”Revisorer kan rädda världen”

Problemet med dagens ekonomiska system är att företagen inte betalar för sin påverkan på människor och miljö. Det säger Pavan Sukhdev, den före detta finansmannen som förändrar världen med hjälp av redovisning.

Han hade kunnat fortsätta att tjäna miljoner som finansman och avdelningschef på Deutsche Bank. Men samvetet kom ikapp honom.

– För att kunna uppnå den radikala förändring som jag tror är nödvändig för vår planets överlevnad, kände jag att jag måste göra ett moraliskt val i mitt eget liv, säger Pavan Sukhdev.

Parallellt med karriären på Deutsche Bank ledde han arbetet med The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB). 2010 kom projektet med sin slutrapport och därefter bestämde sig Pavan Sukhdev för att lämna bankkarriären för att ägna på heltid åt att värdera ekosystemtjänster och företags påverkan på människor och miljö. I sin ultralätta dator har han bilder med diagram där företagets vinster balanseras mot kostnader för ekosystemet och samhället. Många branscher skulle inte bara bli olönsamma, utan omedelbart skuldsatta, om de tvingades betala vad deras produktion faktiskt kostar.

– Människor betalar priset för företagens vinster. Privata vinster betalas med offentliga förluster. Externa effekter handlar om privata vinster och offentliga förluster, upprepar han nästan som ett mantra.

Pavan Suhkhdev talar lågmält och effektivt som någon som inte har någon tid att förlora. Så fort han öppnar datorn ramlar nya mejl in och utlöser en seriekrock av plinganden. Trots att han uppenbarligen lever ett hektiskt konsultliv utstrålar han ingen stress, utan har något ”ghandiskt” över sig. Hans budskap är radikalt.

– Redovisningsspecialister kan rädda världen. Branschen kan ställa krav på att lagar och regler utformas så att företagen måste redovisa externa effekter i sin balans- och resultaträkning, säger Pavan Sukhdev.

Att företag tillåts ha enorma externa kostnader som de inte behöver betala för är ett ”designfel” i vårt ekonomiska system, som genast måste åtgärdas. Men motståndet mot att synliggöra de externa effekterna är stort. Till och med IIRC, som är pådrivande i utvecklingen, använder begreppet externalities ytterst sparsamt.

– De är rädda för vad investerarna skulle säga. Investerare vet att externa effekter i dag betyder kostnader i morgon. Det är en risk som ingen talar om, för ingen vill veta om den, säger Pavan Sukhdev.

Enligt Pavan Sukhdev ses hållbarhetsfrågorna fortfarande i första hand ur investerarperspektiv, vilket gör att förändringen går långsammare.

– IIRC fokuserar på de externa effekter som är potentiella riskfaktorer för företagen och ägarna. Men jag menar att man inte bara ska se till ägarnas välstånd, utan till alla intressenters.

Pavan Sukhdev kallar det för intressentkapitalism i stället för ägarkapitalism.

– Kapitalism handlar om att erkänna värdet av välstånd i ett ekonomiskt system. Det är inte en dålig sak – affärsverksamhet är ett av mänsklighetens bästa och mest civiliserade uttryck. Men dålig affärsverksamhet är något av det mest skadliga som finns.

IIRC:s ramverk för integrerad rapportering är ett steg i rätt riktning, tycker Pavan Sukhdev. Men om förändringstakten ska styras av företagen, som är obenägna att se vidden av sin externa påverkan, kommer det att gå för långsamt.

– Externa effekter kan internaliseras genom påtryckningar från allmänheten, men det kommer att ta lång tid och för mycket skada kommer att orsakas under den tiden. Därför behövs lagstiftning och regelverk, säger Pavan Suhkdev.

Rakel Lennartsson