En faktor som var viktig för de svenskar som röstade ja vid folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 var möjligheten till ökad europeisk handel. I dag går runt 70 procent av Sveriges export, och cirka 80 procent av Sveriges import, till och från den inre marknaden. En analys från Ekonomifakta visar dock att svensk export inte fokuserat nämnvärt mer på EU de senaste 15 åren. Både exporten och importen har ökat, men inte relativt mot handeln med icke-EU-länder. Varför har exporten till EU inte ökat mer? Ekonomifakta tar upp tre aspekter. Sverige har inte infört euron som valuta, konkurrensen inom EU har ökat och det har varit en låg tillväxt i flera av EU-länderna under en längre tid. Jag skulle vilja lägga till bristen på kunskap hos svenska företag. Som jag tidigare berättat framkommer det i en studie från FAR SRS att kunskapsnivån om EUs inre marknad hos svenska företag är mycket låg.
FAR SRS studie blev nyligen uppmärksammad då en ny statlig studie om EUs inre marknad presenterades. Utredare Jörgen Hettne hade fått i uppdrag av regeringen att kartlägga svenska regler och administrativa förfaranden som rör varu- och tjänstehandel samt ge förslag på förbättringar. I utredningen refereras flera gånger till resultaten i FAR SRS studie.
Jörgen Hettne betonade vid överlämnandet av slutbetänkandet till handelsminister Ewa Björling att det är viktigt att hjälpa företag att följa regler och inte minst att hjälpa företag att dra nytta av de regler som finns. Det är något som vi inom revisionsbranschen borde ägna mer tid åt. Med tanke på det förestående avskaffandet av revisionsplikten borde intresset för nya tjänster bland revisorerna vara stort. Här finns stora möjligheter till merförsäljning. Genom att belysa fördelarna med EUs inre marknad och de möjligheter som svenska företag har att öka sina affärer så borde mer fokus läggas på dessa frågor. Svenska företag verkar på en marknad med 500 miljoner konsumenter – ta vara på det!
Det finns naturligtvis företag som varken vill eller kan göra affärer över EUs gränser. Dessa företag måste dock vara medvetna om vilka konkurrenter de har. Inom EU finns 20 miljoner företag. Något av dessa företag kan plötsligt dyka upp på ”hemmamarknaden”. Grundregeln är att ett italienskt eller slovenskt företag har samma rättigheter i Sverige som svenska företag har. Genom att göra företagen uppmärksamma på de affärsmöjligheter som EUs inre marknad erbjuder kan du vara med och stärka det svenska näringslivet och på sikt öka välfärden i samhället.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com