Fördjupning: Ny handlingsplan från EU-kommissionen

Europeiska kommissionen antog 12 december 2012 en handlingsplan som beskriver sexton framtida initiativ inom bolagsrätt och bolagsstyrning. Av handlingsplanen framgår också att EU-kommissionen förbereder en samlad kodifiering av EUs bolagsrätt. I denna artikel beskriver Carl Svernlöv den föreslagna planen och dess viktigaste delar.

Kommissionen konstaterar inledningsvis att ett modernt och effektivt ramverk för bolagsrätt och bolagsstyrning för europeiska företag, investerare och anställda måste vara anpassat till behoven i dagens samhälle och det föränderliga ekonomiska klimatet. Vad som måhända är av ännu större intresse – inte minst mot bakgrund av den kritik som kommissionen fått för de förslag som framförts på senare år inom området – är att kommissionen utfäster att alla konkreta åtgärder kommer att föregås av en utvärdering av vilken inverkan de förväntas få.

Handlingsplanen fokuserar på tre områden: ökad öppenhet (transparens), långsiktigt ägarengagemang och stöd till företagens tillväxt och konkurrenskraft. Förslagen inom bolagsstyrningsområdet gäller aktiemarknadsbolag, det vill säga bolag vars aktier eller värdepapper är noterade på en börs eller marknadsplats inom EES, medan de allmänna bolagsrättsliga regler som föreslås i princip skulle bli tillämpliga för de flesta aktiebolag inom EES.

Nedan behandlas de huvudsakliga förslagen inom dessa områden.

Ökad öppenhet

Vad gäller ökad öppenhet framhåller kommissionen att företagen måste ge bättre information om deras bolagsstyrning till investerare och samhället i stort. Samtidigt bör företagen ha rätt att veta vilka deras aktieägare är och institutionella investerare bör vara mer öppna om sina policyer om omröstning och engagemang för att befordra en mer fruktbar dialog om bolagsstyrningsfrågor mellan företagen och deras ägare.

Bland de initiativ som föreslås inom området för ökad öppenhet mellan företag och deras aktieägare i syfte att förbättra bolagsstyrningen ingår följande:

• Öka företagens öppenhet när det gäller mångfald och riskhantering inom styrelsen (möjligen genom ett tillägg till redovisningsdirektivet).

• Förbättra bolagsstyrningsrapporter, särskilt vad gäller förklaringar vid avvikelser (möjligen genom en rekommendation).

• Förbättra redovisning av och information om vilka som äger aktier i noterade bolag.

• Stärka insynsregler för institutionella investerare vad gäller deras policyer för röstning och engagemang.

Långsiktigt ägarengagemang

Vad gäller ägarengagemang bör enligt kommissionen aktieägarna uppmuntras att delta mer i bolagsstyrningen. Följande initiativ som syftar till att uppmuntra och underlätta långsiktigt aktieägarengagemang har föreslagits:

• Bättre insyn i riktlinjer för och individuella ersättningar till ledande befattningshavare, samt rätt för aktieägarna att rösta om riktlinjerna och ersättningsrapporten (möjligen genom ett tillägg till aktieägarrättighetsdirektivet).

• Större möjligheter att påverka närståendetransaktioner, det vill säga mellanhavanden mellan bolaget och dess styrelseledamöter eller kontrollerande aktieägare (även detta möjligen genom ett tillägg till aktieägarrättighetsdirektivet).

• Införande av regler för så kallade proxyrådgivare (det vill säga företag som tillhandahåller tjänster till aktieägarna, särskilt om hur de ska rösta), i synnerhet vad gäller insyn och intressekonflikter.

• Ett klargörande av konceptet ”samordnat utövande av rösträtten” för att underlätta samarbete mellan aktieägarna i bolagsstyrningsfrågor.

• Undersöka om och hur aktieinnehav för de anställda, inklusive gränsöverskridande aktieinnehav, kan uppmuntras.

Stöd till tillväxt och konkurrenskraft

Vad slutligen gäller stöd till företagens tillväxt och konkurrenskraft finns det enligt kommissionen ett behov av att förenkla gränsöverskridande verksamhet för europeiska företag, särskilt för små och medelstora företag. Bland förslagen inom detta område märks följande:

• Ytterligare undersökningar om möjligheten att genomföra en gränsöverskridande flytt av ett bolags säte.

• Underlätta gränsöverskridande fusioner.

• Tydliga EU-regler för gränsöverskridande delningar.

• Uppföljning av förslaget till europeiska privata aktiebolag (IP/08/1003), i syfte att förbättra gränsöverskridande möjligheter för små och medelstora företag.

• En informationskampanj om europabolag och europeiska kooperativa föreningar.

• Riktade åtgärder för företagsgrupper/koncerner, det vill säga erkännandet av begreppet koncernintresse och större öppenhet när det gäller koncernens struktur.

Kodifiering av EUs bolagsrätt

Slutligen konstaterar kommissionen att den europeiska bolagsrätten är spridd över många olika rättsakter. Detta gör det svårt för användarna att få en klar överblick över gällande rätt. Det stora antalet bolagsrättsliga direktiv medför också en risk för oavsiktliga luckor eller överlappningar. Kommissionen anser att det är viktigt att göra EUs bolagsrätt mer användarvänlig samt att minska risken för framtida inkonsekvenser. Därför kommer kommissionen att förbereda en kodifiering av de huvudsakliga bolagsrättsliga direktiven och slå samman dem till en enda rättsakt. Denna rättsakt kommer att omfatta direktiven om fusioner och delningar, bildande av aktiebolag, kapital, enmansbolag, utländska filialer och vissa regler om offentliggörande, giltighet och ogiltighet. Den kommer också att innehålla de ändringar som införs genom det nya direktivet om sammankoppling av företagsregister.1

Kommentar

Mot bakgrund av bland annat innehållet i kommissionens grönbok (5 april 20112) samt det efterföljande Europaparlamentets resolution (29 mars 2012) om en ram för bolagsstyrning för europeiska företag2 förefaller den föreslagna handlingsplanen förhållandevis välavvägd. Särskilt spännande är förslaget till en gemensam kodifiering av EUs bolagsrätt som – om den blir verklighet – har potential att undanröja tolkningssvårigheter, inbördes motsättningar och oklarheter. Även avsikten att inom vissa konkreta problemområden underlätta gränsöverskridande näringsverksamhet inom unionen förtjänar en eloge.

Den konsekvensanalys som EU-kommissionen har utlovat är dock av central vikt för samtliga förslag som läggs i planen. Därvid måste man skilja på vilka typer av bestämmelser som lämpar sig bäst för lagstiftning respektive självreglering. Kommissionen bör dessutom inför övervägandet av varje ny regel ifrågasätta om ökad reglering verkligen leder till minskade risker och ökat värde för aktieägare och andra stakeholders i de europeiska bolagen. Som jag framhållit i andra sammanhang behövs inte nödvändigtvis fler regler i Europa, utan en principbaserad, konsekvensanalyserad och behovsanpassad bolagsstyrningsmetodik som uppfyller de höga krav som ställs av omvärlden efter finanskrisen.

Carl Svernlöv är advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.