Hur mycket pengar behöver jag när jag går i pension? Det är en av livets svåraste frågor. Det vore därför konstigt om inte detta vore svårt även i redovisningen. Normalt funderar vi på pensionen som en funktion av vår lön. De flesta hoppas kunna spara så att pensionen blir lika hög som lönen, men det styr vi inte över enbart själva. Avkastningen på sparkapitalet har en stor betydelse, eftersom sparandehorisonten är lång. Hur lång, måste vi också fundera över, vilket hänger ihop med när vi vill gå i pension, men också hur länge vi kommer att leva.
Om ett företag garanterar pensionsnivån hamnar alla dessa frågor i företagets redovisning. Åtagandet kommer ständigt att fluktuera, eftersom räntor och löneökningstakt svänger, samtidigt som livslängdsantaganden förändras. Skyddar företaget därtill åtagandet genom en stiftelse, får även börsens svängningar betydelse.
Tack vare IFRS och pensionsstandarden IAS 19 har dessa frågor förts upp på agendan i svenska företag. Före 2005 visste vi väldigt lite och skyddade oss med att de flesta svenska företag var kopplade till Alecta och AMF. Vi förträngde den växande skaran av pensionsskulder i utländska dotterbolag. IAS 19 har från och med i år ändrats markant. Det är välkommet. Den tidigare huvudregeln innebar att svängningarna i pensionsskulden presenterades enligt den så kallade korridormetoden. Det innebar en utjämning över flera år. Skulden var därför aldrig marknadsvärderad, utan information om marknadsvärdet presenterades i not.
Nu slopas korridormetoden. I stället ska fluktuationerna in i redovisningen direkt. Den metod som valts är utmärkt och innebär att rörelseresultatet påverkas av en långsiktigt beräknad kostnad, medan de kortsiktiga fluktuationerna samlas upp i ”Övrigt totalresultat”. Skulden blir härigenom marknadsvärderad. Det finns redan 19 bolag noterade på Stockholmsbörsen, som har genomfört den här redovisningen. Effekterna på övrigt totalresultat ser du i tabellen härintill. I flera av företagen är värdeförändringarna betydande.
Placerares kontroll av skulden blir genom detta enkel. Om beräkningen av pensionskostnaden i rörelseresultatet är långsiktigt rätt, bör fluktuationerna i övrigt totalresultat kretsa kring noll. Främst börsens svängningar, liksom fluktuationer i räntenivån skapar de kortsiktiga värdeförändringarna. Om dessa faktorer svänger kring sina långsiktiga genomsnittsvärden är rörelsekostnaden långsiktigt rätt redovisad. Som du ser är detta knappast fallet i något av bolagen.
Jag fascineras över Astra Zeneca, som varje år sedan 2005 redovisat en värdenedgång. Det samlade underskottet ligger på motsvarande 19 miljarder kronor, vilket är 13 procent av aktuellt eget kapital. Detta skapar en betydande osäkerhet kring rörelseresultatet. Andra uppseendeväckande faktorer är att två tredjedelar av bolagen 2010 redovisade värdefall, trots att börserna globalt gick upp markant. Bara Holmen och Skanska följer det normala mönstret med minustal de år börserna går ner och positiva värden när börserna går upp. Nettot i Holmen motsvarar dessutom mindre än 1 procent av eget kapital.
Den här informationen kommer vi att få från samtliga börsbolag från och med i år. Det är välkommet. Tyvärr har IASB drabbats av försiktighetsångest när de slutförde rekommendationen. Beräkningen av en ”normal” avkastning på tillgångarna i en pensionsstiftelse har blivit fel utifrån ett värderingsperspektiv. Den måste nämligen låsas till den långsiktiga statsobligationsräntan. De stiftelser som placerar i aktier, vilket är de flesta, kommer därför att redovisa en långsiktig vinst i övrigt totalresultat, som aldrig kommer att leta sig in i rörelseresultatet. Mot bakgrund av IASBs profil som ivrare av marknadsvärderingar, framstår denna plötsliga försiktighetsprincip som helt omotiverad.
Bolag | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | Total |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Astra-Zeneca | –45 | –791 | –820 | –8 168 | –4 336 | –331 | –4 765 | –19 210 |
ABB | –60 | –3 052 | 74 | –3 262 | –3 749 | 1 064 | –3 500 | –12 425 |
Ericsson | –3 224 | 438 | 1 210 | –4 015 | –605 | –633 | –6 963 | –10 568 |
SCA | –238 | 2 523 | 1 230 | –3 322 | –949 | 523 | –3 512 | –3 507 |
Skanska | –1 178 | 519 | 68 | –2 008 | 764 | 889 | –3 106 | –2 874 |
SKF | –888 | –616 | –1 336 | –2 840 | ||||
Scania | –770 | –68 | –316 | –625 | –84 | –348 | –356 | –1 797 |
Swedish Match | –57 | –952 | –115 | –193 | –353 | –1 670 | ||
Securitas | –196 | –9 | 45 | –465 | 16 | –118 | –270 | –801 |
Stora Enso | 819 | –155 | –175 | –193 | –501 | –205 | ||
Getinge | –313 | 151 | –162 | |||||
Holmen | 47 | 61 | –169 | 15 | 97 | –184 | –133 | |
Tele 2 | –59 | –59 | ||||||
Kapp Ahl | –21 | –21 | ||||||
Feelgood | 1 | –3 | –1 | –3 | 6 | 1 | –3 | –3 |
SSAB A | –2 | –2 | ||||||
Intellecta | 0 | 0 | 0 | |||||
Elos | 0 | 0 | ||||||
Mekonomen | 1 | 1 |
Peter Malmqvist är finansanalytiker. Han skriver i vartannat nummer av Balans.
peter.malmqvist@eqr.se