En smidig övergång till K3

Mattias Overud. Redovisningsspecialist på Deloitte i Stockholm och ledamot i FAR:s policygrupp för redovisning. Just nu pågår arbetet i policygruppen med att anpassa FAR:s rekommendation RedR1 till K3. Här delar Mattias Overud med sig av sina erfarenheter som både teoretiker och praktiker.

Vilka företag berörs av övergångsproblematik med K3?

– Samtliga K3-företag kommer att beröras på något sätt. Hur komplicerad övergången blir och vilken påverkan på företagen den kommer att få beror på:

• om det är en koncern eller juridisk person

• vilket regelverk företaget tillämpat tidigare

• vilken bransch företaget tillhör

Hur påverkas företagen av övergången till K3?

– Det är svårt att ge ett generellt svar men skillnaderna mellan K3 och tidigare redovisningsprinciper är större för koncerner än för det enskilda företaget. Det är också större skillnader för dem som använt Bokföringsnämndens allmänna råd jämfört med dem som använt Redovisningsrådets rekommendationer.

Skillnaderna mellan K3 och tidigare principer för tjänsteföretag är normalt sett inte jättestora, så de företagen kommer nog inte att påverkas väsentligt. För företag som exempelvis fastighetsföretag och företag med stora anläggningstillgångar är skillnaderna större och de företagen kommer att påverkas betydligt mer.

Vilken vägledning finns till K3?

– K3 är ett nytt principbaserat regelverk med relativt begränsad vägledning. Det innebär att det finns ett tolkningsutrymme som, när regelverket är nytt, lätt kan ses som ett problem. Det kommer att ta några år innan vi får en enhetlig tillämpning av K3. FAR arbetar för närvarande med att anpassa och utveckla sin normgivning till K3 och förenklingsregelverket K2.

K3 innebär nya formaliakrav men också ett nytt tankesätt, vilka är de stora förändringarna?

– Det finns ett flertal skillnader, både mindre och större, mellan K3 och tidigare redovisningsprinciper. Det är därför viktigt att göra en noggrann analys av de skillnader som kan komma att påverka det enskilda företaget. Även skillnader som kan uppfattas som relativt små kan få en stor påverkan. Tre områden kan vara särskilt arbetskrävande:

• komponentavskrivning

• leasing

• rörelseförvärv

Komponentmetoden berör alla företag med materiella anläggningstillgångar, typiskt sett fastigheter men också alla andra typer av anläggningstillgångar såsom maskiner, bussar och andra fordon. Enligt K3 ska alla materiella anläggningstillgångar med komponenter som förväntas ha väsentlig skillnad i nyttjandeperiod delas upp på dessa komponenter. Komponenterna ska skrivas av separat över respektive komponents nyttjandeperiod.

Hur gör man för att dela upp gamla anläggningstillgångar i komponenter?

– Enligt övergångsregeln i K3 får företagen inte göra detta retroaktivt utan tillämpningen av komponentmetoden ska ske från 1 januari 2013 och framåt. Men inte desto mindre är det normalt sett en tidskrävande process som inkluderar både ekonomiavdelningen och personal från den operativa verksamheten.

K3 innehåller ingen vägledning om hur arbetet med övergången och tillämpningen av komponentmetoden ska göras i praktiken och därför har FAR tagit fram ett uttalande avseende övergången till komponentmetoden för fastigheter (RedU 13). Konkreta utmaningar är att företagen ofta saknar underlag för att göra en komponentindelning och att anläggningsregistret kommer att bli mer omfattande, så företaget kan behöva se över sitt systemstöd.

Vilka förändringar blir det avseende leasing?

– När det gäller leasing skiljer K3 på finansiell och operationell leasing. Denna uppdelning finns redan sedan tidigare, men i och med K3 införs ett krav för koncerner att klassificera sina leasingavtal. Värt att poängtera är att kravet bara gäller i koncernredovisningen och att samtliga leasingavtal i det enskilda företaget kan redovisas som operationella. K3 innehåller också en frivillig undantagsregel som innebär att finansiella leasingavtal som tidigare redovisats som operationella får värderas till sitt återstående värde i ingångsbalansräkningen 1 januari 2013.

Hur skiljer sig K3:s syn på rörelseförvärv?

– K3 inför en enhetssyn på rörelseförvärv. Det är en väsentlig skillnad jämfört med det ägarperspektiv som finns i tidigare regler och innebär bland annat att minoritetsägarna likställs med övriga ägare och att företagen ska beakta minoritetens andel i övervärden och goodwill. Denna förändring påverkar koncerner. Vid övergången till K3 ska tidigare förvärv räknas om enligt reglerna i K3 om inte företagen väljer att utnyttja en frivillig undantagsregel från den retroaktiva tillämpningen avseende rörelseförvärv. Den undantagsregeln innebär att det bara är förvärv som är gjorda efter 1 januari 2013 som behöver räknas om.

Hur kan företagen arbeta med övergången till K3 rent praktiskt?

– I K3 regelverket finns ett särskilt kapitel som handlar om övergången, kapitel 35. Läs gärna det och gör också en övergripande analys för att identifiera vilka väsentliga områden som kan komma att påverka företaget. Börja sedan med de områden som bedöms vara mest tidskrävande och där skillnaderna och effekterna vid en övergång är störst. Jag tycker dock att det är viktigt att inte glömma bort de andra områdena som initialt inte bedömts vara så väsentliga. Även där kan det gömma sig skillnader som kan komma att få en stor påverkan för företaget. Därefter behöver årsredovisningen ses över för att säkerställa att den uppfyller kraven enligt K3, främst avseende innehållet i förvaltningsberättelsen och tilläggsupplysningar och noter.

Rakel Lennartsson