodellen och revisorslagens 21 paragraf punkter 1 och 2. Analysen är en analys och därmed subjektiv till sin natur. Vid en slutlig prövning av RN och domstol kan dessa komma till ett annat utfall än vad revisorn gjorde.
– Ja, i många fall har man ingen oberoendeproblematik och då är en egen bedömning enligt analysmodellen tillräcklig. Men det finns vissa situationer där man kan behöva en ”second opinion” och kan behöva rådfråga en kollega. Förutsatt att man gör det tycker jag att självgranskningen fungerar.
Får du tillräckligt mycket stöd i yrkesetiska frågor?
– Jag får tillräckligt med stöd i våra interna riktlinjer och genom diskussion med mina kollegor då jag behöver det. Jag tycker att ämnet vore ett bra ämne för FAR Akademi att ta med i framtida kursutbud.
– Ja, det tycker jag. Jag har förmånen att arbeta på en stor firma där vi är många som kan resonera om de yrkesetiska frågorna. Det är viktigt att diskutera frågeställningen, någon annan kan ha haft samma dilemma, och jag kan snabbt få hjälp med frågan. Naturligtvis finns också FAR som jag kan vända mig till.
– Ja, det tycker jag. Dels har vi en etikansvarig på kontoret. Dels tycker jag att de yrkesetiska reglerna är ganska detaljerade och ger en bra vägledning. Så både internt på byrån och externt från FAR tycker jag att jag har ett bra stöd.