Få förlorare med nya 3:12-regler

ANITA LEHTONEN. Skatterådgivare med domstolsbakgrund. Kontakten med kunder lockade henne att byta till näringslivet och hon började på KPMG i Sundsvall innan hon flyttade till Uppsala och PwC. Hon gillar skatter och ser fram emot att en dag doktorera i 3:12-reglerna, som redan i dag upptar det mesta av hennes tid.

Vad är 3:12-reglerna?

– 3:12-reglerna är de regler som styr vilken beskattning det blir när aktieägarna tar utdelning och säljer aktier i bolag där de själva är verksamma. Ursprungligen syftade de till att begränsa företagares möjlighet att minimera sin lön för att i stället ta utdelning till låg beskattning. Sedan reglerna infördes har de reformerats flera gånger, bland annat i syfte att premiera löneintensiva företag, enkelt uttryckt företag som anställer.

Behövs 3:12-reglerna?

– Ur ett företagsperspektiv vore det bästa om det inte fanns någon begränsning, under förutsättning att aktieägaren tar ut tillräckligt mycket lön för att ha fullt skydd i socialförsäkringen. Reglerna försöker skapa rättvisa, men problemet är att det inte går eftersom regelverket är så diversifierat.

Behöver man en expert för att kunna använda sig av 3:12-reglerna?

– Ja i väldigt många fall behöver man det. Det finns de som inte känner till reglerna och därigenom missar att ta ut schablonbeloppet på cirka 150.000 kronor som lågbeskattad utdelning, enligt förenklingsregeln. Men de flesta aktieägare använder förenklingsregeln och klarar det själva. För den andra gruppen, som använder huvudregeln, är det svårare; två grannar som driver företag kan ha helt olika förutsättningar för uttag.

Vad är huvudregel och förenklingsregel?

– Förenklingsregeln innebär att alla verksamma aktieägare (även utan anställda) kan ta ut ett schablonbelopp som lågbeskattad utdelning. Schablonbeloppet ska fördelas på antalet aktier. Är man två delägare får dessa dela på ett schablonbelopp.

Huvudregeln innebär att delägare i ett företag tillsammans får ta ut motsvarande 25 procent (från årsskiftet 50 procent) av företagets totala lönesumma som lågbeskattad utdelning.

Vilka tjänar mest på 3:12-reglerna?

– Företag med många anställda är utan tvivel de som tjänar mest på 3:12-reglerna, eftersom det som skapar den stora utväxlingen i systemet är det lönebaserade utrymmet. Stora revisions- och advokatbyråer samt andra konsultföretag med många anställda hör till denna grupp. Men dessa har inget alternativ utan måste använda 3:12-reglerna, därför blir det lite missvisande när Anders Borg talar om ”överutnyttjande”.

1 januari 2014 ändras reglerna, hur slår förändringen?

– För majoriteten företagare blir det ingen förändring alls. En stor grupp om cirka 80.000 personer tjänar på de nya reglerna och en liten grupp, cirka 3.200 personer, kommer att förlora. Reformen är självfinansierad vilket innebär att en stor grupp kommer att tjäna lite och en liten grupp kommer att förlora mycket. Förändringen drabbar minoritetsägare i personalintensiva företag och minoritetsägare i koncerner.

Vad ska minoritetsägarna tänka på?

– Företagsstrukturer med indirekt ägande via dotterbolag är förhållandevis vanligt. De nya 3:12-reglerna kommer att drabba ägare till bolag där personalen finns i ett dotterbolag som ägs till mindre än 50 procent. Men detta går att lösa med hjälp av en duktig skatterådgivare. Individer som äger mindre än fyra procent tappar sin rätt till utdelning, men många har sparat rätt till utdelning sedan tidigare år och torde kunna fortsätta att utnyttja den rätten på obestämd tid, tills de inte har något sparat kvar.

Hur vet man hur mycket man har rätt till?

– Det räknar man ut varje år i samband med deklarationen och anger i K10, den blankett där alla verksamma delägare ska fylla i hur stor utdelning de har rätt att ta till 20 procents kapitalskatt. En skatterådgivare kan hjälpa till med retroaktiva uträkningar om företagaren skulle ha missat att utnyttja 3:12-reglerna, eller inte vet hur mycket den sparat från tidigare år. Det normala är att man har sparad utdelning därför att man av olika skäl inte har tagit ut den maximala utdelningen till 20 procents skatt.

Hur ska företag hantera delägare som äger mindre än fyra procent?

– De som har varit delägare under en längre period har säkert sparat en del rätt till lågbeskattad utdelning. Ingenting i nuläget säger att denna rätt kommer att påverkas. Problemet är de som just blivit delägare eller hade siktat på att bli det i framtiden. De nya reglerna talar för att en mindre krets erbjuds delägarskap, medan övriga får erbjudas andra typer av incitamentsprogram. Fyraprocentskravet drabbar inte bara stora byråer utan även mindre som vill gå samman för att stärka sin ställning på markanden.

Hur ser det ut för personalägda företag?

– Dessa företag har många gånger en mer ideell syn på delägarskap, men de bör även fråga sig vad delaktighet i företaget innebär för plånboken. De bör se över sina ägarstrukturer, eftersom många av de anställa inte kommer upp i tillräckligt hög lön för att kunna utnyttja löneunderlaget. I ett företag med många anställda är det bara den som tjänar mer än drygt 500.000 kronor om året som kan utnyttja möjligheten till lågbeskattad utdelning.

Varför kommer den här förändringen nu?

– Med tanke på att man redan när man skapade de nuvarande reglerna visste att delägare i stora konsultbolag skulle gynnas, så måste det vara någon annan komponent som gör att regeringen reagerar just nu. Jag tror att det var debatten och skriverierna i pressen om de lågt värderade andelarna i kombination med de stora vinsterna, i bland annat revisionsbyråer, som väckte frågan.

Rakel Lennartsson