Hett och hemligt

Charlotta Wikström är en av revisions- och rådgivningsbranschens många framgångsrika medarbetare som verkar i det dolda. Som delägare och ansvarig för ”forensic services” på Deloitte hanterar hon ett av branschens mest aktuella men minst kända områden.

– Inte ens internt vet alla vad jag arbetar med för klienter, säger hon.

Hon hade arbetat på Deloitte i knappt fem år och skulle just ta det tredje och sista provet för att bli auktoriserad revisor, när Charlotta Wikströms karriär plötsligt tog en ny riktning. I dag är hon delägare och ansvarig för forensic services på Deloitte i Sverige. På svenska skulle det kanske heta utredningstjänster, vilket onekligen låter tamt jämfört med engelskans forensic, som för tankarna till rättsmedicin och kriminaltekniska undersökningar. Men vad handlar egentligen det växande området forensic services om?

– Det handlar om att hjälpa klienter som hamnat i svåra situationer. Det kan röra sig om att göra utredningar, granska misstänkta korruptionsaffärer eller lösa komplicerade tvister. Det kan – och bör – också vara förebyggande arbete. Kort sagt, det handlar om att säkra och bygga förtroendet för olika verksamheter.

Affärsområdet forensic växer i takt med samhällets tilltagande krav på att myndigheter, organisationer och företag ska agera ansvarsfullt och transparent.

– Ja, vi märker en större vilja att möta de ökande kraven. När till exempel styrelseledamöter inser vilka krav som ställs på dem personligen ökar också intresset att förstå hur man kan arbeta på bästa sätt, säger Charlotta Wikström och fortsätter:

– Det har hänt så otroligt mycket inom CSR (corporate social responsibility, reds anm) och hållbarhet. Lagstiftning och acceptans för oegentligheter och tveksamheter är helt annorlunda i dag.

Hon är noga med att inte med ett ord utlämna någon av sina klienter, inte ens i anonymiserad form.

Sverige är inte fritt från korruption, långt ifrån. Men den allmänna acceptansen är lägre i dag och lagstiftningen har också skärpts. Många av Charlotta Wikströms klienter arbetar i internationella miljöer och måste ha beredskap för att något som är politiskt korrekt i en miljö kan vara helt fel i en annan och vice versa.

– Därför rekommenderar vi att företaget tar fram en uppförandekod som hjälper till att hantera de olika lokala kulturerna som ett multinationellt företag är verksamt i.

En uppförandekod är en företagsspecifik kompass som hjälper medarbetarna att navigera rätt oavsett var i världen de befinner sig.

– Är man osäker får man stämma av med huvudkontoret, säger Charlotta Wikström.

Domen brukar inte vara nådig för den verksamhet som gör bort sig. Risken finns att företaget väljer det säkra före det osäkra och helt enkelt väljer bort att ha verksamhet i vissa svåra miljöer. Frågan är vad som är mest hållbart, att hålla sig undan från alla platser som kan innebära problem, eller att stanna kvar och påverka i rätt riktning?

– Ja, det är svårt att veta vad som är långsiktigt bäst. Som jag ser det har kraven höjts på företagen. Men det finns miljöer som är svåra att agera i, oberoende företagets egna värderingar. Då kan det rätta valet vara att dra sig undan helt. Det viktiga är att de är väl förberedda när krisen är framme. Har man gjort sin riskanalys, ökar möjligheten att faktiskt påverka vilka risker verksamheten utsätts för vilket också minskar risken för obehagliga överraskningar. Och risker i någon form måste verksamheter ta för att det ska kunna ske utveckling överhuvudtaget i både näringsliv och samhälle.

Charlotta Wikström betonar att om det bara finns bra strukturer för att hantera risker och kriser, så brukar det bli mindre kostsamt när det väl inträffar något.

– Det kan bli ett oproportionerligt stort problem om företagets interna struktur inte håller måttet.

Många gånger är det just det som sker. Det kan innebära stora lidanden för många inblandade och inte minst skador på varumärket som kan ta lång tid att reparera. Charlotta Wikström och hennes team vill helst komma in tidigt i arbetsprocessen med förebyggande tjänster. Men under 2015 har arbetet fokuserats på krishantering.

– Vi har fokus på att förebygga, men oftast kommer vi in i efterhand tyvärr. Och då måste vi vara snabbfotade. Det är en stor fördel att ingå i världens största affärsnätverk. Oberoende klientens behov kan vi på kort tid sätta ihop det absolut bästa teamet för den aktuella situationen.

Typiskt sett behövs det någon som kan språket och kulturen på plats, det krävs branschkunskap och expertis inom olika analysområden. Charlotta Wikström är den som tar ansvar för att teamen är skräddarsydda för de olika uppdragen.

– När vi skapar det bästa teamet utgår vi alltid från klientens behov och involverar personer från olika avdelningar och även från vårt internationella nätverk.

Forensic sysselsätter i nuläget cirka 3000 personer inom Deloitte globalt. Inom affärsområdet jobbar inte bara revisorer och jurister, utan även säkerhetsexperter, experter inom ”business intelligence”, analytiker, systemvetare, civilingenjörer med mera. Konkret handlar en granskning om att försöka förstå vad som har hänt genom att hitta och sammanställa fakta ur komplexa skeenden och sammanhang exempelvis genom intervjuer och genom att gå igenom stora mängder data. Tusentals e-mails ska gås igenom, liksom hårddiskar, bokföring och omfattande avtal som medarbetarna får granska.

– Vi har hela paletten av yrkesgrupper och samtliga finns i dag representerade bland Deloittes medarbetare. Under alla år som jag har arbetat på Deloitte har jag fått ett väldigt stort nätverk både i Sverige och inte minst internationellt.

Det råder ingen tvekan om att Charlotta Wikström gillar sitt arbete och 2012 blev hon delägare. Så vilka var de lyckliga omständigheter som ledde in henne på rätt spår?

– Efter några år i yrket, kort tid innan det var dags för mig att ta auktorisationen, började jag jobba med internrevision. Det var kul för det innebar att jag fick åka ut i Europa och göra granskningar på våra stora klienters dotterbolag.

Hon erkänner att det kanske inte var internrevisionen som sådan som lockade henne, utan mer att det var en annan typ av bolag och att de låg på kontinenten och innebar intressanta resor. Men ganska snart kom hon att gilla internrevisionens annorlunda fokus.

– Det är utvecklande att vara med och utvärdera klienternas processer och kontroller och att följa dem år från år. Att se förbättring och följa upp våra rekommendationer ger mycket tillbaka.

Charlotta Wikströms karriär tycks ha gått hand i hand med en omvärldsutveckling som varit pådrivande för de tjänster hon i dag ansvarar för. Olika händelser världen över drev fram The Sarbanes–Oxley Act, kallad Sox, och några år senare Svensk kod för bolagsstyrning. Finanskrisen 2008 har ytterligare skärpt de lagar och regler som omger näringslivet. Men affärsområdet forensic är inte bara drivet av kriser.

– Globaliseringen är en viktig faktor. Att kunna överblicka och ha kontroll över geografiskt spridda verksamheter blir allt viktigare. Sedan har kraven på transparens ökat. Trycket från media är starkt och det går inte längre att komma undan genom att ducka i väntan på att det ska blåsa över.

När massmedier och ofta även rättssamhället sätter igång att granska en skandal, är det viktigt för det drabbade företaget att självt skaffa sig en uppfattning om vad som har hänt. Detta sker ofta genom att man anlitar utomstående konsulter, som genomför en oberoende granskning. Ett färskt exempel är SCA som hamnade i ett mediedrev till följd av avslöjanden om oansvarig förvaltning av aktieägarnas pengar. Charlotta Wikström arbetade med utredningen tillsammans med Deloittes ordförande Svante Forsberg, men hon vill inte kommentera det arbetet eller för den delen fallet över huvud taget. I stället talar vi om den näringslivsskandal som utspelar sig just som vi sitter där med varsin maffig kanelbulle i Deloittes anrika lokaler.

– Jag är lika förvånad som alla andra över att Volkswagen har agerat som de verkar ha gjort, säger Charlotta Wikström.

I slutet av 1990-talet när hon började arbeta med frågorna trodde hon att det skulle vara enkelt och att alla skulle förstå vikten av förebyggande arbete för riskhantering.

– Men det gick mycket långsammare än jag trodde och verkligheten visar att det inte sällan måste hända någonting för att sätta igång ett sådant arbete. Det bästa vore att företagen lärde sig mer av varandras misstag.

Som med alla frågor måste företagens riskhantering upp på högsta styrelsenivå för att någonting ska hända på det förebyggande planet.

– När Koden för bolagsstyrning kom 2005 var det lite ”Kalle där borta kan ta internkontrollen”, men det håller inte längre. Nu har vi fått regelverk som tvingar företagen att tänka mycket mer strukturellt och formellt bygga upp en organisation med konkret ansvar och tydliga arbetsuppgifter.

– Företag och styrelser förväntas vara kompetenta och ansvarstagande. Jag noterar att de etiska samtalen ökar i samhället. Trenden går mot att man i större utsträckning ska visa personlig integritet och vara en god medborgare.

Rakel Lennartsson