Nya domar från Regeringsrätten
Regeringsrätten har slagit fast att ett svenskt moderbolag under vissa förutsättningar kan få avdrag för koncernbidrag till ett dotterbolag beläget inom EES-området.
EG-domstolen prövade 2005 i det uppmärksammade Marks & Spencer-målet om de brittiska reglerna för skattemässig förlustutjämning var förenliga med etableringsfriheten i EG-fördraget. EG-domstolen konstaterade i målet att det strider mot EG-rätten att inte medge gränsöverskridande förlustutjämning om ett utländskt dotterbolag och andra koncernbolag belägna i samma stat helt har uttömt möjligheten att nyttja underskotten hos dotterbolaget.
Efter Marks & Spencer-målets avgörande diskuterades om inte även de svenska koncernbidragsreglerna strider mot EG-rätten eftersom svenska företag inte kan lämna koncernbidrag till utländska koncernföretag. För att få klarhet i frågan ansökte flera svenska företag om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden och frågade om möjligheten till avdrag i en rad olika situationer. Enligt Skatterättsnämndens uppfattning skulle avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag medges i vissa fall. Samtliga förhandsbesked överklagades till Regeringsrätten.
Aktuellt även i Finland
Även i Finland har frågan prövats om de finska koncernbidragsreglerna, som i allt väsentligt överensstämmer med de svenska, är förenliga med EG-rätten. EG-domstolen meddelade 2007 dom i det så kallade Oy AA-målet. Frågan i målet var om det stred mot EG-rätten att ett finskt bolag inte kunde lämna koncernbidrag till sitt brittiska moderbolag som hade förluster. Domstolen fastslog att om gränsöverskridande koncernbidrag från dotterbolag till deras utländska moderbolag vore tillåtna skulle koncerner fritt kunna välja i vilken stat deras vinster beskattas vilket inte är önskvärt med hänsyn till staternas beskattningsrätt. Slutsatsen blev således att Finland inte behövde medge avdrag för ett finskt bolags koncernbidrag till sitt brittiska moderbolag.
Regeringsrättens domar
11 mars 2009 avgjorde Regeringsrätten tio domar om gränsöverskridande koncernbidrag från svenska företag. I korthet innebär domarna att ett svenskt moderföretag ska medges avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till ett dotterföretag inom EES-området, under förutsättning att underskotten hos dotterbolaget är slutliga. Av domarna framgår att denna förutsättning är uppfylld när ett dotterbolag likvideras.
Avdraget för koncernbidrag får inte överstiga ett belopp motsvarande den förlust som uppkommit i dotterföretaget under dess sista hela beskattningsår. Avdraget får inte heller överstiga den slutliga förlusten, beräknad enligt båda staternas skatteregler. Avdrag för koncernbidrag medges först det år då likvidationen av dotterföretaget avslutats, eftersom det först då är säkerställt att förlusten är slutlig. Enligt Regeringsrättens mening påverkas inte avdragsrätten av om koncernbidraget är skattepliktigt eller inte hos dotterbolaget.
Regeringsrätten anser dock inte att avdrag för koncernbidrag behöver medges på den grunden att det utländska dotterföretagets förlust inte längre får utnyttjas i dess hemviststat på grund av att de skattemässiga underskotten är tidsbegränsade, trots att även sådana förluster inte längre kan utnyttjas. Vidare anser Regeringsrätten att det med hänsyn till Oy AA-målet inte är nödvändigt att medge avdrag för koncernbidrag till utländska systerbolag eller moderbolag.
Riktig tolkning?
Det följer av Regeringsrättens domar att ett svenskt moderbolag ska medges avdrag för gränsöverskridande koncernbidrag till ett dotterbolag som likvideras, med stöd av etableringsfriheten i EG-för draget. De svenska koncernbidragsreglerna måste följaktligen omarbetas för att täcka in detta.
Eftersom frågan prövats i Marks & Spencer-domen avseende de brittiska reglerna för skattemässig förlustutjämning och de svenska reglerna är snarlika, var utgången inte oväntad. Regeringsrätten tolkade alltså EG-rätten och Marks Se Spencer-domen som att avdrag inte behöver medges när det är frågan om underskott som förfaller på grund av tidsbegränsning i landet där dotterbolaget är beläget. Men gjorde Regeringsrätten rätt tolkning? Dessa underskott kommer nu aldrig att kunna utnyttjas av svenska moderföretag även om det utländska dotterföretaget kommande år likvideras.
Beloppsbegränsning?
Det kan noteras att regeringen i budgetpropositionen för 2008 felaktigt gjorde bedömningen att de svenska koncernbidragsreglerna i sin helhet var förenliga med EG-rätten, med hänvisning till Oy AA-målet. Finansminister Anders Borg har nu annonserat att regeringen kommer att analysera Regeringsrättsdomarna för att se vilka ändringar i regelverket som krävs för att undvika att svenska statens skatteintäkter går förlorade. Ett tänkbart alternativt för att begränsa de svenska avdragen skulle kunna vara att en beloppsbegränsning av koncernbidrag införs. Regeringen föreslog under 2008 att ett avdragsgillt koncernbidrag inte ska kunna överstiga givarens positiva resultat. Ett företag skulle således inte kunna skapa underskott genom att lämna koncernbidrag. Regeringen drog tillbaka detta förslag men uttalade att den på nytt kommer att överväga frågan om det visar sig motiverat.
Lisa Molander & Jörgen Graner, KPMG SKATT