En entreprenör bland revisorer

Rantalainen är familjeföretaget som lett teknikutvecklingen i den finska redovisningsbranschen. Pionjären Ossi Sopen-Luoma tror att företagets framgång bygger på att han är mer entreprenör än revisor. Det handlar om att se möjligheten i förändring.

På vägen till kontoret i närförorten Myrbacka passar Ossi Sopen-Luoma på att guida mig i Helsingfors. I slutet av Esplanaden ligger landmärket Stockmans, Finlands motsvarighet till NK. Ossi Sopen-Luoma berättar om krisen som döljer sig bakom den tjusiga fasaden, om det förnämliga företaget som varit arrogant nog att inte förändra sin affärsmodell. Det börjar på vd-nivå och sipprar nedåt i organisationen: ”Vi är Stockmans, om det inte passar kan ni gå någon annanstans.” Och det gjorde de. Folket gick till webben, bland annat.

Rantalainen är redovisningsbyrån som utvecklats med sin tid. Jag har kommit hit för att samtala om hur man tar tekniksprånget. Men jag finner ett kontor som inte enbart kastat pärmarna till förmån för modern IT. Jag finner även en entreprenör med en stark vilja att se möjligheterna i sin samtid. Påfallande många namnskyltar bär icke-finska namn. Här arbetar människor från Ryssland, Tyskland, Bulgarien Uzbekistan, Vitryssland, Kazakstan, Etiopien och Dominikanska republiken. På onsdagar turas de anställda om att laga lunch till hela kontorer, 37 personer, enligt sina nationella traditioner.

– De har själva kommit på det, så det är inte styrt av oss, säger Ossi Sopen-Luoma.

Att personalstyrkan är så pass blandad är både en tillfällighet och resultatet av en medveten satsning på att ta tillvara den kompetens som kommer med invandringen.

– Vi har många ryska kunder så av den anledningen behöver vi ryskspråkig personal. Men vi har även i flera års tid ansvarat för redovisningsskolningen för invandrare med en bakgrund i branschen. Varje år har vi haft 30–40 studerande från olika länder och det har varit en bra rekryteringsbas för företaget, berättar Ossi Sopen-Luoma medan han startar upp sin dator.

Familjeföretaget Rantalainen har utvecklats från ett litet försörjningsföretag till att bli en rikstäckande kedja med 350 anställda och kontor på 17 orter. 1972 grundades företaget av Marja Rantalainen, mor till Antti Rantalainen som i dag med sin familj äger majoriteten av företaget. Men Antti var från början inte särskilt intresserad av att ta över sin mors verksamhet. 1984 gick Ossi Sopen-Luoma in som ensam ägare och lade grunden till det som i dag är Finlands största familjeföretag inom redovisning och revision.

– Jag var tio år före min tid när jag började bygga upp en kedja, berättar Ossi Sopen-Luoma.

På 1980-talet var det ovanligt med kedjor i branschen, och i Sverige finns det än i dag ingen motsvarighet till Rantalainen, det vill säga en rikstäckande redovisningsbyrå där revisionen enbart utgör en liten och självfinansierad expert-avdelning som i första hand servar kärnverksamheten.

– Genom att starta kedja blev vi mer flexibla på markanden, vi kunde utnyttja vår kompetens brett och blev därigenom mer attraktiva för kunderna som fanns på olika orter, säger Ossi Sopen-Luoma.

Efter automatiseringen har vinsterna med att vara kedja blivit ytterligare större. Dels blir det enklare att expandera när själva affärsmodellen är mjukvara och därmed inte platsbestämd. Dels blir det enklare att utnyttja lediga resurser vid arbetstoppar.

– Vid stor arbetsbelastning kan vi flytta våra anställda från ett kontor till ett annat utan att de behöver flytta geografiskt.

Sedan 2004 har företaget haft en stadig tillväxt, som delvis varit organiskt och delvis skett genom förvärv. Automatiseringen har del i framgångssagan, men Ossi Sopen-Luoma tror att det egentligen är något annat som gjort honom så framgångsrik:

– Det beror på att jag och Antti Rantalainen är mera entreprenörer än revisorer i själen, säger han.

Ossi Sopen-Luoma har traditionell ekonombakgrund med examen från Svenska handelshögskolan, ”Hanken”, i Helsingfors. De första åren arbetade han som marknadsförare, men när han tröttnade på att långpendla från hästgården som han och hans fru köpt åtta mil nord om Helsingfors, började han ”fuska” inom redovisning.

– Vi drev gården som ett aktiebolag och jag skötte redovisningen, med stor möda. Då tänkte jag: Om det är så svårt för mig, som är utbildad civilekonom, hur svårt skulle det då inte vara för andra entreprenörer i trakten?

Han ringde sin vän revisorn, som han alltid brukade ringa till när han hade frågor om bokföringen, och frågade: Om jag sätter in en annons i tidningen om att jag hjälper till med bokföringen för 50 kronor i timmen, hjälper du mig sedan om jag får problem?

Ossi fick tio svar och sex nya kunder. Detta var 1976, på hösten.

– Jag hade ingen aning om redovisning, men jag tänkte att om jag kunde sälja tyger som var tillverkade av olja, skulle jag kunna sälja mig själv och redovisning till entreprenörer!

– Så gick det till när den finska redovisningsbranschen fick sin entreprenör, konstaterar Ossi Sopen-Luoma nöjt, men tillägger snabbt att han naturligtvis har konkurrenter.

Utmaningen på en konkurrensutsatt marknad är att skilja ut sig från de övriga. Rantalainens unika värde är att företaget, trots sin storlek, fortfarande är ett familjeföretag. Sedan ger det också en konkurrensfördel att vara den som är först på en ny marknad.

I början av 2000-talet började de första programmen för automatiserad bokföring komma ut på marknaden. Detta sammanföll med att Ossi Sopen-Luoma satt i styrelsen för Ryttarförbundet, som var en del av den finska motsvarigheten till Riksidrottsförbundet. Ekonomin var illa skött i många av idrottsförbunden och Ossi Sopen-Luoma föreslog att Rantalainen skulle ta över bokföringen i Ryttarförbundet. Samtidigt kom Netvisor ut med sitt bokföringsprogram och Ryttarförbundet fick bli testpilot. Resultatet föll väl ut och efter det hade både Rantalainen och Netvisor en massa nya kunder när de övriga idrottsförbunden ville göra samma positiva resa som ryttarna gjort.

– Jag såg genast konkurrensfördelen i den nya programvaran – det var något nytt och intressant och skulle ge mig ett försprång. I och med att vi var så tidigt ute hade vi ingen konkurrens utan programmet i kombination med mitt företags tjänster var i princip självsäljande, säger Ossi Sopen-Luoma och tillägger:

– I dag måste vi skriva offerter till höger och vänster, våra konkurrenter är hack i häl på oss och det är tyvärr priskonkurrens också.

Om utvecklingen från början drevs som ett partnerskap mellan Ossi Sopen-Louma och Netvisor, har den i dag allt mer kommit att drivas av företagens efterfrågan. Programvaruleverantörerna säljer programmen direkt till företagen som sedan vänder sig till redovisningskonsulterna och frågar: Vilka program stödjer ni?

– Det är enkelt för kunden att byta byrå. Jag brukar säga: Om du inte är nöjd med vår service är det lätt för dig att byta byrå, vi hjälper gärna till med det så att det går smärtfritt – men det är inget vi har erfarenhet av!

Den finska automatiseringen har drivits i framgångsrikt partnerskap mellan programvaruleverantörer och redovisningsbyråer, som har dragit kunder till varandra. Men det innebär också att det är ständiga förhandlingar om vem som ska tjäna på en nyförsäljning, berättar Ossi Sopen-Luoma.

Hans absolut viktigaste råd, utöver att tänka nytt och agera snabbt, är att se över sin prissättningsmodell så snart man gett sig in på automatisering. Automatisering innebär att en dator gör grovjobbet, men bygger på att kunden, programvaruleverantören och redovisningskonsulten tar ansvar för sina respektive delar. Redovisningskonsulten förväntas att bidra med spetskompetens i form avanalys och beslutsunderlag för affärer. Frågan är hur den tjänsten ska värderas?

– Det viktigaste är att så snabbt som möjligt och i största möjliga mån gå in för fasta priser.

Det var två år sedan som Rantalainen tog steget att bli en helt automatiserad Redovisningsbyrå. Men prissättningen halkar fortfarande efter.

– Vi är ett gammalt bolag med anställda som har långvariga kundkontakter. De är lojala med sina kunder och glömmer vem som betalar ut deras lön, skämtar Ossi Sopen-Luoma.

Från beslutet har det tagit drygt två år att ställa om verksamheten till att bli fullt ut automatiserad. Första året tär det på lönsamheten, det är investeringskostnader och omställningskostnader och en utmaning ur personalsynpunkt. En del gillar inte förändringar. Andra gillar det så mycket att de passar på att starta eget.

– När de inser att det räcker att ha en dator och några kunder samt rätt att använda programvaran över nätet, väljer några att starta helt egen låda, säger Ossi Sopen-Luoma.

Som den entreprenör han är försöker han alltid att se runt hörnet. Företaget har lett den tekniska utvecklingen i Finland och samtidigt kunnat erbjuda ett familjeföretags känsla för sina kunder och varit ledande på service. Vad blir nästa konkurrensfördel? Kanske ökad internationalisering? Kanske ett ökat inslag av artificiell intelligens? Ossi Sopen-Louma leker även med tanken att utveckla sin egen programvara, kanske inte från grunden, men att konceptualisering den unika tjänst som är resultatet av Ranatalainens framgångsrika arbete med olika mjukvaror. På så vis skulle tröskeln att byta byrå bli högre och kunderna mindre lättrörliga.

– Men jag är ju själv entreprenör och jag skulle inte gilla att bli inlåst, säger han.

Rakel Lennartsson