Nya regler om ersättningar till ledande befattningshavare
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (Kollegiet) har föreslagit utvidgade regler i Svensk kod för bolagsstyrning (koden) om ersättningar till ledande befattningshavare samt vissa andra detaljändringar. De nya reglerna, som gick ut på remiss i slutet av oktober, förväntas träda i kraft vid årsskiftet eller snarast möjligt därefter. Advokat Carl Svernlöv redogör här för huvuddragen i förslaget.
I utredningen SOU 2009:34 Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. föreslogs att lagregler om beslutsordningen för ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag, samt bestämmelser för publika aktiebolag och finansiella företag om uppgifter om löner m.m. till ledande befattningshavare i årsredovisningen ska upphöra att gälla. Förutsättningen är att de förs över till självreglering och Kollegiet har uppgivit att man har för avsikt att föra in reglerna i koden om förslaget skulle bli verklighet. Någon lagstiftning på detta område är dock inte aktuell förrän tidigast under hösten 2010.
I mellantiden har dock Kollegiet arbetat med att anpassa koden till den nya rekommendation (2009/3177/EG) från kommissionen avseende ersättningar till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag. Förslaget till nya regler om ersättningar till ledande befattningshavare är i korthet följande:
Ersättningar ska utformas så att bolagens tillgång till befattningshavare med rätt kompetens säkerställs. Rörliga ersättningar ska vara kopplade till förutbestämda och mätbara prestationskriterier och syfta till att främja bolagets långsiktiga värdeskapande. För rörliga ersättningar som utgår kontant ska gränser anges och styrelsen ska överväga om viss del av utbetalningen ska villkoras hållbarhet över tiden. Avgångsvederlag inklusive lön under uppsägningstiden ska inte överstiga två års fast ersättning.
Aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar ska utformas för att öka intressegemenskapen mellan ledande befattningshavare och bolagets aktieägare, varvid uppbyggnaden av ett eget aktieinnehav i bolaget ska främjas. Intjänandeperioden ska inte understiga tre år.
Ersättningsutskottet ska utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen och genomförandet av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för sådana ersättningar. Bland ersättningsutskottets ledamöter ska det finnas kunskap och erfarenhet i frågor om ersättningar till ledande befattningshavare.
De bolag som tillämpar koden ska i framtiden redogöra för samtliga program för rörliga ersättningar till ledande befattningshavare på sin hemsida.
Koden anpassas efter ändrade lagar
Utöver dessa nya regler sker en viss anpassning av kodens regler till ändrad lagstiftning, bland annat innebärande att regler rörande revisionsutskott, finansiell rapportering och intern kontroll utgår. Bestämmelserna om bolagsstyrningsrapport anpassas till ny lagstiftning men kvarstår i den mån kodens regler är mer långtgående än lagen kräver. Reglerna om styrelseledamöters oberoende ändras med anledning av att Nasdaq OMX Stockholm tagit bort motsvarande regler ur sitt Regelverk för emittenter. Ändringarna innebär i huvudsak att man återinför de regler som tidigare funnits i koden.
De nya kodreglerna om ersättning till ledande befattningshavare har debatterats friskt i pressen och Kollegiet har därvid bland annat anklagats för att vilja ”plocka russinen ur EU-kakan” (Dagens Industri 2009–10–28). Man kan ha synpunkter på detaljer i förslaget, men de föreslagna nya reglerna ska ses i ljuset av att det i grunden är sundare att implementera en EU-rekommendation genom självreglering än lagstiftning. Kritiken är därför i huvudsak obefogad. Personligen saknar jag dock fortfarande en uppstädning av ett antal ”snömosbestämmelser* i koden som inte tillför något utöver vad lagen kräver, till exempel reglerna 1.2, 5.1 och 5.2.
Carl Svernlöv är advokat på Baker & McKenzie och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.