Det övervägande skälet för att avskaffa revisionsplikten tycks vara väsentliga kostnadsbesparingar som ska leda till ökad konkurrenskraft. I detta sammanhang har revisorsutredningens förslag beräknats leda till att företagens kostnader för revision minskar med 5,8 miljarder kronor om året.
Om man, som utredaren Bo Svensson menar, kan räkna med att bolag med fler än tio anställda ”nästan alla” kommer att behålla revisorn och att bolag med mer än tre anställda ”ofta” kommer att behålla revisorn kommer den totala kostnadsbesparingen bara att bli en liten del av de beräknade 5,8 miljarder kronorna.
De positiva effekterna av avskaffande av revisionsplikten skulle enligt utredaren vara väl belagda. Men väsentliga besparingar tycks ju inte Bo Svensson själv tro att det blir och hur det då skulle innebära ökad konkurrenskraft är svårt att förstå.
Om det skulle vara så att alla bolag som får möjlighet att välja bort revisorn gör det och den totala kostnadsbesparingen skulle bli 5,8 miljarder kronor innebär det en kostnadsbesparing på, i genomsnitt, cirka 18 000 kronor per bolag. De mindre företagen, som i större utsträckning förväntas välja bort revision, har naturligtvis en lägre kostnad och de större företagen en högre. Man kan anta att revisionskostnaden för de mindre bolagen ligger på cirka 5000–10000 kronor men även om man skulle anta att revisionskostnaden för dessa bolag var 18000 kronor så anser jag inte att utredningens argumentation är hållbar.
Att en kostnadsbesparing i intervallet 5 000–18 000 kronor skulle ha någon avgörande betydelse för bolagets konkurrenskraft eller till och med vara avgörande för bolagets fortlevnad eller dess geografiska placering tror jag inte är förankrat i verkligheten. Kanske kan det istället vara så att bolagens konkurrenskraft ökar genom det mervärde som revisionen tillför!? I maj månad lämnades en utredning med ett delbetänkande som innebär att lägsta tillåtna aktiekapital föreslås sänkt till 50 000 kronor. I uppdraget ingår dessutom att i en andra etapp överväga om det behövs en ny företagsform utan särskilt betalningsansvar som är särskilt anpassad för näringsverksamhet i liten skala.
Det vore mycket olyckligt om reglerna för aktiebolagen i grunden förändrades, genom sänkning av aktiekapitalet, borttagande av revisionsplikten m.m. Det naturliga skulle istället vara att skapa en ny företagsform som är ett mellanting mellan enskild firma och aktiebolag. Denna företagsform skulle kunna ha ett lägre krav på aktiekapital, eventuellt inget alls, och inte ha något krav på revision. På detta sätt skulle tydligheten bibehållas vad gäller vilka förutsättningar som gäller för olika företagsformer.
Det är beklämmande om politisk hänsyn innebär att förändringar beslutas baserat på undermåligt utredningsmaterial. Om villkoren för näringslivet ändras i grunden anser jag det vågat (dumt) av politikerna att genomföra det på grundval av revisorsutredningen som är behäftad med felaktigheter och som saknar en ordentlig konsekvensanalys. Jag hoppas istället att politikerna tar det förtroende de fått på allvar och genomför detta på grundval av vad de tror är det bästa alternativet och inte bara därför att det ska gå snabbt och att de vill visa handlingskraft.
Kenneth Svensson, auktor revisor hos Baks & co revision