Framtiden: Framtidens revision

Revisorns framtida uppdrag

Dan Brännström förutspår att revisorns uppdrag kommer att breddas, vilket gör Caroline af Ugglas oroad. Bino Catasús säljer in begreppet revisorn som översättare.

Caroline af Ugglas (CU): Jag tror att det kommer att bli så här: IFRS för in oss i en debatt som kommer att sluta i frågan ”Hur ska redovisningen bli användarvänlig?” Och där kommer revisorn att vara den som sätter fokus på användarens perspektiv.

Bino Catasús (BC): Kan man inte tänka sig revisorsrollen som översättare? Forskningen är ju ganska entydig: Människor förstår inte redovisning. Det är därför man har kommit fram till att vi inte ska hålla på med historiska värden utan marknadsvärden. Sammantaget går vi, trots den goda intentionen att förenkla,

mot en tilltagande komplexitet, vilket betyder att revisorn kommer att behövas mer än någonsin.

Dan Brännström (DB): Men måste revision bara handla om redovisning? Jag kommer aldrig att glömma Jan Engströms (styrelseledamot i IASB) uttalande om att finansiell rapportering bara skapar tio procent av ett företags förtroende. Och om revision syftar till att skapa förtroende, då borde ju revisionen omformuleras till att omfatta mer än bara siffror. Jag tror att frågor som transpararens i bolagsstyrningen och hur man lever upp till sina åtaganden i hållbarhetsfrågor kommer att vinna terräng.

CU: Jo, men frågan är: kommer de att revideras? Jag tror mer på revisorn som översättare. Oavsett om man anammar IFRS eller inte så blir många strukturer mer komplexa och behovet av tolkning mer centralt.

Det här andra, med att revidera mjuka faktorer i bolagen, kommer säkert att efterfrågas, men jag tror inte att revisorsprofessionens grundfundament ska vara att revidera andra företeelser än hårda siffror.

DB: Jag har fortfarande övertygelsen att revisorn måste få ett bredare fokus. Om revisorn står på en bolagsstämma och ger klartecken för siffrorna samtidigt som det finns stora brister i bolagsstyrningen eller i hållbarhetsansvaret, då kan man ifrågasätta revisionens relevans.

BC: Jag håller med er båda. Som ekonom är min utgångspunkt att jag hatar slöseri. Om en revisor har stor kunskap om

företaget så borde man utnyttja den, allt annat vore slöseri. Så långt har jag kommit i min analys av revisorsrollen i framtiden.

DB: Och slöseriet kommer bara att bli större i framtiden när förtroende skapas på allt fler fronter. Det är slöseri att inte utnyttja det arbete som revisorn faktiskt redan i dag utför som ett led i granskningen av siffrorna.

Framtidens revisionsberättelse

Hårda siffror eller mjuka frågor – meningarna går isär om vad framtidens revision ska handla om. Oavsett vilket kommer den att paketeras och kommuniceras annorlunda.

DB: Jag tänker mig att revisionsberättelsen ser annorlunda ut om tio år. Revisorn kommer att sätta betyg på olika områden: en trea i bolagsstyrning, en fyra på intern kontroll och en femma i något annat avseende.

BC: Jag funderade faktiskt i sådana banor inför min avhandling om miljöredovisning: Hur skulle man kunna göra rapporteringen mer intressant? Jag lekte med tanken att man skulle recensera företag i stället för att revidera dem, så jag försökte lära mig lite om litteraturrecensioner, som ett sätt att betygssätta företaget. Det handlar om att hitta en sorts översättning – som ni hör är jag fast i översättartanken – till ett begripligt språk. Som det ser ut i dag kan vi inte läsa en årsredovisning, för att den är skriven av en expert som har glömt hur det är att inte vara expert.

CU: Det man sitter och gnäller om i styrelser är ju att den redovisningen man får i dag är så komplex att man inte ser igenom den fullt ut. Där tror jag absolut att revisorn behövs, som uttolkare.

BC: Dessutom är den teoretiska utgångspunkten att ”information makes difference”, alltså det som inte skiljer sig åt är ingen information, det vill säga om alla säger samma sak så är det inte information.

DB: Det kan jag hålla med om, det är ju därför som revisorn måste sätta betyg.

CU: Jag hoppas verkligen att det inte blir så. Ett system med stilpoäng är jag oerhört rädd för, det skulle vara direkt kontraproduktivt eftersom företagen skulle bli alldeles för rädda för att ta risker.

BC: Nu har du ett användarperspektiv som är styrelsens och det är ju helt rimligt, men för små eller halvstora ägare som inte har kontakter i styrelsen, men som kanske har satsat halva familjeförmögenheten i företaget, kan stilpoäng ha en funktion.

Visst, det finns en risk att företagen blir fegare, men samtidigt vet vi ju att mätningar skapar något slags drivkraft. En sak är säker: revisionsrapporten skulle vara ett intressantare inslag på bolagsstämman om man fick höra betygen.

Hållbar framtid

Hållbarhet är inget nytt, men ett begrepp som hela tiden fylls på med nytt innehåll. Här kan det bli aktuellt för kunder att köpa nya tjänster från branschen.

Hållbarhetsredovisning, är det ett tillfälligt mode?

CU: Hållbarhet kommer väldigt snart att vara ett allmänt ”hygienkrav” och då kommer det

att vara inkorporerat i övrig bolagsstyrning. Just nu håller man på att uppfinna nya modeller för att granska hållbarhetsinformation och där har revisorerna en roll, men det handlar bara om en utvecklingsfas, en relativt snabb process, innan man hittar något slags rimlig minimistandard.

Vad blir nästa hygienfaktor, efter hållbarhet?

BC: I Sverige var det länge miljö, men nu handlar det om barnarbete och globalt socialt ansvar. Om man tittar i USA, handlar det om ursprung. Jag tror att frågan om etnicitet snart kommer hit med tanke på att 15 procent av Sveriges befolkning är född utomlands.

DB: Jag håller med, nästa område för utveckling kommer att vara ”people”, att få människor med olika bakgrund att växa tillsammans. Vilken potential för företag och för samhälle när vi lyckas med det!

CU: Under den kommande tioårsperioden kommer vi att ha ökat fokus på åldersstrukturen i bolagen. Ålderspuckeln kommer att vara värre i Europa än i Sverige, som har högre nativitet, men generellt kommer vi att ha försörjningsproblem och behöva sysselsätta människor högre upp i åldrarna.

BC: Det finns nya frågor helt enkelt, men de skulle kanske kunna gå in under hållbarhet eftersom det är ett så mångfasetterat begrepp.

Om trenden är att allt fler av hållbarhetskraven inkorporeras i bolagsstyrningen måste det väl rimligen innebära att revisorn kommer att granska även dem?

DB: Inte om revisorn ska rapportera som i dag, med starkt fokus på siffror. Då tittar man på de ”mjuka värdena” bara till den del man behöver för att få stöd för siffrorna, men det blir inte den verkliga breddning som jag efterlyser.

CU: Men hållbarhet är ju med på alla möjliga plan, till exempel när man taxerar sina risker och där är ju revisorn högst inblandad.

BC: Jag pratade med en vd som sa: ”Jag måste få veta först”, före alla andra, annars finns en ”ryktesrisk”. Och kunskap handlar om att ha information som man kan lita på, så jag tror att efterfrågan på olika slags revision kommer att öka. Det handlar om att hantera riskfrågan. Jag ser framför mig att revisorns produktportfölj kommer att genomgå lite samma utveckling som yoghurt: utbudet kommer att bli oerhört mycket större och mer diversifierat.

Oberoendefrågan

Caroline af Ugglas och Dan Brännström hoppas att rotationskravet blir en historisk parentes.

Vad händer med oberoendet när man diversifierar tjänsterna ?

CU: Jag är lite stygg här när det gäller utvecklingen, men för några år sedan hade vi en hetsk debatt om att ifall revisorn skulle få användas till något annat än revision så skulle det redovisas väldigt tydligt. Den debatten kommer nog alltid att finnas, så det är inte helt givet att en revisionsbyrå ska samla på sig en bred produktportfölj.

DB: Men redan nu måste du ju ha de olika expertkompetenserna för att klara revisionen. Och ska du ta på dig de nya uppdragen som Bino pratar om måste du ha en bred kompetens inom byrån. Självklart utförs de nya uppdragen med samma oberoende som de gamla. Nu har vi lagstadgade rotationsregler också som innebär att

revisorn ska bytas ut vart sjunde år. Det är tänkt som en garanti för revisorns oberoende.

CU: Men det tror jag att vi har lämnat om tio år.

DB: Ja, jag hoppas du har rätt, för jag tror inte på rotation. Jag tror på integritet. Vi måste bort från ytan och inse att det här med oberoende handlar om djup, att en revisor står för sina slutsatser och är tydlig i sitt budskap. Det finns dessutom forskning som visar att revisorn är bäst från år tre och framåt. Den största risken för missar finns under de första två åren.

CU: Om vi skulle följa den här sjuårsregeln strikt så skulle vi alltså få en högre felfrekvens.

DB: Bra, då är vi överens om att rotationsreglerna är avskaffade om tio år.

Framtidens revisorer – om rekrytering

Forskningen visar att revisorn presterar som bäst efter ett par år i bolaget – men var rekryteras de bästa revisorerna?

DB: I takt med att uppdraget diversifieras är det klart att fler med annan utbildningsbakgrund än den traditionella, med mycket redovisning, kommer att behöva rekryteras till byråerna.

BC: Jag ser en ofantlig betydelse av att ha personer som kommer från andra miljöer än man själv. Jag tror till och med att det vore bra i den vanliga, årliga revisionen om man hade folk som kom från annat håll och ställde ”de dumma frågorna”. Jag skulle vara den förste att gratulera den byrå som vågar anställa en litteraturvetare.

Framtid för förtroende

Det är svårt att tala om revision utan att tala om redovisning. På samma sätt är det svårt att tala om framtiden utan att tala om det förflutna. Företeelser som IFRS och finanskrisen har en given plats i panelens samtal. Bino Catasús och Caroline af Ugglas är rörande överens om en sak: förtroendet har flyttat från person till produkt.

BC: Om jag får relatera till finanskrisen är det faktiskt så att det kan finnas för mycket förtroende. Förtroende är ett ord som bara har positiv laddning, men det kan bli för mycket av det goda: man kan ha för mycket förtroende.

CU: Av missriktad välvilja kvalitetssäkrar man saker så till den grad att folk slutar att tänka själva. Vi måste komma tillbaka till att man själv fattar vad man har för risk och ansvar och då behöver man översättare – jag stjäl din formulering där Bino. Världen är så komplex och det har blivit en högre specialiseringsgrad, likväl som man behöver en duktig hjärtkirurg så behöver man en duktig revisor som kan tolka de här problemställningarna. Därefter kan man ta eget ansvar för de beslut man fattar.

DB: Ett problem är att revisorns roll har blivit alltför kringgärdad av regler. Det är därför jag insisterar på att revisorn som det ser ut i dag har för litet utrymme att uttala sig i sin rapportering. Revisionen måste bli mer transparent. Därför måste vi stoppa utvecklingen att man reglerar och överreglerar så att revisorns manöverutrymme blir mindre och mindre – det är ju därför frågetecknen om revisionens relevans börjar komma upp.

CU: Det där var väldigt väl uttryckt, det måste du få med i Balans!

Avlyssnat och sammanställt av Rakel Lennartsson