BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även kallat K2, som är tänkt att underlätta redovisningen för mindre bolag blev inte någon succé under sitt första år. Åtminstone inte om man ska döma av en översikt som KPMG har gjort.
KPMG har granskat Stockholmsföretag med 20–40 anställda, under 50 miljoner kronor i omsättning och under 25 miljoner kronor i balansomslutning. Av 154 företag i urvalet föll 57 bort för att de hade annat bokslutsdatum än 31 december och därför inte har kunnat tillämpa K2 än. Av resterande 97 företag var det inget som tillämpade K2.
– Bolagen kanske avvaktar. Dels för att se hur K3 kommer att se ut innan de väljer, dels kan K2 ändras igen efter utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning [SamRoB] och andra pågående utredningar. Sen har ju revisionsbyråerna kanske haft en viss tveksamhet inför det, och inte drivit på för det här, säger Göran Arnell, redovisningskonsult och partner på KPMG.
På Bokföringsnämnden, som står bakom K2-regelverket, är Gunvor Pautsch kanslichef. Hon delar Göran Arnells bild av huvudorsakerna till det svaga genomslaget, men hon betonar också att den undersökta storlekskategorin omfattar företag som är relativt stora.
– Det absoluta flertalet aktiebolag har mindre än fem anställda och det intressanta vore att titta på dem, säger Gunvor Pautsch.
Hon ser inte alls debutåret som ett fiasko.
– Att tillämpa något nytt är alltid besvärligt även om det är lättnadsregler. Det kommer att se annorlunda ut när vi kommer med K3-reglerna och företagen måste bestämma sig.
Göran Arnell tolkar däremot undersökningens siffror som ett visst bakslag för de nya reglerna.
– Om K2 hade varit en så stor förenkling som det har sagts så hade man nog väntat sig att fler skulle använda det, säger han.
ak