Nu ska revisionen bli roligare – igen

20 sidor i stället för 700 – och bättre resultat. Låter det lockande? Det handlar om en ny revisionsstandard som utgår från de mindre företagens behov.

Den internationella revisionsstandarden ISA har vuxit till en oöverblickbar djungel. Risken är att man inte längre ser skogen för alla träd.

– Standarder har alltid en tendens att svälla, så fort det händer något bygger man på med nya regler, säger John Osser, revisor på BDO i Stockholm och FAR:s representant i den nordiska projektgruppen.

Eftersom ISA är gemensam för alla länder och alla typer och storlekar av företag blir regelverket onödigt otympligt för många mindre bolag. Detta är särskilt kännbart i Norden som har en näringslivsstruktur med många mindre bolag som revideras. De senaste årens förändringar med avskaffad revisionsplikt för de mindre bolagen, samtidigt som regelverket blivit allt mer komplext har lett till en omfattande diskussion om revisionens relevans, inte minst för de mindre förtagen.

– Många småbolagsrevisorer tycker inte att det är lika roligt längre, vittnar Dan Brännström, generalsekreterare i FAR.

Den nya nordiska standarden kan beskrivas som ”back to basics”. Granskningen utgår från bedömning av risker i verksamheten och syftar till att göra revisionen än mer träffsäker och relevant.

– Revisionen blir helt klart bättre, effektivare och roligare med den nya standarden, säger Dan Brännström.

Den svenska branschorganisationen var tidigt ute med tankar om revision anpassad för mindre företag. För några år sedan lanserades begreppet K2-revision, men det lyfte inte riktigt.

– FAR har gjort ett antal åtgärder för att underlätta för medlemmarna att förstå och följa god revisionssed. Men alla tidigare initiativ har begränsats av att vi utgått från ISA. I det nya projektet har vi tänkt friare: Om vi inte var styrda av ISA, vad skulle då krävas för att göra en bra revision?, säger John Osser.

Svaret, som projektgruppen arbetat fram på elva månader, ryms alltså i ett dokument om cirka 20 sidor, som kommer att smyglanseras för en grupp nyckelpersoner 10 mars, i Köpenhamn. Främst rör det sig om ansvariga för revisionsfrågor i respektive nordisk branschorganisation. Senare i vår kommer fler personer att bjudas in för att diskutera den nya principbaserade standarden i fokusgrupper.

– Vi kommer även att presentera standarden för Revisorsnämnden och har för avsikt att inleda en dialog med justitiedepartementet, betonar Dan Brännström.

Ytterst är det IFAC som måste lämna sitt samtycke för att den nya standarden ska få ett ordentligt genomslag.

– Som medlemmar i IFAC har vi åtagit oss att följa ISA, så IFAC måste godkänna att den nya nordiska standarden är ett fullgott alternativ för mindre företag, säger John Osser.

Han har gott hopp om att det ska ske. IAASB, som är det organ inom IFAC som utvecklar den internationella revisionsstandarden ISA, har varit informerat från start och gett de nordiska entusiasterna sin välsignelse. Kanske för att de vet att efterfrågan på en anpassad småföretagsrevision är stor runtom i världen, inte bara i Norden.

– Det internationella intresset för vårt nordiska projekt har faktiskt varit större än intresset på hemmaplan, säger Dan Brännström.

Med tanke på projektets högt ställda ambition är det föga förvånande.

– Vår utgångspunkt har varit att en revision är en revision. Revisorn ska kunna uttala sig med hög men inte absolut säkerhet och tanken är inte att vår kortare standard på något sätt ska devalvera revisionsberättelsen, säger John Osser.

Den nya standarden gäller alltså mindre företag, men begränsar sig inte till företag under vissa tröskelvärden. Utan det handlar mer om hur komplex verksamheten är.

– I dag tvingar regelverket revisorer i mindre bolag att göra åtgärder som kanske inte behövs för att genomföra en bra revision, säger Dan Brännström

– Eller så görs fel åtgärder på grund av att ISA är så omfattande att det kan vara svårt att veta vad som faktiskt behöver göras, säger John Osser och fortsätter:

– Som jag ser det är ISA en blandning av standard och metodik, det vill säga en blandning mellan vad du ska uppnå som revisor och hur du uppnår målet. I den nya standarden anges vad revisorn ska uppnå för mål och vilka omständigheter som är viktiga för revisorn när han eller hon utför revisionen, men standarden överlämnar åt revisorn att själv bestämma vad som måste göras.

Rakel Lennartsson