Det nordiska undantaget

Det nordiska näringslivet karaktäriseras av många små bolag, vilket innebär att låga gränsvärden ger stor effekt. Det menar Jens Røder, generalsekreterare för Nordiska Revisorssamfundet, NRF, i en kommentar till de nordiska regeringarnas försiktiga avreglering av revisionsplikten.

De nordiska länderna har dröjt med att avskaffa revisionsplikten och i Norge är det osäkert om det kommer att bli någon avreglering alls. Balans frågade Joakim Rehn, styrelseordförande på Grant Thornton i Finland och tidigare ledamot i IFAC:s kommitté för små och medelstora företag, vad han tror att det nordiska undantaget beror på:

– Den stora gemensamma nämnaren i Norden är att företagens bokslut utgör grunden för beskattning. Det är traditionell socialdemokratisk politik för att skaffa staten kontroll och effektiva styrredskap, säger han.

Mest långtgående är detta system i Norge där revisorerna rapporterar direkt till Skatteverket genom att signera alla aktiebolags skatterapporter.

– Detta innebär att skattemyndigheten i Norge gör väldigt lite kontroller, det brukar sägas att frekvensen för företagsinspektion är vart åttionde till nittionde år, berättar Per Hanstad, vd för Den norske Revisorforening, dnr.

Jens Røder, generalsekreterare för Nordiska Revisorssamfundet, NRF, är inne på samma linje:

– Revisionen har fungerat som en buffert när det gäller skattemyndigheternas acceptans för de upplysningar som företagen framför, säger han.

Han tror även att inställningen till revisionsplikten påverkas av näringslivets struktur. Utmärkande för Norden är dominansen av många små bolag.

Danmark

Sedan 2006 har det varit frivilligt för de minsta bolagen att välja revision eller inte.

Gränsvärdena ligger i nivå med Sveriges, förutom för antalet anställda som kan uppgå till tolv personer.

2008 gjordes en första utvärdering av effekterna av den sänkta revisionsplikten och i december 2009 kom en uppföljning. Utvärderingarna som är producerade av danska bolagsverket, Erhvervs- og Selskabsstyrelsen, visar inte på någon stark tendens vilket också har medfört att de tolkats olika av olika intressenter:

Svenska Skatteverket finner stöd för att den avskaffade revisionsplikten leder till ett större skattefel, medan organisationen Svenskt Näringsliv tar fasta på att felen är av försumbar karaktär och tar den danska utvärderingen till intäkt för att avskaffad revisionsplikt är en ”ofarlig” förenkling för företagen.

Jens Røder menar att det skulle behöva gå sju-åtta år innan man kan uttala sig om huruvida den slopade revisionsplikten i Danmark lett till minskade skatteintäkter för staten. Trots utvärderingarnas osäkra resultat ska den danska regeringen inom kort ta ställning till ett nytt förslag om att höja gränsvärdena.

– Det är omöjligt att säga när det blir, det är en politisk fråga och med politiken kan man aldrig vara säker, men jag tror att det blir före sommarledigheten, säger Jens Røder.

Finland

1 juli 2007 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta bolagen i Finland. Gränsvärdena är lägre än de svenska.

– Men med tanke på att Sverige är en större ekonomi kan man säga att era gränsvärden är ännu lägre, säger Joakim Rehn på Grant Thornton i Helsingfors.

Han menar att de gränsvärden som gäller i Finland respektive Sverige, från och med november, är så låga att de inte påverkar vare sig marknaden eller skatteintäkterna.

– På vårt kontor kanske vi har mist 1 av 1500 kunder till följd av de här gränsvärdena. Samtidigt har vi varje år fått nya kunder som ligger under gränsvärdena för revisionsplikt, så för branschen har det inte inneburit något avbräck, säger han.

En annan förklaring kan vara att Finland för närvarande håller på att fasa ut gruppen lekmannarevisorer vilket torde innebära att yrkesrevisorerna får ta över en del av dessas uppgifter.

Den finska regeringen lät nyligen utreda om den eventuellt skulle gå vidare och höja gränsvärdena, men nu när Sverige lagt sig så pass lågt kommer det nog inte att hända något i Finland under överskådlig framtid, gissar Joakim Rehn.

En annan skillnad mellan Sverige och Finland är hur man diskuterat risken för skattebortfall.

– I Finland hade vi ingen stor fiskal diskussion och jag tror inte att det fanns några siffror på ett eventuellt smärre skattebortfall. Det var inte alls en så stor fråga som det har varit i Sverige, säger Joakim Rehn.

Norge

En utredning från 2008 ligger för beredning på norska regeringskansliet. Även om en överväldigande majoritet av utredningens ledamöter röstade för att behålla revisionsplikten är det inte uteslutet att den norska regeringen kommer att föreslå en liten lättnad i paritet med den svenska eller finska.

– Det finns ett politiskt tryck även i Norge att förenkla för företagen, säger Per Hanstad.

Norge styrs av en trepartiregering där Sentern, det norska centerpartiet, har gått in för att slopa revisionsplikten medan socialisterna och socialdemokraterna vill behålla den. Branschen väntar med spänning på ett besked:

– Finansdepartementet har varslat om ett beslut det senaste året och vi sitter och väntar ungefär som ni har gjort i Sverige. Jag skulle gissa att det kommer något innan utgången av 2010, säger Per Hanstad, som tror att det svenska beslutet kan få viss påverkan:

– Det svenska beslutet ledde till mycket aktivitet bland de lobbyister som vill slopa revisionsplikten i Norge, men jag tror att det svenska beslutet, givet att gränsvärdena lades på en så pass låg nivå, snarare underlättar för regeringen att behålla plikten i Norge.

Svenska regeringens kalkyl för ett skattebortfall i storleksordningen 1,3 miljarder kronor till följd av slopad revisionsplikt för de minsta aktiebolagen har också väckt stor uppmärksamhet i Norge.

– Jag vet inget annat land som har försökt att kvantifiera denna siffra, det är mycket intressant för oss i Norge att svenska regeringen säger detta svart på vitt, säger Per Hanstad.

Hur tror du att det kommer att gå i Norge?

– Det är en svår politisk fråga. Jag tror att chansen är ungefär 50/50 mellan att behålla status quo eller avreglera på en låg nivå, det vill säga en omsättning på maximalt 5 miljoner norska kronor som är det enda gränsvärde som nämnts i Norge, säger Per Hanstad.

Samhällsintresset i centrum

Jens Røder menar att den nordiska försiktigheten i förhållande till att slopa revisionsplikten är väl avvägd. Han tycker att det är fördelaktigt att slopa plikten för små bolag, men att man ska vara försiktig med att avveckla den för större bolag.

– Om man utgår från att revision är samhällsekonomiskt fördelaktigt, finns det en självklar risk med att avskaffa plikten, säger han och tillägger:

– Risken finns att man reducerar transparensen i ekonomin för att tillgodose ett särintresse som i så fall skulle vara näringslivet. Men den nordiska modellen vid dags dato är ett välavvägt försök att balansera mellan olika intressegrupper.

EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv styr bestämmelserna om lagstadgad revision. Medlemsstaterna har enligt direktivet rätt att slopa revisionsplikten för företag som på balansdagen inte överskrider två av följande tre kriterier: 50 anställda, 4,4 miljoner euro i balansomslutning och 8,8 miljoner euro i nettoomsättning.

Rakel Lennartsson