Ossian Ekdahl, Chef för kommunikation och ägarstyrning på Första AP-fonden
Åsa Wesshagen, ansvarig för bolagsfrågor och analytiker på Aktiespararna
George Pettersson, revisor och vd på KPMG
Vad utmärker revisorns tal på bolagsstämman 2014?
– Det är viktigt att komma ihåg att revisorerna arbetar på aktieägarnas uppdrag. På de flesta stämmor får vi ägare en genomgång av hur revisionen gått till vilket alltid är intressant. Just i år har jag dock inte sett någon speciell trend i talen. Utvecklingen har de senaste åren gått mot en ökad information från revisorerna. Jag hoppas verkligen att den utvecklingen fortsätter.
– Revisorn har en mer aktieägarvänlig ansats och är mån om att talet till stämman inte ska vara slätstruket. Områden som årets revision särskilt berört beskrivs kort och frågor besvaras, oftast genom att stämmoordföranden bjuder in till frågestund efter revisorns anförande. Det är i dag viktigt för revisorn att inge förtroende, viktigare än det var innan den stora debatten om revisorerna drog igång.
– Jag tror egentligen inte att det är något särskilt som utmärker sig under 2014, utan trenden med mer utförlig redogörelse av revisionen fortsätter. Det handlar då om redogörelse för uppdraget, hur oberoendet säkerställs, fokusområden i revisionen och om det finns särskilt komplicerade frågeställningar.
Säger revisorerna tillräckligt eller kan de säga mer?
– Det finns ett stort gap mellan allmänhetens och aktieägarnas förväntningar och den syn revisorerna har. Det krävs dels en allmän debatt dels en ytterligare insats på bolagsstämmorna för att förändra det. Varför inte välja ut några bolag som sköter sig bra och på dessa stämmor förklara ännu mer ingående hur en revision går till och hur revisorerna agerar tillsammans med ledning och revisionsutskott?
– Revisionsberättelserna har inte blivit fylligare och mer nyanserade. Den skriftliga återrapporteringen är fortsatt standardiserad och kortfattad. Det krävs ett väl fungerande och nyanserat återrapporteringssystem för att aktieägarna ska kunna lita på de ekonomiska rapporterna och på att förvaltningen skötts på ett riktigt sätt. Det är också viktigt att riskerna lyfts fram i högre utsträckning än i dag.
– Det är nog väldigt individuellt från revisor till revisor hur omfattande redogörelsen över revisionen är på årsstämmorna. Det är viktigt att redogörelsen är relevant och ger aktieägarna trygghet inför beslutspunkterna om fastställande av resultat- och balansräkningar, vinstdispositionen och ansvarsfrihetsfrågan.
Finns det en risk att revisorerna gömmer sig bakom tystnadsplikten?
– Ja, antingen bakom tystnadsplikten eller bakom att god revisionssed inte kräver att man undersökt djupare än man gjort. De flesta har ingen aning om vad som är styrelsens respektive revisorns ansvar. I den allmänna debatten är det viktigt att branschen förklarar tydligt vad en revisor kan säga så att förväntningsgapet minskar. Ett sådant informationsarbete måste pågå ständigt – inte bara när branschen är ifrågasatt.
– Tystnadsplikten kan helt klart vara ett hinder för en nödvändig transparens. När riskerna och tveksamheterna ökar i ett bolag, finns risken att revisorn sluter sig fastän det borde vara tvärtom. Tystnadsplikten finns för att skydda bolaget, men ibland kan effekten bli den motsatta. Olika intressentgrupper behöver få en signal om att allt inte står rätt till i bolaget. Och vem ska larma om revisorn tiger?
– Min egen uppfattning är att vi som kår ofta är väldigt försiktiga och att tystnadsplikten sitter djupt rotad i vår DNA. Det finns väldigt få frågor där ett svar från oss skulle kunna innebära en överträdelse av tystnadsplikten.