Få företag kommer uppleva det som förenklingar skriver Bengt Skough

Nu ska det bli enklare att vara företagare! Genom en omfattande reformering av lagar och regler inom såväl EU som i Sverige ska företagens konkurrenskraft på den globala marknaden stärkas. Detta ska ske genom att kostnader för så kallade administrativa bördor (redovisning, revision samt vissa bolagsrättsliga områden) ska minskas med 25 procent. Besparingarna, i huvudsak av ekonomisk men även av byråkratisk karaktär, ska frigöra resurser för marknadsföringsinsatser, produktutveckling och dylikt. Bengt Skough är dock tveksam till om livet blir så mycket enklare för bolagen.

I EU:s bolagsrättsliga direktiv regleras bland annat formerna för de europeiska företagens finansiella rapportering, gränserna för vilka företag som är skyldiga att ha revision, vilka företag som ska upprätta koncernredovisning med mera.

Reglerna i direktiven är så kallade minimikrav vilket innebär att det finns utrymme för de enskilda medlemsländerna att komplettera direktiven med egna regler. Vissa direktiv ger möjlighet till undantag för vissa typer av företag. Ett exempel på detta är fjärde bolagsdirektivets möjligheter till undantag för mindre företag vad gäller krav på upplysningar i årsredovisningen.

Direktivet ligger till grund för den svenska årsredovisningslagen och när denna antogs angav direktivet ett icke oväsentligt antal möjligheter till undantag för mindre företag. Dessa beaktades inte med hänvisning till vikten av att informationskraven i allt väsentligt skulle vara lika för alla företag, oavsett storlek.

Årsredovisningslagen är ett bra exempel på hur Sverige, i stället för att tillämpa minimireglerna, under årens lopp ökat på lagkraven främst genom politisk reglering (könsfördelning, sjukfrånvaro med mera). Fenomenet kallas för ”goldplating” och är uppmärksammat av EU-kommissionen som ett hinder i det pågående förenklingsarbetet.

Representanter för näringsdepartementet har vid ett flertal tillfällen de senaste åren uttryckt en vilja om att den svenska förenklingsprocessen ska ske inom ramen för minimiregleringen, men att döma av remissvaren för etapp 1 av utredningen om revisorer och revision, förefaller det som att vi har svårt att släppa den svenska traditionen av ”goldplating”.

Menar den svenska regeringen allvar med sin målsättning om minimireglering bör de snegla på Holland som i detta sammanhang ofta framhålls som ett föregångsland. Holländarna har i sin lagstiftning en regel som innebär att om den holländska lagstiftningen i något sammanhang ställer mer långtgående krav än EU:s minimireglering, är det EU:s regler som ska gälla.

Blir det verkligen enklare?

Tidsaxeln här bredvid visar hur de olika utredningarna står i förhållande till varandra i tid samt i viss mån hur de kommer att påverkas av varandra. EU:s förenklingsprocess av fjärde och sjunde bolagsdirektiven (Simplification of 4:th and 7:th Company Law Directives) påbörjades i december 2006 och ska vara klar senast 2012.

Direktiven, som antogs runt 1980, anses förlegade och omoderna varför de nu ska skrivas om och tidsanpassas. I detta arbete ses bland annat gränsvärdena över för vilka företag som framöver ska tillämpa direktiven.

Kommissionen har tillsatt en särskild arbetsgrupp (Stoiber-gruppen) för detta avseende och gruppen har bland annat lämnat förslag om definition av ”mikroföretag” vilka föreslås undantas från kravet att tillämpa det fjärde direktivet. Gruppen har även lämnat förslag om att vissa företag inte ska behöva offentliggöra sin finansiella rapportering. Stoiber-gruppens samlade förslag beräknas ge besparingar på uppemot 5,6 miljarder euro.

Det svenska förenklingsarbetet sker i samma syfte, det vill säga företagens konkurrenskraft ska stärkas. Näringsminister Maud Olofsson har låtit NUTEK beräkna de samlade kostnaderna för de svenska bolagens administrativa bördor och dessa beräknas uppgå till 100 miljarder kronor per år.

De samlade förenklingsåtgärderna ska alltså minska företagens administrativa kostnader med 25 miljarder kronor (25 procent). Till skillnad från EU:s förenklingsprocess, som pågår till och med 2012, ska den svenska vara färdig våren 2010.

Revisorsutredningen

Utredningen om revisorer och revision är den utredning som anges ge de största besparingarna, nämligen cirka 6 miljarder kronor per år (= de samlade revisionsarvodena för de företag som undantas från revisionsplikt). Besparingar som ska användas till att stärka de svenska företagens konkurrenskraft. Men är det så enkelt? Frigörs verkligen så mycket pengar hos de svenska företagen genom att revisionsplikten slopas?

Nej, i allt väsentligt kommer det inte att sparas några pengar (enligt en undersökning från Econ Pöyrö – 2007-092). Företagens transaktionskostnader kommer att kvarstå, det handlar mer om att företagen själva kommer att få ta beslut om hur förtroende ska skapas samt var kostnaderna för detta arbete ska hamna.

Kvalitet kostar alltid och i den finansiella situation som vi befinner oss i för närvarande kommer ingen att vara beredd att sänka kvalitetskraven på företagens finansiella rapportering. Tvärtom kommer marknaden sannolikt att öka kraven på insyn i företagens verksamhet framöver, stora som små. Allt i avsikt att säkerställa förtroendet för företagens transaktioner.

Enklare aktiebolag

Utredningen om enklare aktiebolag har bland annat lämnat förslag om lägsta aktiekapital i privata aktiebolag. Regeringen har kompletterat detta utredningsförslag från etapp 1 med förslag om lägsta aktiekapital om en krona samt med förslag om hur reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist ska tillämpas av icke revisionspliktiga företag.

Min bedömning är att marknaden snabbt kommer att anpassa sig till den föreslagna gränsen för aktiekapital som i praktiken innebär att kraven på eget kapital i privata aktiebolag kommer att regleras efter marknadens riskbedömning. Även i detta sammanhang handlar det om att företagen själva måste bedöma hur de skapar förtroende för sin verksamhet.

Utredningen har även sett över reglerna om tvångslikvidation vid kapitalbrist (aktiebolagslagen 25:13-20). Det finns mycket som talar för att dessa regler slopas för icke revisionspliktiga företag.

Reglerna har i praktiken fungerat som en slags ”nödbromsfunktion” för bolagens företrädare i fall då bolagen fått lönsamhets- och/eller likviditetsproblem. Undantas icke revisionspliktiga bolag från dessa regler kommer fokus säkert att hamna mer på risken för obestånd. Ansvaret utgår då från eventuellt nya bestämmelser i bland annat konkurslagen, brottsbalkens bestämmelser för brott mot borgenärer och aktiebolagslagens 29 kapitel om skadestånd.

Enklare redovisning

En utredning som verkligen levererar påtagliga förenklingsförslag är utredningen om enklare redovisning. Ett stort antal upplysningskrav föreslås utmönstras ur årsredovisningslagen och dessutom föreslås ett antal handgripliga förenklingar inom redovisningslagstiftningen.

Sambandet redovisning och beskattning

Sent om sider har utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning (SamRoB) avslutats. Utredningen lämnar förslag på hur sambandet ska åtskiljas vilket bedöms medföra förenklingar för de minsta företagen medan det kan innebära ett visst merarbete ju större företagen är. Förslagen förväntas påverka arbetet med såväl K1 som K2, samt i viss mån K3.

Varken förenklingar eller besparingar för företagen

Nu måste vi ställa oss frågan; kommer företagen, till följd av ovanstående utredningar/processer, att uppleva några direkta förenklingar och framför allt, kommer de att spara några pengar? Jag är av den bestämda uppfattningen att ytterst få företag kommer att uppleva några direkta förenklingar genom de nu föreslagna förändringarna och de kommer definitivt inte att spara några pengar!

Det handlar varken om förenklingar eller besparingar utan om hur företagen framöver ska skapa förtroende på marknaden. Hädanefter måste de själva ta ställning till frågor som tidigare varit givna.

Hur stort aktiekapital behövs, hur mycket information ska lämnas i årsredovisningen, ska företaget revideras?

Om inte, hur stora merkostnader uppkommer till följd av alternativa kvalitetssäkringskostnader/riskkostnader? Hur reagerar befintliga affärskontakter på de beslut som tas till följd av de föreslagna möjligheterna?

Jag är ytterst tveksam till att företagen i allmänhet är medvetna om det ansvar som följer med förslagen. Eftersom de svenska företagarorganisationerna inte har signalerat något om ökat ansvar är det viktigt att vår bransch omgående börjar upplysa företrädarna för de svenska företagen om hur dessa kommer att påverkas av utredningsförslagen.

Som sagt; de företag som möter framtiden med förhoppning om att ovan nämnda utredningsförslag leder till direkta förenklingar och lägre kvalitetskostnader kommer tyvärr att bli besvikna.

Bengt Skough är SME/SMP-ansvarig hos FAR SRS