”Smarta företag omvandlar tvånget till affärsmöjlighet”

David Perrone. Skatterådgivare, KPMG, som ägnar halva sin tid åt marknadsföring och utveckling. Skattefrågorna har fått förnyad aktualitet på grund av ökat tryck från politiker, myndigheter och andra intressenter. Nya regler som exempelvis land för land-rapportering (Country by Country) tvingar företagen till ökad transparens.

2016 väntas krav på land för land-rapportering, vad är det?

– Land för land-rapportering innebär att multinationella företag rapporterar uppgifter om inkomster, skatt och annan information om sin verksamhet på land-basis. I dagsläget är företagen inte skyldiga att rapportera sådan information. Initiativet är en del i OECD:s och G20:s handlingsplan för att motverka skatteflykt. I januari 2015 förväntas OECD-G20 fatta beslut om nästa steg i land för land-rapporteringen.

Varför ska vi fokusera på land för land-rapporteringen?

– Det är den punkt som OECD-G20 har kommit längst med, vilket innebär att det redan i dag finns ett konkret ramverk för hur rapporteringen ska gå till. För företag med ett flertal dotterbolag kommer detta innebära att de sannolikt behöver bygga upp nytt IT-stöd för att stödja rapportering per land, något som kan vara en mycket komplicerad process, ta lång tid och kan kosta mycket.

Men tänk om det inte blir något, ännu så länge är ju inget beslut fattat?

– Vi är säkra på att det kommer ett krav – OECD skulle inte göra så här mycket arbete i onödan. På KPMG utgår vi från hypotesen att regler införs tidigast 2016 i Sverige. OECD-G20 kommer att fatta beslut om implementeringen i januari 2015. Det kommer då vara upp till varje enskilt land att implementera reglerna. Kanske blir de svenska reglerna inte klara förrän 2017, men i Storbritannien kan ett regelverk vara på plats redan 2015 och så snart ett land inför regler om land för land-rapportering måste alla företag med verksamhet i det landet kunna ta fram information på land-basis.

Hur stor blir den administrativa bördan för företagen?

– Det beror på hur stort företaget är och hur många länder det har verksamhet i. Sedan beror det också på hur bra IT-system företaget har i dag, om företaget redan kan göra det som Skatteverket kommer att kräva i framtiden eller om det krävs många manuella moment alternativt ett nytt IT-system för att få fram den nya informationen. Vi rekommenderar våra kunder att göra en så kallad ”GAP”-analys för att få reda på vad för information de redan har tillgängligt och vad de eventuellt behöver göra för att uppfylla kraven.

På vilket sätt är land för land-rapporteringen kopplad till transfer pricing?

– Redan i dag finns lagkrav på rapportering av transfer pricing (dokumentationsregler för internprissättning), som syftar till ökad transparens. Med land för land-rapporteringen införs en ny dimension som innebär att fokus blir på värdeskapandet, det vill säga på var i kedjan värdet skapas. Detta för att kunna avgöra var skatten ska betalas. De nya reglerna kommer även medföra ändringar i de nuvarande dokumentationsreglerna för internprissättning genom att både en gemensam dokumentation (master file) för hela koncernen och en relevant transaktionsbaserad landspecifik dokumentation (local file) ska upprättas i syfte att öka transparensen.

Vilka blir vinnare och förlorare på det nya systemet?

– Vinnare blir skattemyndigheterna i alla länder, som får mer information och därmed kommer kunna göra bättre riskbedömningar och fokusera sin insats bättre. Även utvecklingsländernas stater förväntas bli vinnare. I-länderna blir dock förlorare, både staterna som får mindre skatteintäkter och företagen som får en ökad regelbörda samt riskerar att utsättas för dubbelbeskattning.

På vilket sätt leder det till högre skatt för företagen?

– När värdeskapandet rapporteras på land-basis kommer skattemyndigheterna enklare kunna se i vilka länder företagen betalar skatt och sätta det i relation till exempelvis vinster och antalet anställda vilket kan leda till ökade förfrågningar från skattemyndigheter och fler skatterevisioner. Exempelvis kan Kina, som ofta erhåller begränsade vinster av företag belägna i landet men som har många anställda där i flera värdekedjor, börja ifrågasätta hur det kommer sig att de flesta vinsterna och skatterna betalas i Sverige. I detta exempel blir den kinesiska staten vinnare, medan svenska staten och företaget blir förlorare. Det har varit intressant att se hur Indien och Kina har stärkt sitt inflytande och har förmåga att utmana de traditionella i-ländernas övertag. Ett av syftena med OECD-G20:s handlingsplan är att åstadkomma ett mer rättvist skattesystem, som bättre speglar hur den globala ekonomin ser ut.

Vad ser du för risker med land för land-rapportering?

– Skattemyndigheterna i de olika länderna kommer att få tillgång till betydligt mer information och vad som kommer att hända med den här informationen är en politiskt väldigt känslig fråga. Framför allt i USA finns det en stor misstro mot hur informationen kan komma att användas. Det är mycket som fortfarande är oklart när det gäller skattemyndigheternas hantering. Ska företagen skicka information till respektive lands myndighet eller bara till det land där man har sitt säte? På ett mer konkret plan kan man förvänta sig att den nya informationen kommer att leda till fler frågor från skattemyndigheterna och ökad risk för skatterevision.

Vilka möjligheter finns med land för land-rapportering?

– Det kan leda till att företagen själva får en bättre inblick i var i kedjan värde skapas, vilket ger ett bättre beslutsunderlag för planeringen av verksamheten. Ökad information behöver inte vara negativt. Mitt råd till kunderna är att när de nu ändå måste ta fram den här informationen är det lika bra att göra något bra utav det. Med andra ord, de kan välja att implementera reglerna minimalt, det vill säga bara precis fylla kraven, eller att göra det till en del i sitt hållbarhetsarbete.

På vilket sätt är skatt en hållbarhetsfråga?

– Ansvarsfrågan i stort har flyttat högre upp på agendan hos företagsledningar och styrelser. Trycket från kunder, medarbetare, media, ideella organisationer och andra intressenter har ökat och det har blivit allt vanligare att inkludera skatt i den diskussionen. Stora globala aktörer har blivit ifrågasatta i media vilket fått stora konsekvenser för företagen. Detta har också medfört att det blivit svårare för bolagen att arbeta med CSR-frågan med trovärdighet utan att också titta på sin skattesituation. Vi får också allt fler frågor kring detta av våra kunder. De vill veta om deras skattesituation riskerar att hamna på förstasidan i tidningen eller inte.

Staterna tävlar också mot varandra om lättrörliga skattebaser, och det är inte ett hållbart system i en globaliserad ekonomi. OECD-G20:s projekt handlar ytterst om att skapa ett skattesystem som är anpassat för vår tid.

Rakel Lennartsson