Anders Lago, ordförande i HSB Riksförbund
Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi, KTH
Göran Arnell, ordförande i FAR:s policygrupp för redovisning
Var det rätt av Bokföringsnämnden att sätta stopp för progressiva avskrivningar?
– HSB och övriga bostadsrättsorganisationer anser att det hade varit bättre att upprätta ett eget regelverk för bostadsrättsföreningar i syfte att säkerställa ett bra konsumentskydd och en trygg långsiktig ekonomi. Vi har samma uppfattning som FAR att bostadsrättsföreningar har en specifik situation som borde medföra att man tar upp andra perspektiv än metoderna för avskrivning.
– Ja, jag tycker att det var rätt steg. Förbrukningen av de ekonomiska nyttorna förknippade med en nyuppförd byggnad är inte progressiv över tiden, snarare degressiv, eller möjligen linjär, utifrån ett realt perspektiv. Det är viktigt att användaren av redovisningen förstår utifrån vilken ansats avskrivningsplanen bestämts.
– Det är BFN som ansvarar för att normerna i K2 är utformade på ett sådant sätt att de kan tolkas på ett entydigt sätt. Av K2 framgick inte om progressiv avskrivning var tillåten för avskrivning av byggnader. Det gjordes olika tolkningar. FAR hade via informella kontakter förstått att BFN avsåg att progressiv avskrivning av byggnader inte skulle vara tillåten i K2 och efterlyste ett förtydligande under hösten 2013.
Hur ser du på progressiva avskrivningar i bostadsrättsföreningar?
– Avskrivningarna måste ses tillsammans med avsättningar till underhåll och prognoser om framtida avgiftsuttag. I HSB:s bostadsrättsföreningar och i många andra finns ett stadgereglerat krav på att medel ska avsättas i en yttre underhållsfond. BFN-beslutet medför ökade avskrivningar samtidigt som pengar avsätts till underhåll i de bostadsrättsföreningar som tillämpat progressiv avskrivning.
– Min uppfattning är att progressiva avskrivningar inte på ett bra sätt beskriver hur ekonomiska fördelar förbrukas över tid för nyuppförda bostadsbyggnader. Låg inflation minskar ytterligare motivet att ha progressiva avskrivningsplaner. En viktig fråga är om progressiva avskrivningar tillsammans med långa avskrivningsperioder skapar felaktig prisinformation till köparna av bostadsrätter.
– BFN:s beslut har klarlagt frågan. Borttagandet av progressiva avskrivningar löser dock inte det grundläggande problemet med brister ifråga om tillgång till relevant information för nuvarande och potentiella ägare av andelar i bostadsrättsföreningar. Det är troligt att många bostadsrättsföreningar kommer att redovisa underskott och att det i sig kommer att resa tolkningsfrågor hos användarna av redovisningen.
Hur kan konsumentperspektivet stärkas på bomarknaden?
– Det viktigaste är att alla aktörer agerar utifrån ett gemensamt regelverk som ser till helheten. Konsumenterna måste kunna förlita sig på att det finns ett sådant grundskydd. Sedan är det viktigt att årsredovisningarna är utformade så att de kan förstås av bostadsköpare och medlemmar i en bostadsrättsförening. Den kommunikativa aspekten måste värderas högre, så att diskussionen inte bara handlar om redovisningsprinciper.
– Min uppfattning är att den utökade informationsgivningen bland annat behöver handla om vilken årsavgift som täcker allt, inklusive framtida återanskaffningsutgifter för byggnaden i dagens penningvärde. På så sätt får bostadsrättsköpare information om vilken avgift som krävs i dagens penningvärde för att få en långsiktig balans i föreningens ekonomi.
– Jag anser att det behövs ett särskilt regelverk för redovisning och informationsgivning i bostadsrättsföreningar så att intressenter kan få tillgång till tydlig finansiell information som samtidigt utgör ett relevant beslutsunderlag för att bedöma föreningens aktuella och förväntade framtida ekonomi. Det behövs även en översyn av Boverkets regler och arbetssätt för att stärka konsumentskyddet.