Finansmarknaden behöver optimal reglering, inte maximal reglering. Det var deltagarna i debatten om kapitalförsörjning och regleringen av finansmarknaden eniga om på årets Finforum.
– För lite reglering kan leda till stora kostnader för skattebetalarna, men för mycket reglering kan leda till brist på kapital och höga räntor. Vi behöver en optimal reglering, inte maximal reglering, sa Magdalena Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.
I debatten deltog även Annika Falkengren, VD för SEB, Jens Henriksson, VD för NASDAQ OMX Stockholm, och Harald Mix som är delägare i Altor Equity Partners. Debatten leddes av Peter Malmqvist och Caroline Sundewall.
– Optimal reglering låter intressant, det vill jag höra mer om. Det är alltid farligt att gå för långt eftersom det kan leda till problem med kapitalförsörjningen, sa Jens Henriksson och fick medhåll från övriga i panelen.
Tillgången på kapital är viktig för tillväxt och sysselsättning. Jens Henriksson liknade finansmarknaden vid kroppens blodomlopp, där bankerna, börsen och riskkapitalbolagen förser de vitala delarna i ekonomin med livsviktigt kapital. Men för att systemet ska fungera väl krävs att finansmarknaden åtnjuter ett högt förtroende.
Annika Falkengren lyfte fram förtroendet hos kunderna som den viktigaste framgångsfaktorn.
– Vi ska kanalisera sparandet till produktiva investeringar och sörja för att betalningssystemet fungerar. Vi är smörjmedlet i ekonomin och då måste vi ha högt förtroende. Brister i förtroendet leder till dominoeffekter, det har vi sett på flera håll i världen, sa Annika Falkengren.
Harald Mix betonade att den ekonomiska utvecklingen bygger på framgångsrika företag. Han varnade för att regelbördan blir för tung för mindre, växande företag.
– All form av straffbeskattning av ägare är negativt. Det måste bli lättare att driva företag och företagen måste kunna fokusera mer på att utveckla sin verksamhet än regelefterlevnad, sa Harald Mix.
En skatt på finansiella transaktioner, som diskuteras i flera europeiska länder, kom också upp till diskussion.
– Debatten har varit ganska grumlig och flera av argumenten är tvivelaktiga, sa Magdalena Andersson och nämnde tre vanliga skäl för en sådan skatt: Att finansmarknaden ska ”straffas”, att man anser att det är dåligt med stora kapitalflöden och att pengarna behövs för att hjälpa de sydeuropeiska länderna ur den ekonomiska krisen.
Pernilla Halling