Debatt: EU:s momsregler hotar vitaliteten i civilsamhället

Den ideella sektorn bidrar inte bara till en levande demokrati; varje år omsätter den 150 miljarder kronor. EU:s ogiltigförklarande av det svenska momsundantaget hotar vitaliteten i det svenska civila samhället, skriver Erik Zachrison, generalsekreterare i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII.

Den framtida momssituationen för den idéburna sektorn i Sverige är i dag högst osäker och det finns en utbredd oro inom föreningslivet. Ett antal statliga utredningar har genomförts, senast Ds 2009:58. Just den utredningen tillsattes efter att den Europeiska kommissionen i juni 2008 kritiserat de svenska reglerna avseende näringsverksamhet för de långtgående undantag som dessa ger föreningar och samfund.

Låt mig belysa två parallella skeenden som pågår vad gäller mervärdesskatt för det svenska civila samhället eller med andra ord, den idéburna sektorn. Jag börjar med några synpunkter om momssituationen i Sverige just nu och ger därefter en kort kommentar till den Europeiska kommissionens nya grönbok om mervärdesskattens framtid.

Min utgångspunkt är den stora gruppen insamlingsorganisationer som samlar in pengar hos allmänhet och företag för att kunna bedriva sin viktiga verksamhet. Det är föreningar, stiftelser och samfund som innehar så kallade kontrollerade insamlingskonton (90-konton) och som i många fall till viss del bedriver näringsverk-samhet. Som exempel kan jag nämna Cancerfonden, Rädda Barnen, Unicef Sverige, Läkare utan gränser och Stockholms Stadsmission. De säljer produkter, reklamartiklar och informationsmaterial som ett led i sin vilja att främja ändamålet och nå nya målgrupper. I normalfallet har denna näringsverksamhet varit undantagen från utgående moms. Motsvarande regler gäller för idrotts- och kulturföreningar.

Förhoppningar fanns att utredningen (Ds 2009:58) skulle ta fram ett anpassat regelverk som skulle kunna samspela med EU:s krav. De relativt långtgående undantagen för ideell sektor i EU:s regler borde till fullo kunna utnyttjas i våra nationella regler. I den mån ökade bördor skulle läggas på svensk ideell sektor var förhoppningen att utredningen skulle föreslå ett generöst kompensationssystem för sektorn. Ett sådant system efterfrågades i direktiven till utredningen, men utredningen valde att inte leverera.

Även på andra punkter fanns brister i den statliga utredningen. I andra sektorer av samhället ges möjlighet att bilda så kallade momsgrupper. Detta togs inte alls upp i utredningen. En relativt låg omsättningsgräns på 250.000 kronor under vilken momsbefrielse skulle ges föreslogs. FRII föreslog senare att gränsen snarare borde vara en miljon kronor.

Ett intressant förslag frän utredningen gällde en lägre momssats om 6 procent vid försäljning av second hand-varor.

Utredningen saknade även analys av hur mycket personal som skulle behöva anställas om den idéburna sektorn blev momspliktig. Många som i dag arbetar ideellt med ekonomi kommer inte att vilja ta pä sig momsadministration eller göra riskfyllda bedömningar. Kostnader för administration hänförlig till de nya reglerna kommer att bli väsentligt högre eftersom man kommer att behöva anställa utbildad personal. Majoriteten av frii:s medlemmar kommer att bedriva blandad verksamhet vilket också ställer höga krav på personalens kompetens och förmåga att göra gränsdragningar.

Sammantaget är det därför mycket som kan kritiseras i utredningen. Dess innehåll har heller inte förts vidare till en proposition från finansdepartementet. Finansminister Anders Borg har i stället försökt dämpa konsekvenserna av nya momsregler genom att, enligt FRII:s modell, föreslå en högre omsättningsgräns till EU på en miljon kronor för momsbefrielse. I slutet av mars 2011 avvisade EU Sveriges begäran om denna högre gräns. I samband med detta blåste Anders Borg till strid mot EU om momsreglerna och uppgav att han skulle kämpa ”ända in i kaklet” för att värna den ideella sektorns särart. FRII stöder denna tuffare hållning. Svensk ideell sektor bör också söka samarbete med kolleger i andra länder som Danmark och Finland för att luckra upp EU:s dogmatiska momssyn.

EU-kommissionen har med grönboken initierat en nödvändig diskussion om mervärdessystemets framtid. FRII anser dock att den framlagda grönboken är alltför vag i sin ansats och att det därmed finns en risk att projektet inte kommer att leda till förändringar av mervärdesskattesystemet inom överskådlig framtid. Inom FRII finns också en farhåga att nödvändiga förbättringar för den ideella sektorn både på EU-nivå och svensk nivå läggs på is med hänvisning till att hela mervärdesskattesystemet ska ses över genom grönboken. Detta vore väldigt olyckligt framför allt för vår sektor som de senaste åren har lagt mycket kraft och möda på momsfrågan.

Ett samhälle med en stark civil sektor är bra att leva i. Den idéburna sektorn är kittet i samhället. Sektorn bidrar till en levande demokrati med engagerade och starka medborgare beredda att ta ansvar för förändring. I Sverige är denna sektor betydande. Här finns över 30 miljoner medlemskap i 200.000 organisationer som tillsammans omsätter 150 miljarder kronor årligen. Här möts dagligen miljoner medborgare frivilligt i organisationer med demokratiska värderingar.

Erik Zachrison är generalsekreterare för Frivilligorganisationernas insamlingsråd.

erik@frii.se