Internationella studier visar motstridiga resultat om revisorers attityder till profession och kommersialism. En nygjord svensk studie visar att revisorer i Sverige har en stor samsyn i många frågor. Skillnader i resultaten från de internationella studierna bör inte förstås utifrån överordnade normer utan som konsekvenser av lokala problem.
Tidigare internationella studier om de ständigt aktuella frågorna om revisorers attityder till professionen, byrån och sina klienter har visat motstridiga resultat. Kvalitativa studier har konstaterat att det föreligger en konflikt mellan dessa ideal, medan studier utförda med kvantitativa metoder (främst enkäter) inte kunnat påvisa en sådan motsättning. Ingen av de tidigare studierna har använt data från svenska revisorer.
I denna artikel rapporterar vi resultat och försöker oss på en första preliminär analys av de svar vi fick in. Av utrymmesskäl avgränsar vi oss till enkätens första del om revisorers attityder till professionen, byrån och sina klienter.
En förklaring till skillnaderna i resultat kan vara att den kvalitativa metoden bättre fångar den här typen av potentiella motsättningar. En annan förklaring skulle kunna vara att revisorer är en så pass homogen och sammansvetsad grupp att skillnader helt enkelt är svåra att belägga statistiskt.
I den här studien kan vi inte säga något om den första förklaringen. Däremot kan vi uttala oss om den senare. Vad våra resultat visar är att svenska revisorer har stor samsyn i de flesta frågor som vi ställt och dessutom i hög grad instämmer (eller tvärtom) i de flesta frågor, vilket gör statistiskt försvarbara skillnader svåra att urskilja. Det får oss att konstatera att det, åtminstone inte med föreliggande metod, går att tala om några överordnade teoretiska begrepp såsom professionalism och kommersialism.
Vi kan konstatera att hur revisorer identifierar sig med sin profession och professionens kärnvärden i stor utsträckning förklaras av den byrå hon eller han arbetar för. Hur enskilda revisorer förstår sin profession tycks vara något som lärs och upprätthålls i den organisation som revisorn verkar. I den meningen finns det ingen konflikt mellan att vara lojal till sin organisation och sin profession. Något som återstår att förklara är vilka faktorer inom en organisation som bidrar till att revisorers attityder till professionen kan variera.
En viktig skillnad finner vi dock mellan revisorers attityd till vikten av att bejaka sitt oberoende och revisorers attityd till sina klienter. Till exempel går det att urskilja att revisorer verksamma på en Big 4-byrå i större utsträckning än andra revisorer uttrycker att de värdesätter vikten av att bejaka oberoendet. Likaså uttrycker revisorer för börsnoterade bolag att de värdesätter vikten av att bejaka oberoendet i större utsträckning än andra revisorer. Med tanke på att börsbolagsrevisorer är mer uppmärksammade än andra revisorer och att de flesta börs-bolagsrevisorer är verksamma på en Big 4-byrå är detta inget överraskande resultat. Givet överlappningen mellan Big 4-revisorer och börsbolagsrevisorer är det mer överraskande att börsbolagsrevisorer i mindre utsträckning än andra revisorer uttrycker en lojalitet till sin klient, medan denna skillnad inte går att registrera för Big 4-revisorer i allmänhet.
En preliminär slutsats skulle kunna vara att de motsättningar som tidigare internationella studier som använt sig av en kvalitativ metod har sett mellan begreppen professionalism och kommersialism trots allt kommer till uttryck i en enkät där revisorer får ge uttryck till attityder i olika frågor. Skillnaden mellan dessa tidigare studier och föreliggande undersökning är emellertid att vår undersökning indikerar att dessa motsättningar inte bör förstås som någon form av överordnade normer utan snarare som konsekvenser av praktiska (och i den meningen lokala) ”problem” som revisorn ställs inför. Denna slutsats skulle kunna fungera som en brygga mellan de motstridiga resultat vi finner i den tidigare forskningen.
De resultat vi rapporterat här och övriga resultat av studien kommer att vidare analyseras och avrapporteras i vetenskapliga tidskrifter.
Thomas Carrington , filosofie doktor och forskare vid Uppsala universitet.
Gustav Johed , ekonomie doktor och forskare vid Stockholms universitet.
Peter Öhman , ekonomie doktor och forskare vid Mittuniversitetet.
Forskningsinstrumentet kommer att göras tillgängligt vid förfrågan.
För ungefär ett år sedan skickade vi ut en enkät till alla Sveriges kvalificerade revisorer. Aldrig hade vi kunnat ana att så många av en så upptagen yrkeskår skulle ta sig tid att svara.
I jämförelse med liknande internationella studier är det närmare dubbelt så många som svarat i vår studie. Svarsfrekvensen var 41%.
Tack för ert stöd!