För sjunde gången sedan anslutningen 1973 tog Irland vid årsskiftet över som ordförandeland i EU. Landet har länge befunnit sig i en djup ekonomisk kris och står under förmyndarskap av EU och Internationella valutafonden. Men nu satsar Irland stort med målsättningen att vara det land som tar Europa ut ur krisen. Den irländska premiärministern Enda Kenny vill att ordförandeskapet ska ”bringa nytt hopp, nya möjligheter och nytt självförtroende åt det irländska folket”.
I början av januari presenterade Irland sitt arbetsprogram kallat ”För stabilitet, tillväxt och jobb”. Under det första halvåret vill man bland annat driva på den tillväxt- och sysselsättningspakt som EU-länderna enades om i juni 2012. Landet vill också ta fram nya regler för att erkänna yrkeskvalifikationer från andra EU-länder, modernisera den offentliga upphandlingen och klargöra rättigheter för arbetstagare som är utstationerade i andra EU-länder. Irland vill även stimulera till mer innovation och forskning och arbeta vidare med programmet ”Horisont 2020”. Det är ett finansiellt instrument som ska skapa en ”innovationsunion”, vars mål är att stärka den europeiska konkurrenskraften på global nivå. Programmet föreslås ha en budget på 80 miljarder euro och ska pågå mellan 2014 och 2020. Företag ska till exempel kunna få hjälp med att utveckla sina innovativa idéer till verkliga produkter med en kommersiell potential. Samarbete över landgränser är nödvändigt och detta ska på sikt leda till en mer utvecklad inre marknad för kunskap, forskning och innovation.
EUs ekonomi är naturligtvis i fokus. För att få en bra bild av varje EU-lands ekonomi har EU-kommissionen infört en årligen återkommande cykel för samordning av ekonomi- och finanspolitiken, den så kallade europeiska planeringsterminen. Under våren drar EU-ländernas stats- och regeringschefer upp riktlinjerna för medlemsländernas politik på grundval av EU-kommissionens årliga tillväxtöversikt. Därefter utvärderar EU-kommissionen programmen och utfärdar landsspecifika råd. Ministerrådet diskuterar råden och EU-ländernas stats- och regeringschefer godkänner dem slutligen i slutet av juni eller i början av juli. I denna genomgripande process deltar även Europaparlamentet, EUs rådgivande organ, de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter, regioner och andra aktörer som är engagerade i strategin.
Andra viktiga punkter som Irland får arbeta vidare med är:
Hantera eurokrisen
Skapa en bankunion
Nå en uppgörelse gällande EUs långtidsbudget för 2014–2020
Se till att Kroatien blir EUs 28e medlem från 1 juli
Nyligen presenterade också den så kallade trojkan sitt arbetsprogram. Trojkan består just nu av Irland och de kommande ordförandeländerna Litauen och Grekland. För att få ett långsiktigt perspektiv tar varje ordförandeland fram ett arbetsprogram tillsammans med de två kommande ordförandeländerna. Detta program täcker perioden 1 januari 2013 till 31 juni 2014.
2013 har utsetts till det ”Europeiska medborgaråret”. Syftet med året är att säkerställa att människor känner till sina rättigheter som EU-medborgare och hur de ska ta tillvara dem på bästa sätt. EU vill också uppmuntra till debatter om vad EU-medlemskapet innebär för människor i EU.
Irland har rivstartat när det gäller EUs revisionspaket. Redan innan starten förklarade landet att revision skulle prioriteras och bara två veckor efter årsskiftet började man kunna ana Irlands intentioner. Det mesta tyder tyvärr i dagsläget på att man i stort vill följa EU-kommissionens ursprungsförslag. Det innebär bland annat obligatorisk byrårotation, förmodligen mellan 6 och 14 år, och striktare regler gällande rådgivning. Den svenska modellen för bolagsstyrning med ägarna i fokus hotas. Regelbördan ökar samtidigt som kostnaderna för revision och rådgivning stiger. Men än är det inte för sent att agera. Svenska företag och andra intressenter, som FAR, måste fortsätta att göra sin röst hörd och påverka berörda beslutsfattare.
Ewa Fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR.
Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans.
ewa.fallenius@far.se