Den anglo-amerikanska modellen dominerar i de internationella styrelserummen. Men nu slår Norden tillbaka. Ett unikt projekt har kartlagt bolagsstyrningsmodellen i de nordiska länderna. Fram tonar bilden av en modell som ger incitament för engagerade och långsiktiga ägare.
Sannolikt är det många faktorer som samspelar till att Norden är kraftigt överrepresenterat på Forbes lista över de 2.000 största börsbolagen. Men efter boken ”The Nordic Corporate Governance Model (SNS Förlag) framträder hypotesen om bolagsstyrningens betydelse som allt mer stark. Boken är resultatet av ett unikt projekt där bolagsstyrningsexperter från Danmark, Finland, Norge och Sverige har träffats för att definiera den nordiska bolagsstyrningsmodellen. Förutom att konstatera att den faktiskt finns – där finns särdrag som är gemensamma för de nordiska länderna – förmedlar projektet bilden av en väl fungerande och konkurrenskraftig modell. I samband med presentationen på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) i december var det många som undrade om inte denna till synes framgångsrika modell borde gå på export.
– Syftet är inte det i alla fall, utan det handlar om att förklara att vi har en modell här som fungerar och vi vill gärna fortsätta att kunna driva den, säger Per Lekvall, ledamot och tidigare ordförande i Kollegiet för Svensk bolagsstyrning och initiativtagare till projektet.
Uttalandet riktar en udd mot EU och andra internationella organ som oftast utgår från den anglosaxiska bolagsstyrningsmodellen, vilket enligt kritikerna leder fram till regleringar som blir otympliga eller direkt obegripliga i en nordisk kontext.
– Politikerna tror att de är skickade att detaljstyra företag, säger Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia och tillträdande vice vd på Svenskt Näringsliv.
Hon syftar på ett flertal nya EU-direktiv som skapat bestörtning i svenskt näringsliv som har en tradition av självständigt ägaransvar.
Rolf Skog, adjungerad professor i bolags- och börsrätt vid Göteborgs universitet är en av två författare till kapitlet om Sverige. Att få omvärdlen att förstå att det finns alternativ till den anglo-amerikanska modellen var en viktig drivkraft för att han skulle vilja medverka i projektet. Inte minst mot bakgrund av den ökade efterfrågan på aktiva, engagerade och långsiktiga ägare.
– Hur ofta i internationella fora har jag inte upplevt att fullkomligt oproportionerligt och omotiverat anglo-amerikanskt inflytande i diskussionen?
Rakel Lennartsson
Fakta:
Den nordiska bolagsstyrningsmodellen kontra den anglo-amerikanska
Koncentrerat ägande kontra spridd ägarstruktur.
Stark makt kommer från bolagsstämman kontra mer makt till styrelse/ledning.
Starka ägare i kombination med system för minoritetsskydd kontra skepsis mot starka ägare samt spritt ägande som riskminimeringsstrategi.