Börsbolagsrevisorer får beröm

Investerarna kan känna sig lugna. Kvalitetskontrollen av revisorerna i börsföretagen visar på hög kvalitet.

2009 infördes ny lagstiftning som kräver att börsrevisorer är föremål för en oberoende kvalitetskontroll. Men redan innan lagstiftningen kom arbetade Revisorsnämnden (RN) med sådan kontroll.

Under fem år har RN byggt upp en egen organisation för kvalitetskontroll av revisorer i börsföretag. En av dem som deltagit i det arbetet är Göran Raspe.

– Redan före 2009 arbetade RN inom ramen för särskild uppsökande tillsyn, SUT, med att utföra kvalitetskontroller av de sju största revisionsbyråerna. De står för den absoluta merparten av alla revisionsuppdrag i börsföretag. Över en femårsperiod har dessa kontroller kommit att omfatta ett drygt fyrtiotal revisioner/revisorer i börsföretag, berättar han.

Tillsammans med de kvalitetskontroller som utförts under 2009/2010 enligt den nya lagstiftningen har RN hunnit bygga upp egen erfarenhet från granskning av ett sextiotal börsföretagsrevisioner.

Att det genom lagstiftning slogs fast att revisorerna i börsföretag ska genomgå en oberoende kvalitetstkontroll följer av EU-direktiv och rekommendation om hur kvalitetskontroll ska utföras inom medlemsländerna. Bakgrunden är företagsskandaler som Enron och Parmalat. I Sverige är Skandiafallet, där dåvarande VD:n och vice VD:n åtalades för ekobrottet grov trolöshet mot huvudman, mest uppmärksammat. Sedan dess har utvecklingen skett snabbt och Göran Raspe tycker att revisorer många gånger ifrågasatts på ett svårförståeligt sätt.

– I grunden måste man ändå säga att det är styrelsen som har ansvaret men tunga organisationer och tillsynsmyndigheter, i Sverige och utomlands, har ägnat mycket möda åt att studera revisorns roll och ansvar, säger han.

Den organisation som RN byggt upp består av fem erfarna revisorer samt vissa av RN:S jurister. Ett antal experter har också knutits till verksamheten. RN genomför granskningen av de interna kvalitetskontrollsystemen i landets sju största revisionsföretag och utför substansgranskning av de enskilda revisorernas arbete. De som berörs är ungefär 180 av Fars medlemmar.

– Vad som är revisionskvalitet är svårt att beskriva generellt och kortfattat, men man kan säga att revisionskvalitet är lätt att känna igen när den saknas. Egentligen handlar kvalitetskontroll inte om någon stor vetenskap, utan om att utnyttja kontrollanter med gedigen erfarenhet och att lägga upp ett systematiskt arbetssätt. Vi blir bra mottagna när vi kommer ut och ska göra kvalitetskontrollerna och att våra synpunkter möts med stort intresse, säger Göran Raspe.

Vid systemkontrollen granskas de stora byråernas egen kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll och Göran Raspe säger att de generellt uppfyller de högt ställda krav som finns. Men även om det finns ett bra system kan det hända att en revisor misslyckas med sitt uppdrag. Av de 60-talet revisioner som granskats har två fall lett till disciplinär utredning.

– Det visar på en genomgående bra kvalitet. Investerarna kan känna sig rimligt lugna att de får en väl utförd revision när de väljer en byrå och en revisor med dokumenterad erfarenhet, säger Göran Raspe.

Men trots att kvaliteten generellt är hög finns det några saker som Göran Raspe och hans kollegor reagerat på och funderar lite extra kring. Den svenska företeelsen ”analysmodellen” som bygger på reglerna i revisorslagen 21 § och ett särskild uttalande från RN om dokumentation av oberoendeanalyser är ett exempel.

– När modellen är rätt använd ska revisorn, om ett hot mot oberoendet identifierats, beskriva de förhållanden som utgör ett hot och åtgärder som motverkar det aktuella hotet. Det ska i sin tur leda fram till en slutsats om revisionsuppdraget kan behållas. Erfarenheten säger att när en typisk hotsituation föreligger tar revisorer ofta en genväg i modellen och förenklar analysen för att komma fram till att ”något oberoendehot inte föreligger”. Det stämmer inte med modellens grundtanke, säger Göran Raspe.

Grunden för en effektiv kvalitetskontroll i uppdraget och inom byrån är revisorns dokumentation. Stora krav ställs på dokumentationen och Göran Raspe betonar att en generell observation är att dokumentation över granskningsåtgärder och bedömningar blir mindre bra ju högre upp i revisionsteamet man kommer.

– Även dokumentation av vad den ansvarige revisorn uttalat i sin rapportering till styrelsen blir ofta svårförståelig när det enda som finns i akten är några punkter på en powerpoint-presentation, säger Göran Raspe.

Den oberoende kvalificerade revisor, som enligt byråernas interna regelverk ska knytas till uppdrag i börsnoterade bolag för att granska strategiska arbetsmoment, har en nyckelfunktion i kvalitetskontrollen. RN:S observationer tyder dock på att denna ofta utförs med liten tidsinsats och efterlämnar lite dokumentation.

– De här iakttagelserna dyker inte bara upp i Sverige. Vi har mycket täta kontakter med motsvarande nordiska, amerikanska och engelska tillsynsmyndigheter inom ramen för organisationen IFIAR {International Forum of lndependent Audit Regulators). Genom Inspection Workshops har vi tillgång till erfarenhetsjämförelse med drygt trettio länders revisorstillsyner, säger han.

Tre viktiga revisionsstandarder att beakta när ett börsnoterat företag revideras är Oegentligheter och fel (RS 240), Närstående parter (RS 550) och Händelser efter räkenskapsårets slut (RS 560). Göran Raspe menar att dessa granskningsområden är av den naturen att de bör genomföras av medlemmar i revisionsteamet som är väl insatta i företagets förhållanden, och som har tillgång till en bred information om bolaget och dess omgivning.

Ett område där det kan uppstå problem är samspelet mellan en intern revisionsfunktion, styrelsens revisionsutskott och externrevisionen. Där finns en risk att ett förväntningsgap uppstår.

– För att undvika det behövs analys och öppen diskussion mellan revisorn och revisionsutskottet. Externrevisorn bör någon gång varje år ges tillfälle att tillsammans med revisionsutskottet utvärdera den interna revisionsfunktionen och dess eventuella inverkan på externrevisionens arbete, säger Göran Raspe.

Han betonar ändå att över lag håller revisorerna i börsföretagen som hittills kvalitetsgranskats en god standard. Tendensen att revisorer specialiserar sig mot olika uppdragstyper och branscher höjer också kvaliteten.

– Det gör det möjligt för de stora byråerna att möta de höga krav på kvalitet som måste ställas pä revisorer i företag som finansierar sig med stöd av investerares förtroende för kapitalmarknadens funktion och emitterande företags redovisning, säger Göran Raspe.

Charlotta Danielsson