Revisorsnämndens chef Peter Strömberg kommenterar beslutet att ge HQ:s revisor en erinran
Om HQ inte varit ett börsnoterat finansiellt företag hade den ett år långa processen sannolikt slutat med avskrivning. Det säger Revisorsnämndens (RN) chef Peter Strömberg i en exklusiv intervju med Balans. Han förklarar bland annat varför nämnden inte tagit ställning till värderingen av HQ Banks värdepappersportfölj, men efterlyser samtidigt en auktoritet som skulle kunna göra det.
– Man ska ha klart för sig att även en reviderad årsredovisning inte nödvändigtvis är absolut riktig. Den innehåller bara inga väsentliga fel, säger Peter Strömberg och påminner om att detta är precis vad som står i en revisionsberättelse.
Förväntningarna på vad en revisorspåskrift betyder går emellertid oftast längre. En revisor kvalitetsgranskar siffror som redan är historia. Några löften om framtiden lämnar hon eller han inte. Det är därför branschen så ofta talar om förväntningsgapet – som i exemplet HQ kan vara så stort som 630 miljoner kronor. Enligt Finansinspektionens granskning var HQ Banks tradingportfölj felvärderad med 630 miljoner kronor. Den siffran – om man bara kunde visa att den var sann – skulle tveklöst uppfylla väsentlighetskriteriet. Den är också en viktig grund för Finansinspektionens anmälan av Johan Dyrefors till Revisorsnämnden.
Anmälan inkom till Revisorsnämnden 13 september förra året. Beslutet meddelades 18 oktober i år. Utredningen har pågått i över ett år, varför har det tagit så lång tid?
– Det är en stor och omfattande revision, som spänner över två räkenskapsår och både moderbolaget och banken. Revisionsdokumentationen består av cirka 70 pärmar. Till det kommer mycket skriftväxling och många möten, säger Peter Strömberg.
Revisorsnämndens beslut har skjutits upp flera gångar. I somras var allting klart för publicering, men i den slutgiltiga genomgången av akten hittade tjänstemännen på Revisorsnämnden information som föranledde ytterligare frågor.
Peter Strömberg sticker inte under stol med att Revisorsnämnden är extra noggrann när det gäller ett börsnoterat finansiellt bolag.
– Det är ovanligt att Revisorsnämnden motiverar ett avskrivningsbeslut, men i det här ärendet måste vi göra det, det är en förtroendefråga, säger han och tillägger:
– Ja, det blev en liten skvätt av kritik i form av en erinran för bristande dokumentation. Hade det varit ett vanligt bolag hade det sannolikt inte hänt.
Betyder det att Revisorsnämnden tillämpar två måttstockar?
– Revisorsnämnden har vid ett flertal tillfällen uttalat att det ska ställas strängare krav på revisorer som reviderar noterade bolag. Det nämnden i normalfallet inte nödvändigtvis skulle ha ansett räcka för kritik i ett onoterat bolag föranleder här en erinran. Den bakomliggande logiken är att börsnoterade företag anses vara av så kallat allmänt intresse då de är viktiga för samhällsfunktionen och ekonomin i sin helhet, förklarar Peter Strömberg.
Det är också av denna anledning som börsbolagsrevisorer kvalitetskontrolleras oftare än revisorer i andra bolag.
Även om Peter Strömberg är tillfreds med hur tillsynen fungerar i Sverige, och avfärdar förra höstens massmediala kritik som tämligen osaklig, kan han förstå att allmänheten kan undra vilken nytta Revisorsnämnden gör i det ekonomiska systemet.
– Är vi effektiva eller inte? Det är svårt att säga. Om frågan är om vår verksamhet kan förhindra att företag går i konkurs eller att banker blir av med tillståndet, så är svaret: Nej. Men om frågan är om vi kan förhindra dålig revision, är svaret: Ja, absolut.
I fallet HQ har Revisorsnämnden alltså just klargjort att det inte fanns förutsättningar för att kritisera revisionen. För många är det obegripligt.
– Finansinspektionen, liksom den breda allmänheten, hade förväntat sig att vi skulle ta ställning i redovisningsfrågan, vilket inte åligger oss. Det betyder inte att Finansinspektionen har fel, eller att HQ Bank hade rätt. Det betyder bara att vi inte hittat något kritiserbart fel i revisorns granskning av HQ Banks redovisning. Det är grundläggande att förstå den skillnaden.
Revisorsnämnden gör alltså ingen egen bedömning av värderingsfrågorna i redovisningen. Vad den har gjort är en granskning av revisorns bedömningar av bolagets redovisning, genom att se ifall han har haft tillräckliga revisionsbevis, gjort gedigna analyser och rimliga överväganden.
– Det är säkert överraskande för många att vi inte har prövat värderingen av värdepappersportföljen. Vi har prövat revisorns bedömning av värderingen, hur han har gått till väga, vilka underlag han har haft och vilka frågor han har ställt. Vår slutsats är att revisorn hade fog för sin bedömning att det verkliga värde som uppgavs i årsredovisningen var i enlighet med standardens normer.
Du menar alltså att Revisorsnämnden inte ska ta ställning till redovisningen?
– Det ligger inte på Revisorsnämnden, vi ska granska vad revisorn har sagt och gjort.
Den redovisningstillsyn som i dag utövas över de börsnoterade företagen granskar att dessa i utformningen av sin årsredovisning följer IFRS, men ger inte vägledning i komplexa värderingsfrågor.
Peter Strömberg anser dock att det kan finnas ett behov av en sådan instans.
– IFRS är ett principbaserat regelverk vilket innebär att det finns ett visst tolkningsutrymme. Det är klart att det hade varit bra om det funnits en utomstående bedömare. Vi behöver ett auktoritativt organ som kan sätta ned foten i sådana frågor.
Problemet med siffran 630 miljoner kronor, som är Finansinspektionens prislapp på HQ Banks felredovisning, är enligt Peter Strömberg att den inte är verifierad, men att många har tagit den som en sanning.
– Om man tror att Revisorsnämnden tillåter en revisor att släppa igenom en felvärdering på 630 miljoner kronor tror man fel, klargör han.
Sanningen om värdet på HQ Banks tradingportfölj ligger förmodligen någonstans på skalan mellan värderingen enligt HQ Banks årsredovisning 2009 och Finansinspektionens uppskattning. Mellan de två ståndpunkterna öppnar sig en avgrund.
– Det förväntningsgapet kan vi aldrig överbrygga, säger Peter Strömberg.
Vad hade hänt om ni gett Johan Dyrefors en varning?
– Hade vi hittat något fel i revisionen så hade vi gett honom en varning och då hade vi fört en helt annan diskussion i dag.
Rakel Lennartsson
Revisorsnämnden
Revisorsnämnden (RN) är en statlig tillsynsmyndighet för landets godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag. RN ansvarar för examination av nya godkända och auktoriserade revisorer och utövar tillsyn genom disciplinärenden, så kallad systematisk uppsökande tillsyn (SUT) och kvalitetskontroll.
Ett disciplinärende inleds oftast genom att RN får in en anmälan mot en revisor från en privatperson, ett företag eller en annan myndighet. RN kan även öppna disciplinärenden mot revisorer utan att det har kommit in anmälningar till exempel på grund av uppgifter i massmedia. RN kan också öppna disciplinärenden på grund av uppgifter som har framkommit i samband med RN:s systematiska och uppsökande tillsyn och kvalitetskontroll.
RN har tre grader av disciplinåtgärder: En erinran innebär ett påpekande om att revisorn inte har följt god revisorssed eller god revisionssed. Varning används för åsidosättanden som är så allvarliga att de, om de upprepas, kan leda till att revisorns godkännande eller auktorisation upphävs. I så allvarliga fall att omständigheterna anses vara ”synnerligen försvårande” tillåter revisorslagen att godkännande eller auktorisation upphävs.