Balans bäddar för sans!
Nu pågår vårens bolagsstämmor. Nu är det dags att höja rösten. Idag äger mer än nittio procent av alla svenskar aktier. Direkt på börsen eller indirekt via fonder i premiepensionen. Makten har naturligtvis de stora ägarna men det betyder inte att besluten är ointressanta för oss många små ägare.
Obalansen i könsfördelningen i börsbolagens styrelser och ledningar är en demokratifråga som har bäring långt utanför bolagens årsredovisningar. Därför har den också haft sin plats i den politiska debatten. Länge fungerade ett hot om lagstiftning som drivkraft i en ökning av andelen kvinnor. I och med regeringsskiftet försvann hotet och det blir naturligt att ställa frågan – vad händer nu?
De svenska börsbolagens styrelser består till mer än åttio procent av män. På tio år har det inte blivit fler kvinnor i näringslivstoppen. Den här sneda könsfördelningen resulterar i att bolagen tappar både nödvändig och önskvärd kompetens och man når inte upp till sin fulla lönsamhetspotential. Flera undersökningar pekar på att det är dålig business med enfald i ledning och styrelse.
I höstas presenterades den så kallade EVA-rapporten, finsk forskning som visade att bolag med en kvinnlig vd är ungefär tio procent mer lönsamma.
Det ligger helt i linje med tidigare rapporter från bland annat det amerikanska forskningsinstitutet Catalyst som vid en studie av 353 företag fann att de med högst andel kvinnor i ledningen hade 35 procent högre avkastning på egna kapitalet jämfört med de minst jämställda bolagen. En granskning av USA:s 215 största bolag som gjorts vid Pepperdineuniversitetet i Kalifornien visar att de 25 bolag som varit bäst på att lyfta fram kvinnorna på höga poster hade mellan 18 och 69 procent högre vinst än det genomsnittliga bolaget (Aftonbladet 3 mars 2008).
Alla aktieägare borde vara bekymrade. Inte alls bara av rättviseskäl, utan också av lönsamhetsskäl. Grupper med en balanserad sammansättning av män och kvinnor är mer kreativa och fattar bättre beslut. Med bättre balanserade styrelser och ledningar skulle börsbolagen vinna mark hos såväl kunder som hos sina anställda.
Många börsbolag uppvisar idag en kraftfull konservatism när det gäller att våga välja – eller snarare att inte våga välja – nya kandidater till styrelserna. Såväl styrelse- som ledningsposter rullar runt på samma begränsade gäng män som idag styr svenskt näringsliv. De få kvinnor som får tillträde blir ofta männens gisslan, och har svårt att hävda annorlunda intressen än de rådande. Forskning klassificerar 30 procent som en minoritet, och minoritetssituationen gör att kvinnor – för att överleva – agerar lojalt med män.
Varje enskilt företag som stelnar i strukturerna går en lönsamhetsmässigt dyster framtid till mötes. Det har vi inte råd med. Varken enskilda aktieägare, företag, näringslivet som helhet eller samhället i stort. Delad makt ger faktiskt dubbel kunskap.
De som menar att mansdominans bäst tryggar långsiktighet och lönsamhet får en allt tyngre bevisbörda. Fler borde kräva bättre balans!
Gudrun Schyman, frilansfeminist